lördag 30 oktober 2010

Vår första "treasure hunt" och fredagskvällsgudstjänst!

I torsdags hade vi treasure hunts! Så grymt glad att jag har det som activation! Det handlar om att ta risker och utmana sig själv och att älska människor på gatorna. Vi fick först undervisning om hur treasure hunts går till och hur man ska och inte ska göra. De poängterade att det handlar att se människorna och visa dem kärlek, inte att försöka pracka på dem något. Att ära människor (honor) är något som är en väldigt viktig värdering på Bethel. Om människor säger nej eller inte har tid så ska man inte pusha på utan respektera det. Grundläggande grejer som inte borde vara så svårt att räkna ut, men många kristna har inte riktigt skött det så bra genom tiderna, särskilt ute på gatorna, så det är ändå viktigt att säga. De gick även igenom hur det kunde gå till på en typisk treasure hunt för att kunna göra det på ett naturligt sätt. De gav alla olika tips på hur man kunde få människor att känna sig trygga. T.ex. att man inte kommer 4-5 mot någon utan att man kanske är 2 st och helst en kille och en tjej. Såna grejer.
Treasure hunts går till så att man skriver ned ett antal ledtrådar om platser, människors utseende, kännetecknen, olika skador eller besvär de kan behöva helande för osv. på en "karta". Man åker sen iväg till de platserna och letar efter dessa människor eller "skatter" för dessa människorna är Guds skatt som man letar efter. Därav namnet treasure hunts. Vi blev placerade i team på 6-7 pers med två andraårselever i varje och gav oss ut för första gången. Eftersom vi först hade ganska mycket undervisning innan vi fick gå ut hade vi lite tid kvar av vår activation, bara 25 minuter. Vår grupp delade upp oss i två grupper. Min del av gruppen fick möjlighet att prata med några människor, men de hade antingen inte tid eller sa att de behövde inte bön för något särskilt. Kul var det iaf och vi fick välsigna dem genom att bara prata med dem och se dem. Den andra delen av vår grupp däremot fick vara med om något helt fantastiskt! De såg en kvinna i rullstol och hon hade något eller några av de kännetecknen som de skrivit ned. En av tjejerna, Heather (som aldrig varit på treasure hunts förut), gick nevöst fram och frågade om vad som var fel på henne. Det visade sig att hon var paralyserad från midjan ner och kunde inte ens ta sig ur sängen utan hjälp. Heather tänkte för sig själv: "Gud, kunde du inte get mig en stukad fot eller något på min första treasure hunt!? :)". Hon bad iaf en enkel bön för helande. Kvinnan i rullstolen sa att hon började känna något som kittlade i kroppen. Heather bad en kort bön igen och frågade om hon trodde att hon kunde stå. Kvinnan reste sig då upp ur rullstolen och började gå!!! Hennes dotter som var brevid var helt chockad: "mamma du kan gå!". Hon lämnade rullstolen på trottoaren och gick hem tillsammans med sin dotter och man. Är inte det helt fantastiskt!!!?? Jag var så gasad resten av dagen och min tro sköt i höjden! Trots att jag inte var där personligen så vet jag och tror att det bara är en tidsfråga innan jag får se något liknande. Gud är sååå god!! Tycker det är fantastiskt vittnesbörd om hur lite det handlar om vad vi kan göra och om vad Gud kan göra. Det spelar ingen roll vilken erfarenhet vi haft innan eller hur nervösa vi är. Allt han behöver är någon som är villig.

Hade en träff igår med en av tredjeårseleverna Merlin, så kallade "interns" som hjälper revival group pastorerna. Alla har någon intern som man ska träffa minst en gång i månaden. Kändes jättebra och jag gillar verkligen Merlin skarpt. Han är 21 år gammal och en väldigt glad, sansad och uppmuntrande person. Tror jag kommer att få ut mycket av våra träffar och verkligen bli upplyft av honom. Det är jättebra att ha någon man prata med som sjäv gått igenom första året på Bethel som kan ge en tips och vägledning.

