tag:blogger.com,1999:blog-62606961963694380132024-03-05T02:38:27.001-08:00Christians liv och erfarenheter i USADenna blogg är för er som vill följa mitt liv i Redding, Kalifornien. Den handlar om vad som händer på "Bethel School of Supernatural Ministry", vad Gud gör i mitt liv och vardagen i USA.Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.comBlogger57125tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-19849549202412525932012-05-14T18:52:00.000-07:002012-05-14T18:52:27.567-07:00Missionsresa till Filippinerna, sista delenHär kommer sista inlägget om min missionsresa till Filippinerna. Ber om ursäkt för dröjsmålet. Har varit fullt upp i skolan med skolavslutning och allt såhär sista veckorna!<br />
<br />
<b>Platsen där allt började</b><br />
<br />
En av de sista kvällarna i Los Banõs åkte vi med Pastor Paul, hans familj och några av de andra pastorerna till en plats som betydde mycket för dem. Vi åkte till ett bibliotek vid ett universitet där Paul studerat för 20 år sen. Han hade gått upp och bett mellan 5:30 - 7:30 varje dag i 4 års tid för väckelse. Pastor Paul berättade hur han stått på sina knän på stengrusplattorna och hans knän hade börjat blöda av alla timmars knäböjande. Men det hade inte stoppat honom. Människor hade kommit till tro, Helige Ande hade fallit över dem stark och vissa hade börjat tala i tungor. De som hade startats där har nu spritt sig över Filippinerna och runt om i Asien. Frukten av deras hängivelse har varit helt fantastisk. När några få människor helt ger sitt liv till Jesus och att se väckelse komma så får det inte bara frukt, utan det förändrar historien.<br />
Vi hade en lång stund där tillsammans där allt började för dem då vi bara lät Gud komma. Pastorerna grät kraftigt för platsen hade betytt så mycket för dem. Det var en väldigt speciell och kraftfull stund vi hade tillsammans.<br />
<br />
<b>Sista gudstjänsten</b><br />
<br />
På morgonen hade vi gudstjänst med Pastor Paul och hans familj. Jag och en tjej som heter Jamie och hade hand om barnen - typ 50 st. De fick göra teckningar om hur det skulle se ut i deras stad när den var helt transformerad av Gud. Så kul och intressant att se vad barnen ritade och vad deras tankar är om det. De har ofta bättre koll än vad vi vuxna har. Sen fick de göra words of knowledge för helanden och vi gjorde också ballongsvärd och kronor och krönte tjejerna med en princesskrona och dubbade killarna med svärd.<br />
Vi tog sen barnen med oss och de fick dela med sig av sina words of knowledge för resten av församlingen. Sen fick de som hade de specifika problem komma fram till förbön och barnen bad för dem. Jag hade en 8-årig tjej som jag hjälpte. Hon bad bl.a. för en äldre man som hade svårt att se bra. Det var suddigt. Hans vänstra öga blev helt bra och hans högra blev bättre! Hon var en sån duktig tjej och jag var som en stolt "far" :)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjE01YfhuP73OOvaSThJByjixR8YAZz8svb8Kuc92hsu6X4XpVTjk8rqRDXOO5MoGe7BIkJuccXk2GQ9CS2fOjGKZDZg5HSc3F80dj87QPajuMErU5-bgBdgAdwuhUvSc6Q2RRBa3GL0cWs/s1600/IMG_3849.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjE01YfhuP73OOvaSThJByjixR8YAZz8svb8Kuc92hsu6X4XpVTjk8rqRDXOO5MoGe7BIkJuccXk2GQ9CS2fOjGKZDZg5HSc3F80dj87QPajuMErU5-bgBdgAdwuhUvSc6Q2RRBa3GL0cWs/s400/IMG_3849.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwz4wKm8XBD65N5EHPZC3jyuJrZ4NsSntwPubclmX8bq65SP08Hg0HXMI-4ha6BNwZIWHE_2pdBhBUTYKdOFXtKTEg1yGRrh5qgMLu-xKcHvwkrxygP2rWpmvQvzp8-2qzCsdByW1mL9LG/s1600/IMG_4001.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwz4wKm8XBD65N5EHPZC3jyuJrZ4NsSntwPubclmX8bq65SP08Hg0HXMI-4ha6BNwZIWHE_2pdBhBUTYKdOFXtKTEg1yGRrh5qgMLu-xKcHvwkrxygP2rWpmvQvzp8-2qzCsdByW1mL9LG/s400/IMG_4001.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJJ3exZFMXLahUh9PYGKHiVVEi0ePV4510o515Sa-X7FJP79g8E_zfxNEWuuMQ6w0M4wPOZqxoFHHRFDy88FWXp8LDSK4P_uQeMAM-grn4dXmDoNIiHvq9h_bXrWp1kmWnp_VO8IEGErsd/s1600/IMG_4004.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJJ3exZFMXLahUh9PYGKHiVVEi0ePV4510o515Sa-X7FJP79g8E_zfxNEWuuMQ6w0M4wPOZqxoFHHRFDy88FWXp8LDSK4P_uQeMAM-grn4dXmDoNIiHvq9h_bXrWp1kmWnp_VO8IEGErsd/s400/IMG_4004.jpg" width="300" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhX_TtLMiAvUa4RCYZzsXtW_PWvYmqo-UUH_g7RUdE-cAMJ9-MlJwYnR8L3MRIhtfCK01IhmtGg83Xd8i8-5EL8lmTZQydwAU9OUHdYfRprSM_5Pq0FMxHLLABLFznrsnJHcivPMrNAZXCl/s1600/IMG_4007.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhX_TtLMiAvUa4RCYZzsXtW_PWvYmqo-UUH_g7RUdE-cAMJ9-MlJwYnR8L3MRIhtfCK01IhmtGg83Xd8i8-5EL8lmTZQydwAU9OUHdYfRprSM_5Pq0FMxHLLABLFznrsnJHcivPMrNAZXCl/s400/IMG_4007.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3dGsPomAhMr9OzF_-bhLjXTIklqljCpqwpbjsc9bZSCv-KMfaIGYLXBamdNqE7OlCOPbOWJF7HCwjdowk-X9nTbSBVVGmprtYAW1xlS2HY1dfW494Fg05NSot_0zhMGMRAlS0_aZDO4-8/s1600/IMG_4020.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3dGsPomAhMr9OzF_-bhLjXTIklqljCpqwpbjsc9bZSCv-KMfaIGYLXBamdNqE7OlCOPbOWJF7HCwjdowk-X9nTbSBVVGmprtYAW1xlS2HY1dfW494Fg05NSot_0zhMGMRAlS0_aZDO4-8/s400/IMG_4020.jpg" width="300" /></a></div><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYj_DEPJUYUXv8lHDnBRtaq5j2EE8uygEOl-jNF_D1cwgWmkpFuQo3c2B6DOa732c9CfiQqPyunMITKOQU-BWgzkSDxLNJzizrtWky-cHqFyZnXmiqXnyIGjNw-Pew189AexY9fT8N6s2U/s1600/IMG_4023.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYj_DEPJUYUXv8lHDnBRtaq5j2EE8uygEOl-jNF_D1cwgWmkpFuQo3c2B6DOa732c9CfiQqPyunMITKOQU-BWgzkSDxLNJzizrtWky-cHqFyZnXmiqXnyIGjNw-Pew189AexY9fT8N6s2U/s400/IMG_4023.jpg" width="300" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh22zvvzo5m4IFzTJi7D7-97o0LqEpHfLctJw_KrGBHgYUgzz_l-zYBfvs9hSW5YJZOhyphenhyphen4fmWH5UqRy5G5ZWHilalSCSP_FdwJUL0zKOl8Wikhp9Oy3f039Qrq8QoLMPtUNAzbIr5OnrSeU/s1600/IMG_4024.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh22zvvzo5m4IFzTJi7D7-97o0LqEpHfLctJw_KrGBHgYUgzz_l-zYBfvs9hSW5YJZOhyphenhyphen4fmWH5UqRy5G5ZWHilalSCSP_FdwJUL0zKOl8Wikhp9Oy3f039Qrq8QoLMPtUNAzbIr5OnrSeU/s400/IMG_4024.jpg" width="300" /></a></div><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxvInXsHbqFIPGjHWmh35vSl9demEVdcou7OthrBAXRuZ4EiafgryrmmZpS7Gw9UnxQ29uHRvzgq3hDX0YPo2iqwxH5oDu6KVvKHuycPrPUZWCpiR1paWQsQwyCBV_SVRV0XNDWM2P_Whf/s1600/IMG_4025.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxvInXsHbqFIPGjHWmh35vSl9demEVdcou7OthrBAXRuZ4EiafgryrmmZpS7Gw9UnxQ29uHRvzgq3hDX0YPo2iqwxH5oDu6KVvKHuycPrPUZWCpiR1paWQsQwyCBV_SVRV0XNDWM2P_Whf/s400/IMG_4025.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lunch efter kyrkan </td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<br />
<b>Helanden på Köpcentrumet</b><br />
<br />
Sista dagen spenderade vi på ett spa (igen hehe) för att vila upp oss. Sen åkte vi till ett köpcentrum för att shoppa. Jag hade inget särskilt jag skulle köpa så jag hängde mest med mina andra teammedlemmar och gick runt till olika affärer med dem. Precis när jag förbi ett juice-stånd så fick jag plötsligt huvudvärk. Jag får nästan aldrig huvudvärk så jag förstod att det var ett kunskapsord. Jag började fråga de som fanns runtomkring om de hade ont i huvudet, men ingen hade det av de jag frågade. Jag stötte sen på en kvinna i 65-årsåldern. Hon hade inte heller ont i huvudet, men hon hade en cysta precis under revbenen. Jag fick känna på den och det var som en bulle där. Jag och min kompis Jamie bad för henne, men ingenting hände. Eftersom jag stött på cystor 2 gånger under resan till Filippinerna och de båda de gångerna handlade om oförlåtelse tänkte jag att kanske det var det som var problemet. Jag frågade henne frågor om hennes familj och vänner men det verkade inte som att hon bar på bitterhet. Då slog det mig: "hon behöver bara kärlek." Jag och min kompis visade henne bara kärlek ("we loved on her" som vi brukar säga ) och talade gott in i henne. Guds närvaro var med i vårt samtal. Efteråt sa hon:<br />
"I'm so blessed. Thank you 'happy Christian'."<br />
Hon märkte sen att hennes cysta försvunnit!<br />
"Look! It's gone!" sa hon och tog min hand så att jag kunde känna och jag kände ingen cysta den här gången! Vem vet vad som gjorde att hon blev helad. Kanske var det bönen, men jag vill tro att det var den kärlek vi visade henne. Kärlek är det starkaste vapen Gud har gett oss - "störst av allt är kärleken". T.o.m. större än tro och hopp! Det är alltså viktigare att visa en människa kärlek som lider av ett problem än att man ska ha stark tro på ett helande kommer att ske. Tro är väldigt stort, men kärlek är större. Helande sitter inte i bönen, utan i Guds närvaro. När Hans närvaro kommer så blir människor helande. Kom att tänka på vad en av pastorerna, Les Coombs, som jobbar på "healing rooms" på Bethel har sagt:<br />
"If all the people that came to the healing rooms would have had a father and mother who loved them half of them wouldn't need to be there."<br />
Sen gick jag tillbaka till juice-ståndet där jag börjat få huvudvärk och frågade om någon av dem hade ont i huvudet. En av tjejerna som jobbade där hade det. Jag och Jamie bad för henne och hon blev helt huvudvärksfri. Vi frågade om hennes kompis behövde helande från något och hon hade problem i axlarna. Hon var först lite försiktig men hennes kompis som just blivit helade insisterade på att hon skulle låta oss be för henne. Vi bad för henne och all hennes smärta försvann. Gillar egentligen när såna saker händer mest av allt. När man bara är ute och handlar och det inte direkt är "ministry time". Det är då man vet att det blivit en livsstil.<br />
<br />
Ni har fått se glimtarna av en fantastiskt missionsresa. Har delat med mig med några av höjdpunkterna, men det finns en massa andra historier att berätta. Gick inte ens att hålla koll på allt som hände för det var helt non-stop det Gud gjorde. Ser fram emot att se vad Gud kommer att göra i Filippinerna framöver. Det kommer att skaka om hela världen. Tack återigen alla ni som gjorde den här resan möjlig!!!<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhX_TtLMiAvUa4RCYZzsXtW_PWvYmqo-UUH_g7RUdE-cAMJ9-MlJwYnR8L3MRIhtfCK01IhmtGg83Xd8i8-5EL8lmTZQydwAU9OUHdYfRprSM_5Pq0FMxHLLABLFznrsnJHcivPMrNAZXCl/s1600/IMG_4007.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxvInXsHbqFIPGjHWmh35vSl9demEVdcou7OthrBAXRuZ4EiafgryrmmZpS7Gw9UnxQ29uHRvzgq3hDX0YPo2iqwxH5oDu6KVvKHuycPrPUZWCpiR1paWQsQwyCBV_SVRV0XNDWM2P_Whf/s1600/IMG_4025.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTzt0cYcI_P9ePhrr-V6JKD6d_UJj0LSussgg0PeWUx9ux7lKCrhOY2CoCGd3uEzH4rleQyON8OnNukxPC0s7S_w3_NOd1l9esYSsS0l-oVNhn6KVlBOb56cWaTnJJ64EqaWj1FafBySIG/s1600/IMG_4038.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTzt0cYcI_P9ePhrr-V6JKD6d_UJj0LSussgg0PeWUx9ux7lKCrhOY2CoCGd3uEzH4rleQyON8OnNukxPC0s7S_w3_NOd1l9esYSsS0l-oVNhn6KVlBOb56cWaTnJJ64EqaWj1FafBySIG/s400/IMG_4038.jpg" width="300" /></a></div><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh08bEAekKPleuViCRHyidEDxT3uMOHkbT0GBHMbw3cWTcXzVuGMxeGxNt8yCya9yFtmpPmlLn3_u3n7_Jgw6UGYAkq8ySMpqfSrjsAJi0FVk_8qfJzrQUzbyDNA1uIv7kyWB_3-GFdrjm-/s1600/IMG_4072.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh08bEAekKPleuViCRHyidEDxT3uMOHkbT0GBHMbw3cWTcXzVuGMxeGxNt8yCya9yFtmpPmlLn3_u3n7_Jgw6UGYAkq8ySMpqfSrjsAJi0FVk_8qfJzrQUzbyDNA1uIv7kyWB_3-GFdrjm-/s400/IMG_4072.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sista lunchen med teamet</td></tr>
</tbody></table><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhU7Pb_p2oE2dykYgCFLc6LbUUnxxoKMALcRmT7dpboREe1ccgf8m-tLeJE1uBbS1ay8wd7gFuCY064LrvLjQKg_FlHcPfE7HE6KcMQujUUGjcdo8EHpFetNHNVVzZVkfSTxCPqYjh3Hop/s1600/IMG_4087.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhU7Pb_p2oE2dykYgCFLc6LbUUnxxoKMALcRmT7dpboREe1ccgf8m-tLeJE1uBbS1ay8wd7gFuCY064LrvLjQKg_FlHcPfE7HE6KcMQujUUGjcdo8EHpFetNHNVVzZVkfSTxCPqYjh3Hop/s400/IMG_4087.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bromance</td></tr>
</tbody></table><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB50iMe6XFNqwER99CTWdrrLnQzBiKBi_onB36sCervHqJO3jiBV4pRiBn3lEUz_p8Eq_o-Q8-Z5sJEsVanK_BvAZZKLFEVWavSb5GlyDtmg8Y3QBw8seQaaeHcuXX6R5Z9Iyn8ZEl6mBf/s1600/IMG_4098.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB50iMe6XFNqwER99CTWdrrLnQzBiKBi_onB36sCervHqJO3jiBV4pRiBn3lEUz_p8Eq_o-Q8-Z5sJEsVanK_BvAZZKLFEVWavSb5GlyDtmg8Y3QBw8seQaaeHcuXX6R5Z9Iyn8ZEl6mBf/s320/IMG_4098.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Några vänner på flygplatsen i Manila</td></tr>
</tbody></table>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-66939686693637745202012-04-22T23:18:00.000-07:002012-04-22T23:18:16.623-07:00Missionsresa till Filippinerna, Del 5 - Besök på sjukhus och hos borgmästaren<b>Torsdag (29/3) </b><br />
<br />
På förmiddagen åkte vi till ett barnhem i Los Banõs. Vi gjorde vårt drama, ballongdjur, ansiktsmålningar och bara lekte med barnen. Alla barnen fick även varsitt kort med ett personligt profetiskt ord. Det värmde verkligen mitt hjärta att vara där. Kändes så bra att få ge barnen kärlek. Det kändes även särskilt viktigt att vara där som man. De flesta som jobbar på barnhemmet (och barnhem överlag) var kvinnor så de får inte alltid tillfälle att interagera och få ta emot kärlek av vuxna män lika mycket. De behöver ju båda.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBFg0N439uNtKqOYWWROhyphenhyphenz-FvaHpM_b3Xnag0VoflB5nH7xftZjDk2unMFgD7xfK91J-cKRQGlA-axvKp5ivZS3I9gDrtD9XWIKXIcwtG2wG2Mb1mwBAlGPeOqYwTneOAe6f71bOIS8PE/s1600/IMG_3910.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBFg0N439uNtKqOYWWROhyphenhyphenz-FvaHpM_b3Xnag0VoflB5nH7xftZjDk2unMFgD7xfK91J-cKRQGlA-axvKp5ivZS3I9gDrtD9XWIKXIcwtG2wG2Mb1mwBAlGPeOqYwTneOAe6f71bOIS8PE/s400/IMG_3910.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxBfLTifUyTqmpkrD4cnopuv785g5rq4HJg3QZ9brbVLh-O6hbWu7KFiJT6Nd2tLAiXczhLBWs6BXVocuKbIjucXaTWgUMEXuoLXpxpwGxGT8gdq4egnNH1Gqh3RyLAlGqGIJxm42Iddyn/s1600/IMG_3919.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxBfLTifUyTqmpkrD4cnopuv785g5rq4HJg3QZ9brbVLh-O6hbWu7KFiJT6Nd2tLAiXczhLBWs6BXVocuKbIjucXaTWgUMEXuoLXpxpwGxGT8gdq4egnNH1Gqh3RyLAlGqGIJxm42Iddyn/s400/IMG_3919.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtZYwVwnFJZ3rwHkpZsode1L67lLlB2u58brEn5pGhBZP6MGFAkN1sFFVq2A_qeBjtgXD6KhMGK9hJRp3BiJirtW7Uh6GAxTW8sgj8LgfmherrahHYjLMkq10h7O5xeeVGJn9CXB75BtHG/s1600/IMG_3917.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtZYwVwnFJZ3rwHkpZsode1L67lLlB2u58brEn5pGhBZP6MGFAkN1sFFVq2A_qeBjtgXD6KhMGK9hJRp3BiJirtW7Uh6GAxTW8sgj8LgfmherrahHYjLMkq10h7O5xeeVGJn9CXB75BtHG/s400/IMG_3917.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
Vi gick även runt bl.a. några fattiga kvarter och gjorde konst och bad för de som bodde där. Jag och en av mina kompisar såg bl.a. en man bli helad från ryggvärk och min kompis sjöng en profetisk sång för dem som verkligen välsignade dem.<br />
<br />
<b>2-timmars helkroppsmassage</b><br />
<br />
Sen var det dags för oss att vila lite. På eftermiddagen hade våra filippinska vänner bokat en massage för oss. Det var ingen massage som helst utan det råkade vara Leif Hetlands (berömd predikant) favoritställe av alla i hela världen! Och han har tydligen varit på 100-tals massageställen under sina resor. Vi fick alla en helkroppsmassage på 2 timmar! Det var helt klart den bästa massage jag någonsin fått. Hade eget rum med dämpad belysning och instrumental lovsångsmusik som spelades i bakgrunden. Hur grymt som helst! Var skönt att få ett break och bara få ta emot efter att ha gett ut så mycket under den senaste veckan.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsK-oupVg0YRcgxbMhCK58lNNr6wnPinnCEWuipoUkk8vQvq7PI8D258h8P18TRNZQk8wZunma4D8XFJOQHq0UQAE6MyZn0qiUlr8l0flD7J_ft-Iv55TuLmlfWkZBVC_aOc4kxJvT_n8S/s1600/IMG_3933.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsK-oupVg0YRcgxbMhCK58lNNr6wnPinnCEWuipoUkk8vQvq7PI8D258h8P18TRNZQk8wZunma4D8XFJOQHq0UQAE6MyZn0qiUlr8l0flD7J_ft-Iv55TuLmlfWkZBVC_aOc4kxJvT_n8S/s400/IMG_3933.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En del av teamet i väntan på vår massage</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<b>Fredag (30/3)</b><br />
<br />
<b>Helande på sjukhus</b><br />
<br />
På fredagsmorgonen drog vi iväg till ett av sjukhusen i Los Banõs. Ledarna i kyrkorna har goda kontakter med de som jobbar där så vi var tillåtna att komma dit för att välsigna människor. Det såg ut som att cirkusen hade kommit dit när vi anlände med alla ballongdjur i högsta hugg haha!<br />
Vi delade sen upp oss i grupper om 2-3 st och med tolkar. Jag gick tillsammans med Estella som var en kvinna i vårt team från Filippinerna så hon kunde tolka åt mig. Jag och hon gick till en avdelning för kvinnor som precis fött barn och återhämtade sig från det. Det var helt fullt i avdelningen och vissa av dem delade säng med varandra för att det inte fanns nog med plats. Vi träffade på 2 kvinnor som förlorat sina barn genom missfall. Vi tröstade dem och bad med dem. En av kvinnorna hade smärta så vi bad för henne och hennes smärta försvann. Jag gav henne ett ballongsvärd som en profetisk symbol av den styrka som Gud gav henne. Lite corny men det kändes rätt. Jag och Estella bad för 6 andra kvinnor som hade smärtor från kejsarsnitt och annat genom deras förlossning. Varenda en vid bad för kände hur deras smärta försvann. En av dem sa:<br />
”Do you want to know the truth? My pain is gone.” En av kvinnorna kände sig yr i huvudet och när vi bad satte hon sig upp och kände sig mycket bättre. Hennes huvud snurrade inte längre. Några av kvinnorna vi bad för låg ned och var helt utslagna men efter att deras smärta försvann började de gå runt i salen. Vi kom sen fram till en kvinna med en cysta på nederdelen av magen vid äggstockarna. Vi bad för henne men inget hände. Jag kände att det var en fråga om oförlåtelse så jag bad Estella fråga henne på filipino om det stämde. Det visade sig att det var en kusin till henne hon behövde förlåta. Hon sa först att hon inte ville förlåta men jag insisterade bestämt men vänligt:<br />
”Du måste förlåta henne. Annars blir du inte fri. Det handlar om dig, inte om henne.” Hon gick med på det. Estella ledde henne i en förlåtelsebön och efter det sa hon att hon kände sig fri och hon inte hade ont längre. Alltid viktigt att gå till roten av ett problem. Är det emotionellt eller andliga orsaker till ens smärta så måste man ta itu med de orsakerna, annars kommer problemet inte att lösas lånsiktigt.<br />
Det var även en massa andra helanden som skedde i de andra grupperna. Har inte ens koll på allt som hände. Bl.a. så stötte en av de andra grupperna på en man som skurit sig i handen rejält för en vecka sen och tappat förmågan att röra handen och hade en smärtnivå på 10 på en skala 1-10. Efter att de bad fick han tillbaka sin rörlighet i handen och <i>all</i> smärta försvann!! <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkNf2yT2hyphenhyphenzptGNJG1vKZ-6SR0XKjBN7qhI0oXM3VmEgijclLBZjbLbehklBHfm3HbkvR-Zs_S3WgEzP51IUE41ITuz5YjBeR4ygiax4Bkq7W-QU01JUS9IJzh-TtiizPrOAvV9CFQoFQR/s1600/IMG_3935.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkNf2yT2hyphenhyphenzptGNJG1vKZ-6SR0XKjBN7qhI0oXM3VmEgijclLBZjbLbehklBHfm3HbkvR-Zs_S3WgEzP51IUE41ITuz5YjBeR4ygiax4Bkq7W-QU01JUS9IJzh-TtiizPrOAvV9CFQoFQR/s400/IMG_3935.jpg" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En av våra ledare, Erik</td></tr>