I fredags kväll fick jag och ett av mina lovsångsteam (team 3, inte "team snuggle" :) förmånen att leda lovsång på Twin View som är ett till campus som Bethel har. I regel är det bara andraårselever som får leda lovsång på Bethelgudstjänster, men denna gång hade de inget team och Joanna vår lovsångspastor gav oss priviligiet att leda lovsången under kvällen. På fredagkvällarna är det "prayer and intercession" vilket innebär att det inte är någon predikan utan fokus på bön, Guds närvaro och tillbedjan. Det är konstant lovsång hela tiden i ca 2.5/3 timmar och då kommer någon upp och delar något ord eller så. Väldigt fritt och i princip inga regler att följa. Som lovsångsmusiker blir det långa låtar, mycket improviserat och även en del solon (trumsolo! =D) och spontana texter och annat. Allt handlar om att vara känslig för hur den Helige Ande vill leda kvällen. Det var verkligen en helt grym kväll med en sån frihet! Älskar såna sammanhang när man bara kan spela och lovsjunga ohämmat utan begränsningar och bara följa flödet och vara i Guds närvaro.

Träffades frukost på Black Bear Diner med större delen av team snuggle i morse. Tycker så mycket om att träffa dem och att vi kan dela våra liv tillsammans som familj. Det är särskilt viktigt då någon av oss har jobbiga saker som pågår i livet. Vi kan stötta varandra och dela med oss av livet med varandra, både det bra och det dåliga som händer. Träffar också de i det andra teamet (team 3) ofta, men det är oftast med delar av teamet och inte alla. Tycker väldigt mycket om dem också!

Större delen av team snuggle

Ikväll ska jag på 2 st födelsedagsfester. Blir kul!

onsdag 27 oktober 2010

"You look a little toasty there dude"

Träffade min Revival Group Pastor John idag på ett möte. Vi hade ett väldigt personligt samtal. John är intressant person. Han är 62 år gammal, har varit baptistpastor hela sitt liv fram tills för 5-6 år sedan då han och hans fru började på Bethel School of Ministry. Han tyckte mycket av de saker han såg var konstiga och gillade det inte alls, t.ex. att bli "full på den Helige Anden". Han blev helt whacked och Gud vände upp och ned på många av hans uppfattningar. Nu kallas han för "drunk John" =D. Han är en person som så starkt bär på Guds närvaro och glädje var han än går. Kände verkligen den Helige Anden tungt när jag snackade med honom. Hade t.o.m. lite svårt att gå när jag skulle gå därifrån, men det kändes sååå bra. Nån snubbe sa: "you look a little toasty there dude" när jag gick genom fiket på skolan :) Fantastiskt är det iaf för när Guds närvaro kommer över en så försvinner alla rädslor och problem och allt känns fantastiskt. Vill verkligen leva i det varje dag. Det betyder inte att man alltid är "full". Det är olika för olika människor och olika varje dag. Det behöver inte alltid synas utåt sätt (men det känns). Mitt liv har varit fullt av ambitioner och strävande, men när det kommer till Guds närvaro funkar inte det har jag märkt. Det handlar mer om att sluta försöka och bara ge upp och låta Honom göra det Han vill. Det är gratis och ingenting vi kan sträva efter att få. Handlar bara om att öppna upp sitt hjärta och ta emot. Jag har mycket att lära där, men jag lär mig varje dag.

Idag fortsatte Kris Vallotton att prata om sex och relationer och vi hade frågor & svar om sex. Elever fick ställa vilka frågor de ville och det handlade om allt till hur man ska prata med sina barn om sex till onani och oral sex - är det rätt eller fel? Flera av svaren tror jag förvånade många. Han har många sunda åsikter tycker jag som är väldigt långt ifrån fyrkantiga. Det märks att han haft mycket äktenskapsrådgivning och liknande för han har en stor förståelse och ser saker på ett vidsynt sätt.
Kris har överhuvudtaget inga problem att prata helt öppet om sex i en lokal fylld med 800 elever och han gör det på ett väldigt roligt sätt. Många skratt blev det minst sagt. Antar det är ofrånkomligt när det rör sig om det ämnet =).

måndag 25 oktober 2010

Kväll hos Christensens och kyrksöndag

I lördags var vi hemma hos "Christensens", alltså hemma hos vår granne Matts föräldrar. De brukar fixa mat varje lördag för de som vill komma och umgås. Ofta med något roligt tema. Förra helgen var det dr. Seuss tema t.ex. och nu åt vi italienskt. Det var ca 15 pers där och flera av de jag brukar umgås med, bland annat våra grannar Matt och Joel, Frans från Sydafrika, Adrian från England och min vapendragare Toby från Australien (som även är med i båda mina lovsångsteam). Ashley och James var också med. Vi kollade också på "Gladiator". Alltid trevligt att hänga hos familjen Christensen. Fin familj.