</tbody></table><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOHgxiygeGSkQNRynY1O7Xql1AMgM2UXrxXXxcr7FouDtKT1Adb78w9XCsxMfJmyz6O0Hn5DFpb3ewXp5d4F5lSnuMk2sKG7If7DLK0V9Wx-_7dvHX0uWHiYCn4kqAS_N5Nr_4T1UImbTd/s1600/IMG_3937.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOHgxiygeGSkQNRynY1O7Xql1AMgM2UXrxXXxcr7FouDtKT1Adb78w9XCsxMfJmyz6O0Hn5DFpb3ewXp5d4F5lSnuMk2sKG7If7DLK0V9Wx-_7dvHX0uWHiYCn4kqAS_N5Nr_4T1UImbTd/s400/IMG_3937.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Cirkusen har anlänt</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<b>Besök hos borgmästaren</b><br />
<br />
Sen drog vi till regeringsbyggnaden i stan där vi skulle träffa borgmästaren. Vi hade bokat träff med honom. Han hade varit väldigt upptagen så det hade tagit oss några dagar innan vi kunde få tid. När vi kom dit satte vi oss med hela teamet (på ca 15 pers) och väntade på några stolar utanför hans kontor där de som jobbade hade sina kontorsbås. Vi hade borgmästarens personliga assistent som hjälpte oss. En av pastorerna från Los Banõs, pastor Ariel, var med oss och eftersom vi bara satt där och vänade annonserade han till alla de som jobbade i kontoren:<br />
”Hey guys! We are a team of people that have seen many people get healed so if any of you need healing we would love to pray for you.” Någon hade ett word of knowledge för ”back pain” och det visade sig att det var borgmästarens assistent som hade ont där och även i hans axlar. Några av oss bad för honom medan alla de andra som jobbade i kontoren tittade på. Han blev helad och sen brakade lös. Vi gick runt i de olika båsen och bad för alla som behövde. Säkert 10-15 pers blev helade! Det var helt fantastiskt! Som i en film. En av de coolaste grejerna jag varit med om.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">Här är en kort video från episoden:</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dxJjc6a2fsoy2c-yTYHDmrmQOTRNfpRyDtrseQ5GuNiZDHoJ0vZUsD9ohbqPJs8acP94HaHJegw_1aUOMRmhQ' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div><br />
<br />
Sen gick vi in till borgmästarens kontor. Där stötte vi på hans son (som förmodligen ska ta över efter borgmästaren). Han skulle egentligen inte ha varit där med p.g.a. av ett gäng sammanträffanden stötta vi ihop med honom. Han frågade. ”who are you and what can I do for you?” Vi gav honom konst, profetiska ord och en av tjejerna sjöng en profetisk sång. Han visade inte så mycket men det verkade som han blev väldigt rörd. Han sa skämtsamt men ändå med allvar: ”I may not show much, but I will go in the back and cry after this.”<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhh_gOxxjdo8pcaf3-GiHJUcRLynt0MAZmzZbg7Bz-Za2L5PW7lmnvRienXc6FYMZrC5M3z4WDgBIaZkgUcrRSlK613cS9EI3TWnJFXQorGai5AK6V0X8kR-VPIRFus4KMrGoee1VrXRal/s1600/IMG_3951.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhh_gOxxjdo8pcaf3-GiHJUcRLynt0MAZmzZbg7Bz-Za2L5PW7lmnvRienXc6FYMZrC5M3z4WDgBIaZkgUcrRSlK613cS9EI3TWnJFXQorGai5AK6V0X8kR-VPIRFus4KMrGoee1VrXRal/s400/IMG_3951.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBleJNunqCKsYXObUlEQIFjoVC3dG3fpQhfQ3iwPIMYzdKvDEi0Iqgqw14JbeqISDYSdj02uPkE2DbCLvG08XZZRZsKkYMF8LV_d16WItSYWpIJmzgVj4aebbmxJFzoV5Yxz3YZhh7s3z0/s1600/IMG_3956.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBleJNunqCKsYXObUlEQIFjoVC3dG3fpQhfQ3iwPIMYzdKvDEi0Iqgqw14JbeqISDYSdj02uPkE2DbCLvG08XZZRZsKkYMF8LV_d16WItSYWpIJmzgVj4aebbmxJFzoV5Yxz3YZhh7s3z0/s400/IMG_3956.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
Sen kom borgmästaren. Han satte sig på sin kontorsstol som hade ett porträtt av han själv bakom sig. Även han sa: ”so, what can I do for you?” Han verkade väldigt van med att människor bara kom till honom när de var något de ville ha. Men vår ledare Theresa sa bara: ”we just want to honor you and encourage and support you and thank you for what you have done for the city." Han fick en hög med konst, profetiska ord och en av tjejerna i teamet sjöng en profetisk sång över honom som lämnade honom mållös. En av målningarna talade väldigt specifikt om ett projekt han nyligen slutför som hade skett genom en rad märkliga sammanträffanden. Troy, en av killarna i min grupp hade även ett word of knowledge på papper för ryggont, något som borgmästaren hade problem med. Han hade snabbt skrivit ned det när han hört att borgmästaren hade ont där så egentligen kan man inte kalla det för ett word of knowledge. Snarare ett fusk-word of knowledge hehe. Han placerade ritningen på hans rygg och borgmästarens smärta försvann i vilket fall. Borgmästaren var så välsignad att han gav oss alla varsin gåva. Tänk vad uppmuntran och att man hedrar någon kan göra och hur konst verkligen kan öppna dörrar för människor. Fick verkligen se kraften av kreativitet på en helt annan nivå än jag tidigare sett i mitt liv. Fick också se hur mäktigt det är när man ärar/hedrar människor och visar dem sin uppskattning utan agenda. Hade vi kommit in där och börjat predika så hade han nog inte lyssnat särskilt mycket. Borgmästaren sa: ”Come back whenever you want.”<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAhpJ-5zkpw9AhcGokGd1_jcprnE7G6D5c4xEMUoRpHqQAbdqTJrkSM_fy1REQcGEhnapg5Y87ce03uMU1VKP6E4l1nfDnPN4_4vRNnd1T-SiwAuFXH5vlXwWMPTfSVMmh7Q1GW4oVaDLY/s1600/IMG_3962.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAhpJ-5zkpw9AhcGokGd1_jcprnE7G6D5c4xEMUoRpHqQAbdqTJrkSM_fy1REQcGEhnapg5Y87ce03uMU1VKP6E4l1nfDnPN4_4vRNnd1T-SiwAuFXH5vlXwWMPTfSVMmh7Q1GW4oVaDLY/s400/IMG_3962.JPG" width="400" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCkJYyrCHaOTQuVzdS-uc1cVMn5BmflGYl1rUv-ygNH4VEZTUdOQKpP4q3r7Zv1yv5aL5W3iT4y9IK4Kw52I-ahLQzePXHeNLCnpyNxzb5hJ4TSyHNj9AwL7-4vkp4-So6wtngV-PLUgGo/s1600/IMG_3967.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCkJYyrCHaOTQuVzdS-uc1cVMn5BmflGYl1rUv-ygNH4VEZTUdOQKpP4q3r7Zv1yv5aL5W3iT4y9IK4Kw52I-ahLQzePXHeNLCnpyNxzb5hJ4TSyHNj9AwL7-4vkp4-So6wtngV-PLUgGo/s400/IMG_3967.JPG" width="400" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh353ZDjn5pMA9Oe46DXjSrRso8yLm7DVVGZlUsuDND72_CdLFahwS5ZqbzW_iCm8pzzPserc_SuPg0DsM-RtrMBs7iwkPpn2zGUBzChmvJxdMBmt6rZBI77q1MOqaCyLCPLV2aKzB2-u-D/s1600/IMG_3969.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh353ZDjn5pMA9Oe46DXjSrRso8yLm7DVVGZlUsuDND72_CdLFahwS5ZqbzW_iCm8pzzPserc_SuPg0DsM-RtrMBs7iwkPpn2zGUBzChmvJxdMBmt6rZBI77q1MOqaCyLCPLV2aKzB2-u-D/s400/IMG_3969.JPG" width="400" /></a></div><br />
På kvällen hade vi ett så kallat "spiritual spa" för ungdomar. De började med att dansa en Filippinsk dans för oss och de gav oss alla varsin profetisk målning som de gjort på egentillverkade canvas. Sen hade vi nattvard och de sa till oss att vi var familj för dem och de inböjd oss till en förbundsrelation med dem som varar livet ut. Många i teamet var så berörda och grät. Istället för att ta brödet och vinet själv skulle vi mata varandra. Det var en symbolisk handling som för dem stod för: "jag dör hellre än att du går hungrig." Kraftfullt.<br />
Sen hade vi spa med olika stationer för profetiska ord, sång, dans, konst, brother's blessing (vilket jag höll i) och sister's blessing. Brother's blessing är ett sätt där framför allt tjejer kan få inre helande från män som behandlat dem illa och inte visat dem den kärlek de behöver och förtjänar. Sister's blessing är motsatt för killar såklart. Det är väldigt kraftfullt hur mycket helande vi kan få från en person av motsatt kön som vi inte kan få från en av samma. Jag är väldigt passionerad för det och tycker det är så enormt viktigt. Så många bär på sår på det området och längtar efter kärlek från en "bror" eller "syster". En kärlek som inte går över på det romantiska planet. Jag har själv fått sånt inre helande genom vänskap med kvinnor i mitt liv. Det är utan tvekan bland det absolut största och viktigaste jag upplevt på Bethel. Kanske tar och skriver om det någon gång. Har inte nämnt det tidigare i något blogginlägg vad jag kan minnas. Kan inte nog poängtera hur viktigt det är och hur mycket längre vi behöver komma på det området, men rädsla håller oss tillbaka.<br />
Blev väldigt imponerad av 18-åriga tjejer som kom fram och ville bli andliga mödrar och ville att jag skulle be att Gud skulle föra ihop dem med en yngre tjej som de kunde få investera i. Otroligt moget att tänka i de banorna redan som 18-åring. Det har jag aldrig stött på tidigare.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvAmVaH1VmM6hNEHsFZz_tvSpsl5PlSUR1wd6eUsFwcu5jQNJ4VZAJ3GGK89KUTSA79vFRLmBTCZH2p2BcHvhauOTCzzYOCioN97t08W2utbVTJWpTH_NvP0yeTsDpp6Ax4KdtklSsb6FA/s1600/IMG_3976.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvAmVaH1VmM6hNEHsFZz_tvSpsl5PlSUR1wd6eUsFwcu5jQNJ4VZAJ3GGK89KUTSA79vFRLmBTCZH2p2BcHvhauOTCzzYOCioN97t08W2utbVTJWpTH_NvP0yeTsDpp6Ax4KdtklSsb6FA/s400/IMG_3976.JPG" width="400" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDKQYtnGsfB_RcV7O-dU-nkArQC9PegbR_k0m_W1g7XhyphenhyphenRW0ATHLx1e16rSKetRJyMNO-8VPwLTU4JJILEsO3KxJ86b_Jmg48XB-TsMlHfynfJhz6QCBRF3B72HsIGXR6QVHhW3W7GSFG2/s1600/IMG_3977.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDKQYtnGsfB_RcV7O-dU-nkArQC9PegbR_k0m_W1g7XhyphenhyphenRW0ATHLx1e16rSKetRJyMNO-8VPwLTU4JJILEsO3KxJ86b_Jmg48XB-TsMlHfynfJhz6QCBRF3B72HsIGXR6QVHhW3W7GSFG2/s400/IMG_3977.JPG" width="400" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbehYykWk7aJ89leO3iuWjl8ay4I9U2iuGZvKD5EAMywNbYd3060l1H16Fn32nBs83ENAkoAhFbWpoVwNNk2yj4x7V7p5CSBdzXyl11DPMuXhtphqi0dC0U_i9qecxIvTcHEocZjr0kxpU/s1600/IMG_3979.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbehYykWk7aJ89leO3iuWjl8ay4I9U2iuGZvKD5EAMywNbYd3060l1H16Fn32nBs83ENAkoAhFbWpoVwNNk2yj4x7V7p5CSBdzXyl11DPMuXhtphqi0dC0U_i9qecxIvTcHEocZjr0kxpU/s400/IMG_3979.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxBfLTifUyTqmpkrD4cnopuv785g5rq4HJg3QZ9brbVLh-O6hbWu7KFiJT6Nd2tLAiXczhLBWs6BXVocuKbIjucXaTWgUMEXuoLXpxpwGxGT8gdq4egnNH1Gqh3RyLAlGqGIJxm42Iddyn/s1600/IMG_3919.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><br />