Joel och James


Ahsley, Frans och James



The three stooges! (Jag, Ashley och James)

Igår var det "kyrksöndag" för mig. Alla elever går på två gudstjänster i veckan som man blir tilldelad och mina ligger på söndag morgon och söndag kväll.
Söndag morgon pratade Bill om hur viktigt det är att ära de ledare som Gud använt förr i tiden, även om vi inte håller med om allt de gör. Ett viktigt budskap. Har upplevt att många människor verkar oroa sig för vilka som är på rätt sida eller fel sida om Gud så att säga. Vilka är the good guys och vilka är the bad guys? Tror vi måste sluta oroa oss för det. Ingen människa är perfekt och vi måste lära oss att "eat the meat and spit out the bones".

Kvällsgudstjänsten var riktigt bra. Hade en fantastisk lovsångsstund. Vissa gånger känner jag att hjärtat inte riktigt är med, men denna gång var jag helt inne i det och menade vartenda ord jag sjöng. Guds närvaro var stark och jag försvann bort en stund med Honom =). Lovsångsteamet var fantastiska. Och det är inte för att de är bra musiker (även om de är proffs) utan för att de skapar en plats där det är så enkelt att tillbe. En öppen himmel.
Några av ledarna i kyrkan gav några "kunskapens ord" om olika skador som folk hade. Bland annat om en som hade en skada i ett revbenen på höger sida. Den killen råkade sitta brevid mig så jag och några till bad för honom. Vi fick be tre gånger tror jag, men sen sa han att blev 70% bättre! Bad även för en kvinna som satt bakom oss som hade problem med huvudet sen en olycka och hennes smärta försvann! Flera människor blev helade, bland annat en kvinna som varken hade lukt -eller smaksinne fick tillbaka det!! Hon satt och åt fudge och kunde känna smaken för första gången på länge!

Eric Johnson predikade sen om vad det innebär att vara ett "company of lovers" och att om man är desperat efter Gud så är det en dysfunktionell relation. Är man t.ex. desperat efter att spendera tid med sin fru så är det inte en hälsosam relation. Istället menade han att vi skulle vara "hungriga" för vad gör en hungrig person? Han reser sig upp, går till kylskåpet för att ta sig något att äta. Samma syn måste vi ha i vår relation till Gud. Allt är vårt och han lät t.o.m. sin son dö för att vi skulle få det.

Efter gudstjänsten drog vi till In-and-Out Burger med Toby, Frans och Bethany. Blev snart "Bethel Burger" då massor från Bethel (särskilt BSSM) drar dit efter kyrkan =).

Förrestem, när jag skriver om predikningar och annat så är det i väldigt korta drag (det är oftast minst en timme långa), så om ni har funderingar över något som verkar oklart så är ni alltid välkomna att höra av er till mig!

lördag 23 oktober 2010

Intimitet med Gud och sex & relationer

Det har varit en riktigt intensiv vecka. Gud gör mycket saker inom mig just nu och det är ganska uttröttande fast på ett bra sätt =).
Jag kan ofta känna att det är svårt att veta vad jag ska skriva på denna blogg. Det händer ofta så mycket under en enda dag att det är svårt att välja ut vad jag ska skriva om. Gud visar hela tiden nya saker så det är svårt att komprimera ned det. Ska i alla fall göra mitt bästa med att försöka uppdatera bloggen oftare, men med kanske kortare inlägg ibland.

Igår ledde vi lovsång i skolan med team 4. Kändes fantastiskt! Våra hjärtan är verkligen connectade med varandra och det känns när vi leder lovsång ihop. Vårt officiella namn är "team snuggle" för alla tycker väldigt mycket om att kramas och gosa med varandra. Har aldrig varit på en plats där människor visar så mycket omtanke genom fysisk beröring. Särskilt killarna. Händer ofta att man sitter brevid någon killkompis och så börjar han stryka en på ryggen. I love it! Många (särskilt killar) tror jag känner sig obekväma med det, men jag tycker det är väldigt befriande! Jag tror det är så viktigt för killar att ha intimitet med varandra. Det är inget konstigt.
Bill pratade också en stund om hur viktigt det är att ständigt gå till Gud om någonting besvärar en för bara Han kan ge en frid och den kärlek man behöver. Har ofta varit med om att Gud totalt vänt mina känslor från negativa till positiva bara genom att spendera en stund med Honom. Ibland räcker det med bara 5 minuter.
Han pratade också lite om politik. Ett sak som stod ut som han sa var:
"Problemet i världen idag är att vi är att vi bryr oss mer om våra rättigheter än vilket ansvar vi har." Tycker det var spot-on!!! Vi måste börja ta ansvar för att de saker vi väljer att göra och säga faktiskt påverkar andra människor istället för att fokusera på vad vi har rätt till att göra!

Kris Vallotton har också pratat om sex och relationer denna veckan på ett väldigt öppet och humoristiskt sätt. Hans humor går ofta över gränsen men han kommer undan med det på något sätt som bara han kan. Många grejer som han säger är sånt som många inte skulle våga ta upp i kyrkan och jag har hört att det bara kommer bli värre :). Ofta när han sagt något tänker man: "sa han just det där?" =D. Men faktum är att Bibeln inte alls skäms för sexualitet. Tvärtom. Läs boken "höga visan" i Bibeln så får ni se. Han pratade också om oskuld genom en lång berättelse om en pojke som verkligen berörde mig. Det handlade om hur han kämpade för att behålla sin oskuld. "The value in your virginity lies in the blood, sweat and tears it takes to get i from the battlefield to the wedding night. Everyone can give away something expensive, but only he who truly knows sacrifice can give away something valuable."
Han pratade också om att återställa det som var förlorat för de som redan gett bort sin oskuld.
Det är säkert många (på Bethel och andra ställen) som känner skuld och skam på det området, men Gud vill ta bort alla de känslorna. Han kan göra allting helt och "pure" igen, även om du gett bort din oskuld. Det är fantastiskt hur Gud kan göra saker hela igen, oavsett vilka misstag vi gjort! Guds nåd och förlåtelse räcker så gå inte och bär på skuldkänslor! Han kan kan återställa din "purity" och du kan ha någonting att ge din fru/man på bröllopsnatten! (hittar inget bra ord på svenska för "purity". "renhet"? hmm... har inte riktigt samma klang =) )

Det som definitivt är det största temat här är intimitet med Gud. Det är därifrån vi hämtar all vår energi och styrka. De genombrott man har i sin personliga relation med Gud när man är helt ensam med Honom är de som kommer att påverka allt annat man gör i livet. Det räcker inte att gå till kyrkan och spendera tid med andra kristna (även om det såklart är värdefullt). Man måste ta sig tid för sin personliga relation till Gud när ingen annan med. Bara du och Honom. Man kan inte jobba för kärlek utan man måste jobba från kärlek. Om man inte spenderar tid med den Helige Ande och låtar Han fylla en med sin kärlek så har man inte lika mycket att ge till andra människor. Tänk själv, när har man som mest kärlek att ge andra människor? När man är deprimerad eller när man känner sig älskad? Man kan bara ge av den kärlek man själv fått och Gud är kärleken personifierad så Han är den största källan där man kan hämta det. Många kristna inser inte det så det är därför det finns så många dömande kristna som inte direkt är kända för sin kärlek till andra människor. Men Gud vill ändra på det!
Så för mig är varje dag en resa i att komma närmare i intimitet med Gud och det blir bara bättre och bättre för varje dag kan jag lova =).

fredag 15 oktober 2010

Road trip till Redwoods

Igår fick jag chans att uppfylla en av mina drömmar här i livet - att åka och se världens största träd Redwoods! Ni vet de där som är med när de är på skogsplaneten i Star Wars - Return of the Jedi. Efter som det är konferens på Bethel den här veckan och vi är lediga från skolan tors-fre tänkte vi ta chansen. Vi åkte på morgonen ett gäng på 10-12 pers från min klass mot kusten till Redwood National Park. Det tog bara  ca 3-4 timmar att köra dit. Wow, vilken upplevelse det var! Så otroligt mäktiga träd. Man känner sig verkligen liten när man går omkring i de skogarna. Träden är flera meter breda och kan bli över 100 meter långa! Vissa av träden är t.o.m. 2000 år gamla. Var helt fascinerad över att bara gå omkring i skogarna och njuta av den fantastiska naturen. Gud gjorde ett bra jobb =). Åkte med flera från ett av lovsångsteamen jag är med i ("team 3") och vi hade verkligen supertrevligt! Var även en kille med som växte upp som Amish. Väldigt intressant att höra om hans uppväxt utan elektricitet på en farm helt isolerad från samhället. Han hade definitvt koll på hur man skulle tämja en häst, fånga djur och annat om överlevnad ute i naturen. Han sa: "I just wanna take a knife, and go out and survive without anything for 30 days." haha. Han hade en lustig accent också som många Amish har. Lät precis som Randy Quaids karaktär i filmen Kingpin för er som sett den =). Han är dock inte längre som Amish då hans familj blev kristen när han var 12, men det var intressant att höra om hans annorlunda uppväxt.
En lång, men verkligen grym dag. Kommer leva på det länge!