Sista delen av resan kommer snart....Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-6782132507748629882012-04-16T20:11:00.000-07:002012-04-16T20:11:47.099-07:00Missionsresa till Filippinerna, Del 4Efter att vi varit i Filippinerna i ca 4-5 dagar var det dags för teamet att dela upp oss och åka till olika ställen. Kevin Dedmon tog ett team och åkte till en del, Lindsay Coil (en av våra ledare som är från Filippinerna ursprungligen) åkte till en del och jag åkte med ca 12-13 andra med Theresa Dedmon för att åka till ett ställe ca 3 timmar från Manila som heter Los Banõs. Där skulle vi spendera den närmsta veckan.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik2MNWnO2KJYTNvTI9i29FI7FeeF-qhCMvoXNEDK2osR1eO33y85ogSDjSnWDjwiQFtD2mmP-nqh5AkDupNsdnfrobVdoK0AcwdKmx1crGRNmgZL6HtPMjs2WIlWEUgwC0V1JEEtQWf87l/s1600/IMG_3891.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik2MNWnO2KJYTNvTI9i29FI7FeeF-qhCMvoXNEDK2osR1eO33y85ogSDjSnWDjwiQFtD2mmP-nqh5AkDupNsdnfrobVdoK0AcwdKmx1crGRNmgZL6HtPMjs2WIlWEUgwC0V1JEEtQWf87l/s400/IMG_3891.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vi gör profetisk konst till ledarna i Los Banõs</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
Vi hade första dagen lunch med pastorerna som de har relation med i Los Banõs. Det här är 3:e året Theresa, Lindsay och hennes man Matt är där med ett team så de har utvecklat väldigt goda relationer med dessa ledare. Vi hade gjort olika profetiska kort till ledarna (vi visste inte till vem förrän vi var där). Jag hade missuppfattat och trott att kortet skulle vara till något annat tillfälle, men Gud visste ändå och ordet visade sig tala starkt till den ledare jag gav det till. Guds nåd räcker och blir över hehe.<br />
<br />
Det var så uppmuntrande att höra från ledarna vad som hade hänt senaste året sen teamet var där i fjol. De hade verkligen tagit det de lärt sig och inte bara använt det praktiskt i deras egna liv, men också tränat och undervisat andra runtom i Filippinerna och andra länder i Asien om det. Det kallar jag långsiktig frukt! När de träd man planterar får egna fötter och förökar sig. Så många missionsresor kan lätt bli att människor bara kommer dit och kanske har fantastiska möten och gör bra saker, men sen återgår allt till de vanliga när teamet lämnar. Om man istället fokuserar på att investera i de som spenderar varje dag året om där så kommer frukten bli långsiktig och det sker mycket fler saker. Vi är är ju bara där 2 veckor. Miraklen som sker när vi var där är fantastiska, men de mirakler som sker när vi lämnat är ännu större.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwn9Voa7dnFnSeVlt3M_J_hxRvuXOTrhA5_1m88liXGs9iLO17P4CP2DOpDlMJjtbQKewRDFiPWkGe3r9SUjrD6TAmO85Fb1H7-i5x4JrGu5MQjSb9aA1O8DbfOfn5oXae5yAPqQYOpy6Y/s1600/IMG_3895.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwn9Voa7dnFnSeVlt3M_J_hxRvuXOTrhA5_1m88liXGs9iLO17P4CP2DOpDlMJjtbQKewRDFiPWkGe3r9SUjrD6TAmO85Fb1H7-i5x4JrGu5MQjSb9aA1O8DbfOfn5oXae5yAPqQYOpy6Y/s400/IMG_3895.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pastor Paul berättar om vad som hänt sen i fjol</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3WMNQV9RqpICGGEWyvY-2kTT_pVe7PbP5R7bu0IwQSsadAcosfVaXEWCYiRxGF6Vsynxttz2C_WfHvQazDx2KWjLWc1ij9LgUOYoMbl8p6v58roXJvkJsRSUu18w_v89BRF2EW13XuN6o/s1600/IMG_3899.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3WMNQV9RqpICGGEWyvY-2kTT_pVe7PbP5R7bu0IwQSsadAcosfVaXEWCYiRxGF6Vsynxttz2C_WfHvQazDx2KWjLWc1ij9LgUOYoMbl8p6v58roXJvkJsRSUu18w_v89BRF2EW13XuN6o/s400/IMG_3899.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restaurangen var på flottar som skumpade runt i vattnet</td></tr>
</tbody></table><br />
På kvällen hade vi gudstjänst utomhus i regnet. Det var ett väldigt interaktivt möte. Theresa kallas "the queen of activation" av sin man och är det något hon är bra på så är det att aktivera människor och stretcha människors bekvämlighetszon. Jag, 2 tjejer från mitt team och några andra från Filippinerna ledde lovsång. Sen gav de som målat under lovsången bort sina målningar till olika som var där. Profetisk konst är alltid en del av alla gudstjänster på Bethel.<br />
Vi hade ritat olika words of knowledge och vi såg människor bli helade på gudstjänsten och sen tog vi med oss olika av församlingsmedlemmarna ut på gatorna för att göra profetisk konst, dans, sång, ballongdjur och annat. Syftet var främst att aktivera dem och att vi bara skulle stötta dem. Jag gick med två Filippinska tjejer och vi hade ritat olika words of knowledge för helande. Vi hittade ingen med de problemen vi ritat, men vi bad ändå för olika människor och såg dem bli helade från smärtor i rygg, nacke och huvudet. En väldigt anmärkningsvärd sak med människorna i Filippinerna är att de inte säger nej bön. Kommer faktiskt inte ihåg en enda person som sa nej till mig när jag frågade om jag kunde få be för dem. Klimatet är verkligen så öppet. Väckelse är ofrånkomligt.<br />
En av filippinerna i en av de andra grupperna var så i gasen att han ledde minst 12 pers till Jesus inom loppet av ca 30-45 min.<br />
Det hände mycket i de olika grupperna och jag kan inte dela allt. Mitt favoritvittnesbörd den kvällen var en kvinna som kom fram för att få bön när en i vårt team, Mark, hade ett word of knowledge för fotled. Hon blev helt helad framför alla! Hon följde sen med ut med de som gjorde ballongdjur. Hon ledde 6 pers till Jesus genom ballong-ministry!! Den 6:e personen var en 16-årig tjej och hon skulle ge henne ett profetiskt, men tjejen sa:<br />
"Det är ingen idé för jag hör ändå inte vad du säger." Det visade sig att hon var nästan helt döv. Hon hörde bara om man skrek precis bredvid henne. Detta gjorde att hon hade väldigt svårt i skolan eftersom hon inte hörde vad läraren sa. Kvinnan som själv blivit helad tidigare under kvällen bad för henne och den 16-åriga tjejen blev helt helad!! Hon kunde nu höra regndropparna mot ett paraply! Tycker det är ett sånt fantastiskt vittnesbörd eftersom kvinna blev helad, själv aktiverad och såg Gud göra fantastiska saker redan samma kväll! Precis så ska det vara. En ung tjej fick tillbaka sin hörsel och hennes liv är nu helt förändrat.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiG_n5bjYXkxi8CFlUm7QN4D8W_V_FHwo0tum7Wl3_tKMhJWv3SOJzBHeu9SsEXKo9RHjdrwVMrly6ZAQOoYyP95B2ZhWXy8plirgAJISV-fTqAKFz2k1CNuwmpL7XA7fi3dqwTdOyR1NCJ/s1600/IMG_3903.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiG_n5bjYXkxi8CFlUm7QN4D8W_V_FHwo0tum7Wl3_tKMhJWv3SOJzBHeu9SsEXKo9RHjdrwVMrly6ZAQOoYyP95B2ZhWXy8plirgAJISV-fTqAKFz2k1CNuwmpL7XA7fi3dqwTdOyR1NCJ/s400/IMG_3903.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">Här är videon när kvinnan blir helad i sin fotled:</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dw77uyoBoIohsOm7r-94o-uC-ZP1XPoOZ7qZRklV3w9cXXNt4Hi1uOU4zOQ-KpY75hRkV1tzztHm6RBZJK7SQ' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div><br />
<br />
<div style="text-align: center;">Här berättar hon för oss om tjejen som blev helad och vad som hände:</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dwMl2RVlEM_3p_yDPnEKGeBz5Y53rg-XIXzD3-YGC0BgLBQ2LzDl_VMeFviTLg07EPhaBTRlIoSpw2ZX18RXg' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-79473482267853768512012-04-15T20:38:00.001-07:002012-04-15T20:46:41.631-07:00Missionsresa till Filippinerna, Del 3 - "Smokey Mountain"En av mina absoluta favoritdagar var när vi åkte till "Smokey Mountains". Vi hade möjlighet att åka antingen dit eller ha ministry för regeringsmedlemmar men jag valde det första. "Smokey Mountains" är några av de allra fattigaste kvarteren i utkanten av Manila. Det är snarare en soptipp där familjer bor och går och letar efter saker på soptippen som de kan få användning för. Ett sätt som de får in pengar på är genom att sälja trä som man eldat och gjort till kol. Det är därifrån stället fått "Smokey Mountains" för hela stället präglas av en väldigt stark röklukt.<br />
Vi gick runt till de olika "husen" som ofta bestod av ett plåttak och några träplankor som golv och väggar. Först gick vi till en gammal änka som var över 80 år gammal som inte kunde gå. Hennes ben var helt förtvinade och hon hade inget sätt att få ihop pengar till mat. Några av våra tolkar skulle se till att hon fick det. Hon hade också en bruten handled och vi bad för henne. Smärtan blev bättre, men benet verkade fortfarande vara brutet. Vi bad med henne och tröstade henne. Hon kände att fortfarande hade uppgift i livet och hon hade en stark tro på Jesus.<br />
<br />
Sen samlade vi ca 200 av barnen där och framförde ett drama för dem som handlade om Jesus, Fader Gud och Hans barn. Jag spelade Jesus (såklart, det kommer liksom på köpet med mitt hår. Men jag tror att vi av någon anledningen i västvärlden har missuppfattat det hela och tror att Jesus skulle ha haft blont hår och blå ögon). Många av barnen ville ta emot Jesus i sitt hjärta. Vi gjorde även words of knowledge för helande. Bl.a. blev en tjej som hade problem i ett finger helad. Hon sprang runt och var jätteglad! Det var även några andra, men jag har inte koll på exakt vad som hände. Bl.a. blev kom en ung kvinna med bara en arm till tro. En av mina norska kompisar, Elisabeth, hade sett en kvinna med bara en arm i en inre syn redan i Redding.<br />