I ons kväll träffades vi och åt middag med "lovsångsteam 4" som jag är med i (det "internationella teamet"). Vi hade så grymt roligt tillsammans! Det har verkligen funnits ett starkt band mellan oss sedan första gången vi träffades. Jag tror jag aldrig har varit med om att bli en familj med en gäng människor på ett sånt starkt sätt så snabbt. Särskilt med tanke på att vi kommer från hela världen: Sverige, USA, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och Frankrike. Jag älskar verkligen varenda en av de människorna så mycket och vi har en stark connection med varandra. Verkligen Gud som satt just oss tillsammans i ett och samma team.

Har hänt en massa annat roligt i veckan som jag också skulle kunna berätta om, men jag måste ta och göra mina läxor nu. Vi har flera böcker som ska vara färdiglästa till veckan.

Här kommer några bilder från Redwoods-trippen:



Jonathan, jag och Sean

Stammarna på två redwood träd

Så vackert...

Jag och Brandon

måndag 11 oktober 2010

AMT, Activation och profetisk vecka

Senaste skolveckan har vi haft en "profetisk vecka" med Kris Vallotton. Vi har gått igenom hans bok "Basic Training for the Prophetic Ministry" där han tar upp allt möjligt som har med profetia att göra: drömmar, att höra Guds röst, hur man tar emot Guds ord etc. Det profetiska är nog det jag har mest erfarenhet av när det kommer till det övernaturliga, men jag har lärt mig många nya saker, bl.a. om olika typer av profetiska tilltal. Skillnaderna mellan foretelling (det som kommer att ske i framtiden), forthtelling (som skapar framtiden) och kunskapens ord (då man får information om dåtiden eller nutiden). Just "forthtelling" var nytt för mig. Kris berättade bland annat en historia om när han gett ett ord till en kvinna på konferens om att han såg henne som lovsångsledare och låtskrivare. Kvinnan sa direkt: "Det är min man du pratar om. Han leder lovsång i kyrkan. Jag är tondöv". Kris sa: "Nej det här ordet är till dig. Om du tar emot det så kommer det att förändra framtiden". Hon gjorde det och hon gick från att vara "tondöv" till att på några få månader lära sig spela gitarr och sjunga. Hon skrev också flertalet låtar och ledde lovsången i hennes församling på 500 medlemmar. Wow! Tänk vad Gud kan göra på så kort tid!
Vi fick också träna kunskapens ord på varandra. Många misstag, men syftet är att tränas i det och våga göra fel. Det är något man kan bli bättre på. Kris berättade om en person han känner som är helt otrolig på kunskapens ord. Han hade kommit in i ett möte och kunde säga till alla i mötet hur många barn de hade och vad barnen hette, helt utan misstag. Wow!
Kris poängterade ständigt att profetiskt tilltal handlar om att uppmuntra människor och inget annat. Det står ju i 1 Korintierbrevet 14:3 "Men den som profeterar talar till människor och ger dem uppbyggelse, uppmuntran och tröst". Så får man ett profetiskt tilltal som är negativt så kan man bara strunta i det. Då är det säkerligen inte från Gud om det inte är så att Gud vill varna en för något. Sånt är dock ganska ovanligt.