Sen gjorde vi ballongdjur för dem och lekte med barnen. De var så hungriga efter kärlek. Vi slängde med dem i luften och de ville bli kramade och att vi höll dem. Några av dem gav ifrån sig en lättnadens suck när man lyfte upp dem. Vi skojade, lekte och hade så kul tillsammans. De hade så mycket glädje. De var precis som barn ska vara - nyfikna, öppna och inte rädda. Miljön skulle av många kunna betraktas som ett helvete, men för mig var det som att vara i himlen. Många av de vuxna hade tappat hoppet och hade det svårt. Man såg det i deras ögon. Det fanns många av dem har aldrig varit utanför Smokey Mountain. Det här var det enda de kände till. Men med barnen var det annorlunda. Barn hittar sätt att överleva och att finna glädje i de mest tragiska omständigheter. En väldigt stark dag för många av oss i teamet. Ingen var oberörd när vi åkte därifrån. Mina ögon fylls med tårar när jag skriver detta och tänker på de underbara barnen. Jag saknar dem...<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGWWGkJmhwHwFTDHSM4K-IUFhQ4X85-6rBJK04M9M2daMC8Kw37yizbeSIVymtAlZph0E-pJXnyfbMpAdBphKlLeD2m6eq9ogBaZ9qXhuY-7Gi1L6bsSVs3q3qXK4c1irHRGKgMEirLbYB/s1600/IMG_3863.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGWWGkJmhwHwFTDHSM4K-IUFhQ4X85-6rBJK04M9M2daMC8Kw37yizbeSIVymtAlZph0E-pJXnyfbMpAdBphKlLeD2m6eq9ogBaZ9qXhuY-7Gi1L6bsSVs3q3qXK4c1irHRGKgMEirLbYB/s400/IMG_3863.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizpiWT-najrH9zfB4Kb3L5bmeTsIOSeB-PQY7_piValoS7hggyjZAQPgfv_c7SMCeXYSfx0-TrxtAUc1YKyS7YnapPbNzQg3J1MwlUdHY6oQ5IZ3_e9oWcYz-xcY4i4oSAuqASg7sjLh7w/s1600/IMG_3860.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizpiWT-najrH9zfB4Kb3L5bmeTsIOSeB-PQY7_piValoS7hggyjZAQPgfv_c7SMCeXYSfx0-TrxtAUc1YKyS7YnapPbNzQg3J1MwlUdHY6oQ5IZ3_e9oWcYz-xcY4i4oSAuqASg7sjLh7w/s400/IMG_3860.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUuUm9MxzETIjlr31d67PxXb61LftUAefL1rCeL_UrS2gFIofIP4JAJP07KDlxk2MhxFhfkfMaF5WcaNO69e7yX9GVce4aCztn83zCywzEHQeWlYtxfJRpYx-GszbO4JpJb5nv2G5KlzD9/s1600/IMG_3866.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUuUm9MxzETIjlr31d67PxXb61LftUAefL1rCeL_UrS2gFIofIP4JAJP07KDlxk2MhxFhfkfMaF5WcaNO69e7yX9GVce4aCztn83zCywzEHQeWlYtxfJRpYx-GszbO4JpJb5nv2G5KlzD9/s400/IMG_3866.jpg" width="400" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjsE8D183kVzBafQbeQjN04e0HgrwSK6jcjo-NRye7oIRKHdHI7eX0Z6V4zEESDTKO3SuEdK4bpp-rNeGm5Suk9ofc2pn_61PvCCjcez-lBjLic7ycXbvEkNLi6To3Juf2OVq29EWsiPX_/s1600/559049_10150785349197065_526592064_11211421_209084018_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjsE8D183kVzBafQbeQjN04e0HgrwSK6jcjo-NRye7oIRKHdHI7eX0Z6V4zEESDTKO3SuEdK4bpp-rNeGm5Suk9ofc2pn_61PvCCjcez-lBjLic7ycXbvEkNLi6To3Juf2OVq29EWsiPX_/s400/559049_10150785349197065_526592064_11211421_209084018_n.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiezPicHyosxDlrl4p2nttn50bRKDdo9zB1Bdihistx1-GqfAQLqinfxaKgtukQzxRt8BQ93FN88xmahI1vcgIXj4GippCLKDwQ5G5N-ZsI1aOP-kZls2rmbt9r_pp3eqeKeBb-Ct-wJwiS/s1600/IMG_3871.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiezPicHyosxDlrl4p2nttn50bRKDdo9zB1Bdihistx1-GqfAQLqinfxaKgtukQzxRt8BQ93FN88xmahI1vcgIXj4GippCLKDwQ5G5N-ZsI1aOP-kZls2rmbt9r_pp3eqeKeBb-Ct-wJwiS/s400/IMG_3871.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgr-f_z-3itFwJh1QTDhlBq4liyPe4Qmr1RsIMFUMfrqa193NPbS3JZmb1MIEy8QPc8zUePwcRxp9A8RpAhDY7f12PNleRFdELVse8kc5ZwWjPc-xspMwnTRT00go0cTRl4m4pqJ0DphuD/s1600/IMG_3878.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgr-f_z-3itFwJh1QTDhlBq4liyPe4Qmr1RsIMFUMfrqa193NPbS3JZmb1MIEy8QPc8zUePwcRxp9A8RpAhDY7f12PNleRFdELVse8kc5ZwWjPc-xspMwnTRT00go0cTRl4m4pqJ0DphuD/s400/IMG_3878.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgK_HRYIm2XKq1sQOFIIIAJmgr6R3G0Vw-0-zNyh_uKmS0qGKRAvdryYbhzMKcsLWhG0n9jQkTZFKzMID41BGsUCyboXuSH27BiC0G2UFzxNuEm0YQ5TE3i2UMMgiyoGjCwELUlSchcNM3K/s1600/IMG_3884.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgK_HRYIm2XKq1sQOFIIIAJmgr6R3G0Vw-0-zNyh_uKmS0qGKRAvdryYbhzMKcsLWhG0n9jQkTZFKzMID41BGsUCyboXuSH27BiC0G2UFzxNuEm0YQ5TE3i2UMMgiyoGjCwELUlSchcNM3K/s400/IMG_3884.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEcSqJi9Sn38J8ec8tGGUh7Thu9m80xWCYq2PrWQeZKoVf_1KDciTGOrQscEWnHr66YybvhVpzGKs_W2PevsOyojPbso_Do1UybgAZO2wfTOzi1zaPcDGzDVDfnaM-WLbk6mxxj29cOe6i/s1600/IMG_3890.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEcSqJi9Sn38J8ec8tGGUh7Thu9m80xWCYq2PrWQeZKoVf_1KDciTGOrQscEWnHr66YybvhVpzGKs_W2PevsOyojPbso_Do1UybgAZO2wfTOzi1zaPcDGzDVDfnaM-WLbk6mxxj29cOe6i/s400/IMG_3890.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jag och min vän Rovelin</td></tr>
</tbody></table>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-27130777724644008892012-04-14T19:46:00.000-07:002012-04-14T19:46:04.761-07:00Missionsresa till Filippinerna, Del 2<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Dag nr. 2 åkte vi ut i olika grupper mindre grupperför att hålla i gudstjänster runtom på i Manila. Jag och 3 andra BSSM-studenter höll i en gudstjänst på en församlingsplantering i ett köpcentrum. Jag predikade om identitet och vad det innebär att vara söner och döttrar till Gud. Var faktiskt första gången jag predikade i en kyrka. Har pratat och aktiverat människor i det övernaturliga förut men aldrig en regelrätt predikan. Hade inte haft så mycket förberedelsetid direkt förutom på morgonen, men det kändes kul och jag kände att jag hade självförtroende. Skulle bara behöva utveckla det mer och finslipa det. Att predika eller undervisa är något jag kan tänka mig att göra mer av, men det är samtidigt inte direkt något jag söker möjligheter till att göra. Brukar mest bli när någon säger: "du, predika" haha.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Vi körde även words of knowledge för helande och aktiverade församlingen att be för varandra och ge words of knowledge själva. En ung kvinna som vi tog upp på scenen ville först inte ge ett word of knowledge, men vi övertalade henne att göra det ändå. Hon sa: "ears". En man kom upp med hörselnedsättning och blev helt helad! Tjejen blev så berörd att han hade blivit helad av hennes ord och när hon bad för honom att hon började gråta. En annan ung kvinna var helt blind på ena ögat sen födseln. Vi bad flera gånger för henne och hon började se skuggor på ögat!! Vi kom dock inte längre än så, men det är ju helt fantastiskt att hon började se skuggor från att aldrig ha sett något tidigare i hela sitt liv på det ögot!! Ca 20-30 pers blev helade i den lilla kyrkan. Så kul att se dem aktiverade också så att de förstår att det inte är p.g.a. för att vi är från Bethel som Gud dyker upp. Vi har alla fått det vi behöver när vi tar emot Jesus, men det handlar bara om att inse det man redan istället för att det är något man ska "få". </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLOZo8Sx3EXX8VDQhb8PMRg0keaBL1bT_6eaP5M6-vQKWpoDvUslwhz-3rk7kkNIZ0kVF4n9JCEEHTwDkAgmZbfWhyr26tEKUczAC2hFLOlynMmGCfE4qsEci65dg8bw58HMaTla2bSrSx/s1600/IMG_3807.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLOZo8Sx3EXX8VDQhb8PMRg0keaBL1bT_6eaP5M6-vQKWpoDvUslwhz-3rk7kkNIZ0kVF4n9JCEEHTwDkAgmZbfWhyr26tEKUczAC2hFLOlynMmGCfE4qsEci65dg8bw58HMaTla2bSrSx/s1600/IMG_3807.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLOZo8Sx3EXX8VDQhb8PMRg0keaBL1bT_6eaP5M6-vQKWpoDvUslwhz-3rk7kkNIZ0kVF4n9JCEEHTwDkAgmZbfWhyr26tEKUczAC2hFLOlynMmGCfE4qsEci65dg8bw58HMaTla2bSrSx/s400/IMG_3807.jpg" width="300" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxkMopD-wgKWkuAyAlo230wFlP4vIQSQPdBh2zJDV0GIqu-5Rn3PIcDQJpJ54qh3eK1pjPrhRwV-WMGLBjqc2aTEyJ7hAfnLc1o6lYqDe2ugjrUSoKaWoYuGQzGH39McaU0vVYSAvSk8Y4/s1600/IMG_3808.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxkMopD-wgKWkuAyAlo230wFlP4vIQSQPdBh2zJDV0GIqu-5Rn3PIcDQJpJ54qh3eK1pjPrhRwV-WMGLBjqc2aTEyJ7hAfnLc1o6lYqDe2ugjrUSoKaWoYuGQzGH39McaU0vVYSAvSk8Y4/s400/IMG_3808.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAlVgqhsiWq2VvHD1SZG3jOWA1xipF3Mm1pJ6_TTRI8vmxmFxOrs3rwzR8mQPHQq_Y6Dcrc9DnXamI6flUkqcQ0Ji6M-fkZKPUYX8v4SMd2J40lGbIoD7b_jmuKGCYZPHP_tKWvx5QZNXB/s1600/IMG_3810.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAlVgqhsiWq2VvHD1SZG3jOWA1xipF3Mm1pJ6_TTRI8vmxmFxOrs3rwzR8mQPHQq_Y6Dcrc9DnXamI6flUkqcQ0Ji6M-fkZKPUYX8v4SMd2J40lGbIoD7b_jmuKGCYZPHP_tKWvx5QZNXB/s400/IMG_3810.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK0U5bXrlvxZsaXUMw1eEKlV8gxiI-1DjrBsbG9qvAmaTW3Wdv_6zVwuAanUg37KOXBeM5-1VOgav4R2ogpMFmG9xM1LmnYazWyghHa_KWtbzCiSKQM7bo4BDSbE9z-1RFQ17-CkCYeasS/s1600/IMG_3812.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK0U5bXrlvxZsaXUMw1eEKlV8gxiI-1DjrBsbG9qvAmaTW3Wdv_6zVwuAanUg37KOXBeM5-1VOgav4R2ogpMFmG9xM1LmnYazWyghHa_KWtbzCiSKQM7bo4BDSbE9z-1RFQ17-CkCYeasS/s400/IMG_3812.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
<br />
Efter lunchen drog jag och samma team iväg till ett av de fattigare kvarteren utanför stan. Vi var i en lokal där de precis var på väg att plantera en församling. Det var snarare några betongväggar med tak mer än en lokal. Inte mycket till lokal skulle man kunna tänka, men mer än så behövs inte för att kunna samlas. De satte sen upp ett gäng stolar och ett gäng människor samlades. Vi visste inte riktigt vad vi var där för att göra, men de frågade oss om vi kunde dela evangeliet. "Visst" tänkte vi och förstod att de ville att vi skulle hålla i gudstjänst. En kille höll i en lovsång på ostämd gitarr. Sen delade en av tjejerna i vår grupp, Janice, vad Jesus gjort för oss och om korset. Jag började känna "det är läge att se vilka som vill ta emot Jesus i sitt hjärta", något som jag inte brukar känna särskilt ofta på gudstjänster. Jag gillar egentligen inte "altar calls". Tycker det ofta kan vara opersonligt och bli mer en "massgrej" än att människor verkligen tar ett eget beslut att följa Jesus. Men det handlar inte om vad jag gillar utan vad Helige Anden gjorde i stunden. Janice, som predikade hade nämligen känt samma sak utan att vi ens kommunicerat det. När hon inbjöd till frälsning åkte 50 händer upp i luften! Så gott som alla som var där! Flera av dem var säkert redan kristna, men det spelar ingen roll. Gud vet och det är det viktiga.<br />