Har också kommit igång med något som heter AMT (advanced ministry training). Man kan då välja en 15-20 olika valbara kurser om olika ämnen: helande, profetia, gemenskap med Gud etc. Man har 4 st olika under hela året. Eftersom jag är med i lovsångsteamen var det obligatoriskt att välja Worship AMT. Vi pratade första gången om vad lovsång handlar om och att det inte är ett uppträdande utan något man gör gemensamt som församling. För många är det självklart, men för de som kommer från musikerbakgrund är det så viktigt att ständigt poängtera. Har dock inte märkt av något "performance mindset" hos någon av musikerna utan alla är så otroligt ödmjuka. Det är verkligen viktigt för annars kommer det att komma i vägen för vad Gud vill göra. Syftet med lovsång är att skapa en plats för människor där det är enkelt att tillbe och komma närmare Gud. Inte att visa upp vad man kan.
Känns verkligen som att de satt ihop helt rätt team. Jag är med i två team och båda teamen har människor med såna hjärtan! Jag blev helt blown away första gången jag träffade dem. Vi hade audition för några veckor sen och de tog ut ca 30 av 200 och bad verkligen över att få rätt personer på rätt plats och det känns verkligen som att de gjort det.
Jag var med och ledde lovsång i tisdags och fredags och det var verkligen helt fantastiskt! Kände en enorm frihet i lovsången och som att jag verkligen konnektade med de andra musikerna trots att vi aldrig spelat tidigare. Allt är väldigt professionellt med bra musikutrustning, in-ear monitors och hela klabbet.
Joanna, vår lovsångspastor, är en väldigt entusiastisk och skön person. En person man kan komma till med sitt "junk" och vara 100% ärlig med.

Har också börjat med något annat som heter "activation" (tidigare kallat "outreach") då man ska ta Guds rike till människor på olika sätt. Det kan vara alltifrån att ha hand om skolungdomar, till community-fester, hemlösa, drogmissbrukare eller annat. Detta pågår under hela året och man byter inte "activation" under hela tiden. Jag fick "treasure hunts" (yay!). Det handlar om att lyssna in profetiskt vad Gud säger om ledtrådar, kännetecken och även namn på människor, platser och vad de kan tänkas behöva bön för (t.ex. bruten arm). Efter första lektionen har jag förstått att det kommer bli riktigt intensivt och galet! Läraren Kevin Deadmon sa: "alla ni som är villiga att ta en risk kommer att få se människor bli helade. Det garanterar jag, men ni måste våga kasta er ut i det osäkra och riskera att göra bort er". Vi tränade på första lektionen att ge kunskapens ord om olika skador för de i klassen och flera människor blev direkt helade från knäproblem och andra typer av skador. Ser verkligen framemot denna activation och tror den kommer att passa mig perfekt då jag älskar att träffa nya människor. De poängterade dock att det handlar om att ge människor ett möte med Gud, alltså ingenting vi själva kan göra. Vi bjuder inte med dem till kyrkan. Vi frågar inte heller om de vill ta emot Jesus om de inte först fått ett möte med Gud och själva vill det. Det handlar bara om älska människor. Att leta efter Guds skatt - dvs. människor och det guld som finns i dem.
En liten kul detalj är att dagen innan jag fick reda på min activation så fick jag ett profetiskt tilltal av en kille jag aldrig pratar med förut. Han sa: "det här kommer låta lite cheesy, men jag ser dig som en pirat som letar efter Guds skatt". Fick se reda på dagen efter att jag fått "treasure hunts" som activation haha! Bekräftelse att jag är på rätt plats.

Hade också första träffen med min smågrupp i fredags. Det är jag och fyra amerikaner. Två killar som är 24 år, en kille som är 19 år och en man som är 48 år. Fick en väldigt bra feeling av min grupp trots att jag inte direkt kände dem sen innan. Vi delade med oss om våra historier om hur vi kom till Bethel - väldigt intressant att höra. Vi gick sen direkt in på djupet och delade med oss av det vi kämpade med mest just nu. Vet inte många sammanhang där man skulle göra det första gången man träffas, men jag känner mig trygg med de här människorna. Skönt att skippa allt det formella och gå in på djupet direkt tycker jag. Tror det kan bli ett fantastiskt år med smågruppen där vi verkligen kan växa tillsammans. Allt handlar om att våga vara sårbara inför varandra och inte ha några masker eller fasader.

Igår var det söndagsgudstjänst som vanligt. Det är obligatoriskt för studenter att gå på två gudstjänster i veckan och jag har söndag morgon och söndag kväll. Bill Johnson hade varit på konferens under veckan och tydligen blivit riktigt "whacked" av Gud. Hade hade t.o.m. lite svårt med att predika, vilket är någonting nytt då Bill alltid brukar vara väldigt samlad och fokuserad. Kris Vallotton fick komma upp och hjälpa honom i slutet av predikan och Bill ramlade ihop i en liten hög på golvet vid podiet, live på iBethelTV och allt! Alla församlingen skrattade och tyckte det var sjukt kul! Det är verkligen inspirerande att se dessa ledare på Bethel fortfarande söka efter Gud med allt vad de har fortfarande och att de inte bryr sig de minsta om att göra bort sig.

Förutom det så har jag varit sjuk hela veckan. Inte kul när man måste vara hemma och vila när händer en massa roliga saker runt omkring.

Denna veckan har vi bara skola tis-ons eftersom det är "Open Heavens Conference" på Bethel tors-sön. På tors ska jag och några kompisar åka bil till Redwood Forrest där de har världens största träd. Har alltid velat se det så jag ser verkligen framemot det! Kommer bli kul!

Förresten så får ni gärna höra av er om det är något särskilt ni vill att jag ska skriva om som ni skulle tycka vara intressant att veta. Kan vara vadsomhelst!

lördag 2 oktober 2010

Retreat i Chico

Precis hemkommen från retreat i Chico ("reträtt" på svenska? =D) som ligger 2 timmar från Redding. Vi var där tors-lör. Vi gick till ett närliggande vattenfall, hängde vid poolen och på kvällen var det kvällsmöten. Mycket tid att bara umgås. Var skönt att få tid att lära känna människor i min Revival Group lite närmare. Kommer vara en bra grund för det kommande året. Gillar hur snabb feedback man får när man pratar med människor, särskilt allt amerikanare. Om nån gillar en så säger de t.ex.: "great talking to you, you're awsome!". Många svenskar (inkl. jag själv) skulle tänka samma sak om de träffade någon de gillade, men troligtvis inte säga det till dem. Det vill jag bli bättre på. Det tar bort mycket osäkerhet i relationer.

En lustig grej är hur många som gissar fel på min ålder och var jag kommer ifrån. Alla tror jag är 19-20 år (är det en komplimang? jag tänker ta det som det i alla fall haha) och ingen lyckas någonsin gissa att jag är från Sverige. "You're from Sweden!? But where's your accent?". Det tycker jag är lite lustigt =).

Var med i lovsångsteamet också under kvällsmötena tillsammans med några 1:a och 2:a årselever. Kunde typ ingen av låtarna och vi hann knappt repa, men det gick jättebra ändå. När Helige Andes närvaro är stark spelar sånt ändå inte nån stor roll. De sa åt mig att hålla igen lite ljudvolymsmässigt p.g.a. lokalen hade så usel akustik, men jag tyckte fortfarande att det var rätt starkt. Antar att amerikanares definition på att hålla igen är annorlunda än vår =).
Gillar verkligen hur de gör lovsång här. Det är mycket improviserande, ibland spåntana texter som någon börjar sjunga på. Man följer mycket flödet i Anden och inte så mycket en förutbestämd låtform. De spelar ofta varje låt väldigt länge och tar om många delar och tar lång tid på att bygga upp partier. När man själv lovsjunger i församlingen är det väldigt skönt för det blir en helt annan vila och lugn i musiken än att man bara "river av" en lovsång. Man får verkligen gott om tid och plats att komma djupt in i Guds närvaro.

Eric Johnson (son till Bill Johnson) pratade om hur viktigt det är att faktiskt känna Gud och inte bara känna till de saker Han gör. Det är alltså möjligt att göra de saker Jesus gjorde (hela människor etc.) men att samtidigt inte riktigt känna Honom. Jesus talar om det i Bibeln (jag har glömt vilken Bibelvers för tillfället tyvärr). Var verkligen tankvärt och viktigt för mig att höra. En nära relation till Honom är det viktigaste så jag känner verkligen att min prioritet närmsta tiden (och hela livet också för den delen) ska vara att fördjupa min relation till Jesus. Att spendera tid med Honom och bara vara i Hans närvaro.
Tors kvällens möte spårade ur fullständigt i en fest där alla dansade runt och var så sjukt glada. Värsta partyt!! Folk gick fram till mikrofonen och deklarerade frihet över saker i deras liv. Kön tog aldrig slut!
Mötet på fredagskvällen var betydligt lugnare och präglades mer av Guds frid och av bön. Fick be för en sydafrikansk kompis som var dålig i halsen och han blev 90% bättre! Båda mötena var väldigt bra, men två helt olika kvällar.

Nu ska jag vila mig lite innan jag och min roomie James drar iväg till en kompis föräldrars hus där de har pool och och så ska vi käka pizza där. Det är just nu 34 grader varmt, men för några dagar sen var det 41 (!) så det är definitivt badväder.