Sen höll jag i "supernatural activation". Vi hade inte så mycket tid så jag sa bara:<br />
"Everybody who needs healing raise your hand".<br />
En massa händer åkte upp. Jag sa åt de som inte räckte upp händerna att lägga sina händer på dem och sen så bad jag dem bara repetera en enkel helandebön, något i stil med:<br />
"I command all pain to go right now in Jesus name amen."<br />
10-12 pers märkte antingen stor skillnad eller blev helt helade redan då! Vi fortsatte några gånger till och fler upplevde hur deras smärta försvann på olika ställen i kroppen. Några barn kände hur deras feber försvann i kroppen.<br />
Sen var det dags att åka. Det var en sån där erfarenhet då man inte riktigt hann fatta vad som hände. Det var bara: "Get in - blow the place up - get out".<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwHijZoRNnib4ZfLqbm0MsXy7MQrHM1r75QbvkkLBbfko85MtUOr_3KHy_GFNVDDtPtI6XSLGtgyveN3hcFB_hocVAGz_d5ZzpiPud5U7VTwbUaREgpoHavnmjgG6_K_2J7WzSLNrOdKLw/s1600/IMG_3819.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwHijZoRNnib4ZfLqbm0MsXy7MQrHM1r75QbvkkLBbfko85MtUOr_3KHy_GFNVDDtPtI6XSLGtgyveN3hcFB_hocVAGz_d5ZzpiPud5U7VTwbUaREgpoHavnmjgG6_K_2J7WzSLNrOdKLw/s400/IMG_3819.JPG" width="400" /></a></div><br />
<br />
Nästa dag hade vi en konferens för att välsigna de olika pastorerna i Manila. De hade bjudit dit ca 400 st. Kevin predikade och det var lovsång, firetunnel och annat som hände.<br />
Vi hade också olika stationer för dem där de kunde gå runt och få profetisk konst, profetiska handlingar, profetisk dans, sång m.m. Jag valde profetisk sång och fick sjunga profetiska ord/sånger över olika personer som kom dit. Insåg hur mycket djupare det går när man sjunger något än om man säger det. Musik har ju förmågan att gå förbi allt förstånd och gå rätt in i hjärtat. För något år sen hade jag tänkt mycket på att det skulle låta bra och förmodligen inte känt mig bekväm att sjunga av just den anledningen. Men Bethel har "förstört" mig och nu bryr jag mig inte om sånt längre. Är så skönt att vara fri från "performance". En ung tjej jag sjöng över om den hon var grät kraftigt. Efter jag var klar satt jag i säkert 10-15 minuter och bara höll henne i händerna. Hon kunde bara inte sluta gråta. Det fanns människor som hade sagt lögner till henne visade det sig och det jag sjöng hade talat om exakt motsatsen till det de sagt. Jag kände sen att hon behövde höra från Gud så jag körde SOZO-style och bad henne repetera efter mig:<br />
"Father God, what do you love about me the most?"<br />
När jag frågade vad Gud sagt svarade hon:<br />
"Everything! And I can see Him dancing over me!"<br />
Hennes tårar byttes till ett stort leende. Vi kan uppmuntra människor och det är väldigt kraftfullt, men inget är så kraftfullt som när Gud själv får säga till personen hur Han ser på dem.<br />
<br />
Hade även gjort ett gäng profetiska målningar som jag gav till vissa som jag kände att jag skulle ge dem till. En ung tjej hade sin födelsedag den dagen och jag kände att jag hade en teckning jag skulle ge till henne. Det visade sig att det jag ritat konfirmerade specifikt ett särskilt ord hon hade fått för ett år sen och hon blev jätteuppmuntrad. Mitt teckning var en fortsättning på det ord hon redan fått.<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;"> Firetunnel för ledarna på konferensen:</div><div style="text-align: center;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dwvetZ57RzIsk-lRZIcu_vNBAr3KxYt8GkG7MVY9NN_SxJwIbIwKqGCaA_emcESck0YSQBZQK2loYLhpV-A4w' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe> </div><div style="text-align: center;"><br />
</div><div style="text-align: left;">Del 3 kommer i morgon.......</div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-89495997067999509362012-04-13T20:26:00.000-07:002012-04-13T20:26:56.648-07:00Missionsresa till Filippinerna, Del 1Hallå alla bloggläsare!<br />
<br />
Förra veckan kom jag hem från Filippinerna! Börjar komma på banan nu efter 15 timmars tidskillnad nu så jag tänkte skriva en serie inlägg och berätta om det som hände under resan. Återigen stort tack till er som gjorde den här resan möjlig för mig!! Uppskattar verkligen ert stöd. Utan er hade jag inte kunnat åka. Jag kommer att berätta om utvalda delar för er och saker som Gud gjorde. Det är helt omöjligt för mig att få med allt. Allt det som hände var bortom vad vi kunde hålla reda på. Men Gud dök upp på fantastiska sätt och berörde Filippinerna och vårt team. <br />
<br />
<b>Resan dit</b><br />
<br />
Flygresan tog ca 16.5 timme. Det kändes dock inte alls särskilt jobbigt. Jag och två av mina teammedlemmar hade kul satt och snackade. Vi pratade rätt mycket med en av våra flygvärdar "Tan". Min uppmärksamhet drogs till hans fötter av någon anledning. Jag frågade om han hade ont där. "No. Why do you ask?" sa han, "but I do have pain in my right knee". Jag bad för hans knä i 5 sekunder och bad han sen kolla hur det kändes. Han såg väldigt kul ut när han insåg att han inte hade ont längre och hade full rörlighet. Det spelar ingen roll om vi har fel kunskapsord. Jesus helar ändå.<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1lYeCD4b59lPv19QjTjBGFssdRO0R6nIuDxgM65ujXOPOj_neV69m6xj-38zv_bLOkRdzOBz2dheHJCLFmDvTi_Ojz33nfz39BNHbBI1SPUkTFY-1Xt5Ao-IuSOM98Z-FcX2YLOp0pWPZ/s1600/IMG_3851.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1lYeCD4b59lPv19QjTjBGFssdRO0R6nIuDxgM65ujXOPOj_neV69m6xj-38zv_bLOkRdzOBz2dheHJCLFmDvTi_Ojz33nfz39BNHbBI1SPUkTFY-1Xt5Ao-IuSOM98Z-FcX2YLOp0pWPZ/s400/IMG_3851.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7mPaLO-Xy3bgdgJdweputF3GWfy4o0aq64FzY5wU_t2l3cRgyyLojQaiaRt8VEd1MwGZsF9BxJiEPWwBkpeWi7TGa2XuISydqPVNxFG9LjGlwL2qBU2v2bqQ6iBDCyZfhdiDzavgylj2V/s1600/IMG_3761.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7mPaLO-Xy3bgdgJdweputF3GWfy4o0aq64FzY5wU_t2l3cRgyyLojQaiaRt8VEd1MwGZsF9BxJiEPWwBkpeWi7TGa2XuISydqPVNxFG9LjGlwL2qBU2v2bqQ6iBDCyZfhdiDzavgylj2V/s400/IMG_3761.JPG" width="400" /></a></div><br />
Väl i Filippinerna var det väldigt varmt! Perfekt temperatur för mig hehe. Även om det var regnigt då och då så var det ca 30 grader varmt varje dag. Det var nästan lika varmt på natten. Fuktigt som i ett växthus var det också. Kändes som att bli omsvept av ett täcke av värme när man kommer ut. För mig som lätt blir frusen var det skönt. Så länge man inte behöver vistas utomhus alltför länge. Vi bodde på ett väldigt fint hotell i Manila som hette "Legend Villas". Det var förut ett hotell där mycket prostitutionsverksamhet förekom, men sen blev hotellägaren frälst och nu är det istället ett ställe som drivs av "Kingdom principles". Man kunde t.ex. skriva ned sina böneämnen i hotellrummen som personalen sen hämtade upp. <br />
<br />
<br />
<b>"Revival Lifestyle" konferens</b><br />
<br />
Redan nästa dag började vi med att ta del av en konferens som hette "Revival Lifestyle" (förra året hette den "BSSM EXPLOSION" lol!). Konferensen hölls i en kyrka och vi var särskilt inbjudna gäster.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8GQtpv1tzfdKsqojYTNEsElzA9929CykIZSNQ3fQ34F0BvPiDlQWXd2lO_orlp6aK-myE7kRZlYSNZl6RVKNe32t2XEO8535W64WjhSbgULOqU8OtbZO-TsGbWgzHvm9lEil0F4gv6k9f/s1600/IMG_3762.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8GQtpv1tzfdKsqojYTNEsElzA9929CykIZSNQ3fQ34F0BvPiDlQWXd2lO_orlp6aK-myE7kRZlYSNZl6RVKNe32t2XEO8535W64WjhSbgULOqU8OtbZO-TsGbWgzHvm9lEil0F4gv6k9f/s400/IMG_3762.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Teamet samlas utanför konferenslokalen</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
Lovsången under gudstjänsten var som ett stort party. Vi hoppade runt tillsammans och det var ett rejält drag. Människorna i Filippinerna hade verkligen så mycket glädje!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeBr3MCErF6gduDcW8HfvQOrhEULvYIQ_zrx3Nna8w5OeKnx-3sq7hOLA85L18HvEUiE9IbIgTDoYxIStbj4l_Iz-2YktTfkK_ToTG4HhOz6iV81AkVJArIFFLCfUdKe2iuhmGeeCWM2cd/s1600/IMG_3770.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeBr3MCErF6gduDcW8HfvQOrhEULvYIQ_zrx3Nna8w5OeKnx-3sq7hOLA85L18HvEUiE9IbIgTDoYxIStbj4l_Iz-2YktTfkK_ToTG4HhOz6iV81AkVJArIFFLCfUdKe2iuhmGeeCWM2cd/s400/IMG_3770.JPG" width="400" /></a></div><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjofojHUiPj_x8WU9abNO-srAewPHMevGIb8u92CV1Gvfk_C4nzPjh_YIko73FR0E6wTXb-kULI5TfAbHdXnoZz8lts88r0Ykmf9nWu_xQkIQtamRchR1VkW_ZWrrZPHNECt6dc1RGEitrp/s1600/IMG_3771.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjofojHUiPj_x8WU9abNO-srAewPHMevGIb8u92CV1Gvfk_C4nzPjh_YIko73FR0E6wTXb-kULI5TfAbHdXnoZz8lts88r0Ykmf9nWu_xQkIQtamRchR1VkW_ZWrrZPHNECt6dc1RGEitrp/s400/IMG_3771.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Theresa Dedmon m.fl. gör profetisk konst under lovsången som<br />
sedan skänks bort till någon person som Gud "highlightar" eller<br />
ibland till församlingen.</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><br />
Vi hade sen olika stationer med undervisning på olika områden bl.a. treasure hunts, culture of honor m.m. Jag och några andra höll i undervisning om "words of knowledge" för ungdomar och sen aktiverade vi dem i att själva ge varandra kunskapsord. Flera av dem gav kunskapsord för första gången. Fick mycket frågor också. Det märktes att de var hungriga. En av tjejerna hade inte trott att hon kunde, men hon hade fått ett ord som var mitt i prick och verkligen talade till den andra personen.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5hhZcjbiU5d9A1PIYBTisihtR9zrWFDKaBe-PrdsE8-xXI_vqfywoDONdujXowAz9mo0Y7Dp0jEgBJTwk51Z6mgbBzvd92vQR47KOEa7v7YpUSdmNg7EcL6luWxnxq5onzwT7f4MdQEnH/s1600/543548_3623457105863_1257051319_33455080_622468924_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5hhZcjbiU5d9A1PIYBTisihtR9zrWFDKaBe-PrdsE8-xXI_vqfywoDONdujXowAz9mo0Y7Dp0jEgBJTwk51Z6mgbBzvd92vQR47KOEa7v7YpUSdmNg7EcL6luWxnxq5onzwT7f4MdQEnH/s400/543548_3623457105863_1257051319_33455080_622468924_n.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrVnii2SR1AzQrS5JUMmDHCXZtRAjjvUnxHph6it3rYyYgOnnDKkkFZKBzeZN9KgrkN7OCKnfIs6rMR29XUSlsjGpfhIjoe3a9bG6ieEUTKqIvfjm7Fcwy1B5XUY1SzB14-5kHYCeU5dxf/s1600/560952_3612640955466_1257051319_33451909_1198374122_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrVnii2SR1AzQrS5JUMmDHCXZtRAjjvUnxHph6it3rYyYgOnnDKkkFZKBzeZN9KgrkN7OCKnfIs6rMR29XUSlsjGpfhIjoe3a9bG6ieEUTKqIvfjm7Fcwy1B5XUY1SzB14-5kHYCeU5dxf/s400/560952_3612640955466_1257051319_33451909_1198374122_n.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwXVXTRV8xE6A4b1u9GXWg2g7ywfxHGKwBPfvAKna3x16BGXX_DQdEVzp73hjns1W62wcLOUdMFHA64ji0_ZwvDgin5tVESx0ofGvMnXTjoFv3tcZvxzzwzSeqrL6ddAvTt2TKFs2jOEGH/s1600/564075_3623460145939_1257051319_33455091_754847929_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwXVXTRV8xE6A4b1u9GXWg2g7ywfxHGKwBPfvAKna3x16BGXX_DQdEVzp73hjns1W62wcLOUdMFHA64ji0_ZwvDgin5tVESx0ofGvMnXTjoFv3tcZvxzzwzSeqrL6ddAvTt2TKFs2jOEGH/s400/564075_3623460145939_1257051319_33455091_754847929_n.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwUJFkzpaN3BrIsCIwNsV3My720QVTZ1KVOQlLcmGrXZd_AWSLvGr8gUDctSOonTX0SIpJKnr-HwWlGfyVxl7-BnGeh4VwwxLiyEKOFCWWMhd8oAduJzDlVVQC977JMEvs_vOOs7PUcly_/s1600/524515_10150673404344219_658214218_9513870_1261391387_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwUJFkzpaN3BrIsCIwNsV3My720QVTZ1KVOQlLcmGrXZd_AWSLvGr8gUDctSOonTX0SIpJKnr-HwWlGfyVxl7-BnGeh4VwwxLiyEKOFCWWMhd8oAduJzDlVVQC977JMEvs_vOOs7PUcly_/s400/524515_10150673404344219_658214218_9513870_1261391387_n.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
Efter lunchen var jag och några andra och hade ministry med barnen. Vi hade olika stationer med ansiktsmålningar, konst och "encounters". Jag och några andra ledde dem i ett "encounter" med Jesus. I det fick de en present av Honom. De fick sen rita vad de fick av Jesus. Så kul att se de olika saker som de ritade och hur personligt Jesus pratade med barnen :)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgozEAZKTTGJsmToR-FGZT5_H_usjnTEl0SkscOAMT_XLzEG8_GUZfBL8_YGRp6LKNtHPgJPmAy-kDmqjCXiyvSfcBtExId273wvgFaqerMkTrxolKUcUy3QoSuVpIy2yYoL6xR5UNcMmMQ/s1600/IMG_3778.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgozEAZKTTGJsmToR-FGZT5_H_usjnTEl0SkscOAMT_XLzEG8_GUZfBL8_YGRp6LKNtHPgJPmAy-kDmqjCXiyvSfcBtExId273wvgFaqerMkTrxolKUcUy3QoSuVpIy2yYoL6xR5UNcMmMQ/s400/IMG_3778.jpg" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> </td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> </td></tr>
</tbody></table><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQG2ibXV4qTwkKKQtWOD1yufLrXqtrU-vbOvv9RkZYGfIZIR5-8iyDnyReuxbdcO98g1T1k5yhFTqKgaL-p9vte3y-dGnRPmXCd3JXiGsn_gsVbWwVE-pvtKSM8SPK6HtcRPen0OV9Ix2F/s1600/IMG_3776.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQG2ibXV4qTwkKKQtWOD1yufLrXqtrU-vbOvv9RkZYGfIZIR5-8iyDnyReuxbdcO98g1T1k5yhFTqKgaL-p9vte3y-dGnRPmXCd3JXiGsn_gsVbWwVE-pvtKSM8SPK6HtcRPen0OV9Ix2F/s400/IMG_3776.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Den här tjejen fick en väska av Jesus med hennes namn på. Det stod även "wisdom" på handtaget. Wow.</td></tr>
</tbody></table><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbehlaiiHY_OhvmY6WEf8xkc_WOI7dn0IrKAAWODgDHyrG-wMAvbqY9hVuDKWNIKZl-GWSYgfNAy0IbX79AyG1UhN0MwkLvaeP1fiL446Gqt4s85EcLGWch5eTSr9sApDhNMYw1d6XvXZk/s1600/IMG_3782.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbehlaiiHY_OhvmY6WEf8xkc_WOI7dn0IrKAAWODgDHyrG-wMAvbqY9hVuDKWNIKZl-GWSYgfNAy0IbX79AyG1UhN0MwkLvaeP1fiL446Gqt4s85EcLGWch5eTSr9sApDhNMYw1d6XvXZk/s400/IMG_3782.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg70QmZ0618MymqNJoz93d1xrQ0jHvKANQZM58PBlIvfvN0GOX_CMoNO7YUNkpeMxtmUGqr9jKCh7n5hjkjKlmxrzTxXoORK15vyDTxAlx3WesJuS86L3NC8Bu1AQO2QuchxPgiGVwQVM5D/s1600/IMG_3797.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg70QmZ0618MymqNJoz93d1xrQ0jHvKANQZM58PBlIvfvN0GOX_CMoNO7YUNkpeMxtmUGqr9jKCh7n5hjkjKlmxrzTxXoORK15vyDTxAlx3WesJuS86L3NC8Bu1AQO2QuchxPgiGVwQVM5D/s400/IMG_3797.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jag och Emily dricker Filippinernas berömda "mango shake" - gott!<br />
</td></tr>
</tbody></table><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZl9oTA9BUrfVF-eHvc8lncwtSYhfxTQ7E_iD1AP0oe8GxOqSKx-fABZMe1Azq08yUBFNCqr04116wiMaEoCI-pQdir_7g1Mktrc2bZdSQ3wP94dwdAgisymEO9mTvV-IuXNKceYZUf0tG/s1600/540045_3598280556465_1257051319_33446806_1459382839_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZl9oTA9BUrfVF-eHvc8lncwtSYhfxTQ7E_iD1AP0oe8GxOqSKx-fABZMe1Azq08yUBFNCqr04116wiMaEoCI-pQdir_7g1Mktrc2bZdSQ3wP94dwdAgisymEO9mTvV-IuXNKceYZUf0tG/s400/540045_3598280556465_1257051319_33446806_1459382839_n.jpg" width="266" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigyM-hq4075Dgv5_RP6WhoFG5ItHzeCCiRnyd2t-_n2lDwE2a8glMGTmvm6c4nR7t9qzoblcgf313WmUj5Jrt7yi1jnfn7JUfiVc3oMaQdVjcYjU-DOswADZyoxRefF0N0x9pJrncX6r6z/s400/532681_3623458145889_1257051319_33455083_970615356_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="400" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kevin visar upp olika kunskapsord som vi ritat.<br />
</td></tr>
</tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIgt2_wnZUtiWowNVAF6_cVY9APl58M2BA1muw1S6PILt5n9TT29dC7DdekJSyn6ajH7lou8U-406wvqZlbP4HPTTzyAOGyGDvzmuozq0KlFUsZ_8gpvCYB2j8GQTHaqUbgNpx7h1rzTmf/s1600/IMG_3788.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIgt2_wnZUtiWowNVAF6_cVY9APl58M2BA1muw1S6PILt5n9TT29dC7DdekJSyn6ajH7lou8U-406wvqZlbP4HPTTzyAOGyGDvzmuozq0KlFUsZ_8gpvCYB2j8GQTHaqUbgNpx7h1rzTmf/s400/IMG_3788.jpg" width="300" /></a></div><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhytTuoWDOQkHA5rET6vj4CmaaemWnOiDR74xU8lkZydbmKjjUN3cuY8y9uuyl2vcyqnztN-1kpENKvwUhzikByW5F4xbEi5WAyGesOWCGSNlJAoJZkHyKw1J-Rraxs7GSGzCW5lK55O7iz/s1600/IMG_3786.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhytTuoWDOQkHA5rET6vj4CmaaemWnOiDR74xU8lkZydbmKjjUN3cuY8y9uuyl2vcyqnztN-1kpENKvwUhzikByW5F4xbEi5WAyGesOWCGSNlJAoJZkHyKw1J-Rraxs7GSGzCW5lK55O7iz/s400/IMG_3786.jpg" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Så kan ett ritat kunskapsord se ut. Behöver inte vara snyggt för att det ska funka hehe.</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<b>Kvinna blir befriad från ond ande på kvällsgudstjänst</b><br />
<br />
På kvällen hade vi kvällsgudstjänst. Theresa Dedmon (en av våra ledare) gav oss i uppdrag att rita words of knowledge för helande medan Kevin Dedmon undervisade på scenen. Theresa håller på mycket med konst och olika kreativa uttryck så vi ritade olika kroppsdelar där vi kände att folk hade ont eller problem. Jag ritade bl.a. en person med "terminal disease/cancer" på magen. Sen fick de människor med de typen av problem komma fram till mig för att få bön. Vi hade alla möjliga led för olika kunskapsord. En kvinna kom fram (ej hon på bilden ovanför) till mig som hade en cysta på äggstockarna. Jag lade min teckning på hennes mage och hon åkte direkt ned i golvet.<br />
"Are you ok?" frågade jag henne, men fick inget svar. Jag tänkte att Gud nog jobbade med henne så jag lät henne vara. Jag började be för en annan person, men efter ett tag kände jag att allt inte stod rätt till med kvinnan. Hon hade en väldigt besvärad min och jag kände i mina ande att "hon har en ond ande i sig." Hon började snart greppa tag i min fot och vred och vände på sig. Jag förstod att jag behövde ägna henne uppmärksamhet så jag satte henne upp. Hennes ögon var helt fulla av skräck och rädsla. Hon hade ingen aning vad som hände med henne och hon började klösa på sina händer och i hennes ansiktet. Hon var så rädd.<br />
Jag greppade hennes händer och försäkrade henne om att "everything's gonna be ok. Don't worry." Jag sa åt henne att titta in i mina ögon och jag överöste henne med kärlek. Gjorde det jag kunde för att få henne att bli lugn. Hon tittade på mig helt lamslaget av rädsla och sa:<br />
"Help me."<br />
Jag kände då: "hon behöver förlåta sin man" så jag frågade henne:<br />
"Is there anyone you need to forgive?"<br />
"Yes, my husband!!"<br />
Jag vet inte exakt vad det var hon behövde förlåta honom för, men det spelade ingen roll. Gud hade just visat för mig varför demonen var i henne så jag visste att det var nyckeln till hennes frihet.<br />
"Do you want to forgive him?" frågade jag.<br />
"Yes" sa hon.<br />
Jag ledde henne sen i en förlåtelsebön och efter det slutade hon skaka och hennes ögon fylldes av frid. Hon grät och tackade Jesus med uppsträckta händer. Hon var fri. Hon delade sen vittnesbördet från scenen. Tror inte hon visste att hon hade en ond ande i sig (observera att jag inte säger att hon var besatt. Kristna kan inte vara besatta, men kan bli påverkade av onda andar om vi ger dem tillåtelse genom t.ex. oförlåtelse) och jag brydde mig inte om att säga det till henne heller. Kände inte att det var nödvändigt för henne att veta det. Har för mig att hennes cysta antingen försvann eller att hon blev av med smärtan. Minns inte riktigt tyvärr. Det fanns så många som behövde bön.<br />
Oförlåtelse är en av de vanligaste anledningarna till att människor blir plågade av onda andar. Så fort personen förlåter den som hon är bitter på så måste anden lämna. Man ska aldrig snacka med onda andar. De ljuger bara. Nu försökte den här inte göra det, men om ni hamnar i situationen att en ond ande börjar snacka och ställa till med en scen så säg åt dem att vara tyst och stilla. De måste lyda. Vi har fått den auktoriteten av Jesus. De är rädda för oss eftersom att vi har den Helige Anden inom oss så vi har inget att frukta. En av mina vänner, Emily, brukar säga: "I don't deal with demons, only people and their issues." Det är helt sant. Om människor blir fria från det som binder dem så måste demonen sticka därifrån. De tar bara den frihet vi är villiga att ge dem. Vi behöver inte ens bry oss om dem. Jag blir så grymt arg när de sliter och drar i människor för det är förnedrande för personen. Demoner förtjänar inte vår uppmärksamhet.<br />
En annan intressant sak var att hon föll direkt ned i golvet så fort jag lade teckningen på henne. Theresa kommenterade att demoner hatar konst och all kreativitet därför att de själva inte är kapabla till det. De kan inte skapa utan bara förvrida det som redan är skapat. Det är därför vår kreativitet är ett sånt kraftfullt vapen oavsett om det är dans, musik, konst eller annat. En intressant tanke jag inte tänkt på tidigare.<br />
<br />
Så var första dagen i Filippinerna över. Fortsättning följer.... <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBBaJB-xKSAl-WE4jvVWMbrdgaxllmISVQlkyoEy8frqZU0GfQ4HRb8kwV1464J0KMN21P6GrpbmkYyY2xVWl2MdJqSTT4Q1zYECs7zu9HVvd3Q0lnnPPSjtqmmOMS7QKdehJfSi_AwAmC/s1600/553598_2880773910553_1596231686_2032306_212848238_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBBaJB-xKSAl-WE4jvVWMbrdgaxllmISVQlkyoEy8frqZU0GfQ4HRb8kwV1464J0KMN21P6GrpbmkYyY2xVWl2MdJqSTT4Q1zYECs7zu9HVvd3Q0lnnPPSjtqmmOMS7QKdehJfSi_AwAmC/s640/553598_2880773910553_1596231686_2032306_212848238_n.jpg" width="640" /></a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-18503784453150417212012-01-01T19:23:00.000-08:002012-01-01T19:23:27.327-08:00Metalinspelning för ljudbok av Bibeln och Bobs ministry för de hemlösaIgår var jag och Levi i en studio för att spela in. Pastor Bob har påbörjat ett projekt där han ska tala in Bibeln på ljudbok. I bakgrunden kommer det att vara rock/metal-musik och även mellan de olika kapitlen. Det är riktat mot de som är inne på den typen av musik för många av dem läser inte Bibeln och Bob vill göra något för dem som känns lättillgängligt för dem. Vi skrev och spelade in olika riff. Var kul och det är helt klart ett annorlunda projekt.<br />
<br />
Här är ett klipp på när Levi gör gitarrpålägg på några riff vi just spelade in han och jag: <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dyJatbjFEMMF70qfFMooURWA7BoZnO6fUMYDLywVu2sUWkKmYDHr3hV6wMuSsi1S3ep4j2IS-HtF2zOtPXyLQ' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div><br />
<br />
Idag gav vi ut mat åt de hemlösa igen. Börjar verkligen gilla att göra det och jag börjar få ett hjärta för dem. Börjar lära känna en del av dem lite mer och de är verkligen fina människor. Vissa av dem är ganska nedgångna, men långt ifrån alla. Många av dem ser faktiskt fräscha ut och är väldigt trevliga och artiga. Inte som jag tänkte att en typisk hemlösa skulle vara. En del av dem är högutbildad som t.ex. advokater och annat. De råkar bara vara utan jobb och bostad och de har ingen familj att falla tillbaka som de kan bo med.<br />
Det är väldigt intressant hur Bobs kyrka för de hemlösa startade. Bob predikade i en kyrka för 5-6 år sen om att "ta ansvar för sitt liv." Efteråt kom en person fram till honom och kommenterade hans predikan angående att det finns hemlösa som inte kan rå för sin situation. Han sa: "Känner du någon hemlös?" Det gjorde inte Bob. "Då borde du inte snacka om sånt du inte vet någonting om." Det gav Bob en tankeställare och han åkte till ett ställe vid en bro (det stället där de nu delar ut mat på) och började snacka med de hemlösa som höll till där. Han fortsatte att komma tillbaka och de frågade han om han kunde ta med sig mat eftersom de hade ont att äta. Det började att han tog med några smörgåsar han gjort hemma. Sen blev det mer och mer och han blev vän med dem och började komma oftare. Sen när Trader Joe's öppnade pratade han med dem om de kunde få använda deras mat som gått ut som de inte längre får sälja, men som fortfarande går att äta (i USA har man inte "bäst före datum" utan bara ett datum som gräns för när varorna får säljas). De hämtar nu upp mat nästan varje dag från Trader Joe's och olika människor hjälper till så att de hemlösa får mat på någon plats i Nashville varje dag. Det började som något väldigt litet, men är nu en ministry som ser till att nästan 4000 hemlösa får mat varje månad. Det är inte komplicerat. Hämta mat, laga den och ge den till de hemlösa.<br />
Bob predikar aldrig för dem. Många kyrkor gör det och det avskyr de hemlösa. De vill inte tvingas lyssna på en predikan för att kunna få mat. Många av de hemlösa som kommer är kristna och många av dem kommer till tro på Jesus, inte p.g.a. någon predikan utan p.g.a. av den kärlek och omtanke som Bob, hans föräldrar och de andra som hjälper till visar dem. Vi är ofta så upptagna med att försöka få människor att gå till kyrkan istället för att hjälpa de som verkligen behöver oss och ta kyrkan till dem. Jag har ingenting emot gudstjänster och jag ser värdet i att komma samman som många kristna och lovsjunga Gud tillsammans. Men om vi spenderar det mesta av vår tid där istället för där vi verkligen behövs är det något som är fel. Om Jesus gick på jorden idag som människa tror ni Han skulle spendera sin tid med att gå på olika gudstjänster eller skulle Han vara med fattiga, prostituerade, hemlösa och utstötta? Läs Bibeln och det svaret kommer att bli väldigt tydligt.<br />
<br />
En av de hemlösa, Stephanie, kom efteråt till Bob och sa att hon ville investera i "ministryn" som de har för de hemlösa. Hon tog fram en näve full med småpengar. Det var allt hon hade. Kom att tänka på änkan i Bibeln som gav sina sista slantar i Lukas 21:1-4: "Jesus såg upp och märkte hur de rika lade sina gåvor i offerkistan. Men han såg också hur en fattig änka lade ner två små kopparmynt. Då sade han: "Amen säger jag er: Denna fattiga änka gav mer än alla andra. Ty det var av sitt överflöd som alla andra lade något i offerkistan, men hon offrade av sin fattigdom allt vad hon hade att leva på."<br />
Stephanie gav pengarna med glädje och sa att det skulle lysa upp hennes dag om hon fick ge det. Vilken fantastisk inställning! Det är sann generositet! Det får mig att tänka till nästa gång jag tänker: "jag har inte råd att ge." Kan Stephanie så kan vem som helst, framför allt jag.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJLU5F5z_dka1gaAseTeb9MOVEWFijTrkksqGTc7pZF5PwcIq-pWqY6AZAKob8bF4zsOgHfohpJ0rDyKntueuLGgDEvFVKnsIleePvmvf9dZ9ky3LM7QXaU3zSwvkA9cZq4XCh2ieLKk12/s1600/IMG_3660.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJLU5F5z_dka1gaAseTeb9MOVEWFijTrkksqGTc7pZF5PwcIq-pWqY6AZAKob8bF4zsOgHfohpJ0rDyKntueuLGgDEvFVKnsIleePvmvf9dZ9ky3LM7QXaU3zSwvkA9cZq4XCh2ieLKk12/s320/IMG_3660.JPG" width="320" /></a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-29644856453458637612011-12-29T21:14:00.000-08:002011-12-29T21:14:29.033-08:00Starbucksfika med en helt ofattbart framgångsrik musikerI morse åkte jag, Levi och Pastor Bob till Starbucks. Där träffade vi en av Bobs nära vänner som heter Dave Graef. Dave är en musiker som har jobbat som gitarrtekniker och gitarrist för band och artister som: Ozzy Osbourne, The Eagles, ZZ Top, Bon Jovi, Megadeth, Steve Lukather, Michael W. Smith, Wynona Judd m.fl. Han spelade t.o.m. med Michael Jackson under hela Dangerous-turnén, vilket är en av de mest framgångsrika turnéerna någonsin! Listan av namn han jobbat med var helt ofattbar. Han hade även byggt gitarrer till bl.a. Steve Vai, John McLaughlin och Paco De Lucia.<br />
Jag satt och lyssnade på historia efter historia av turnéminnen med Michael Jackson och andra artister. Väldigt intressant att höra. Jag fick höra om vilket geni Michael var och hur han hade koll på varenda liten detalj och ackord som varenda musiker spelade och t.o.m. vad som hände inom pyrotekniken och scenljuset. Var något lite off så märkte han det direkt och kunde säga t.ex. "keyboardisten, i takt 52 i 'Beat It' lägg till en 6:a i ackordet."<br />
Dave's första gig var med Ozzy Osbourne som han fick när han var 19 år. Jag frågade om det var hans första stora gig. "Nej" sa Dave, "det var mitt <i>första</i> gig." Inte illa att landa det som första jobb överhuvudtaget.<br />
<br />
Det jag tyckte var så fascinerande med Dave är att han är en sån framgångsrik musiker, men samtidigt har hjärtat på rätta stället. Han är en sån genuin och ödmjuk person.Han hade inget behov alls att göra ett "namn" av sig. Han var bara en kille som växte upp på en farm som var tacksam att han fick möjligheten att spela gitarr och få betalt för det. Men han var även villig att göra det gratis för det handlade inte om pengar. Jag frågade Dave vad som var skillnaden mellan de som "lyckades" och de som inte gjorde det. Hans sa: "allt handlar om vilka du känner och <i>hur</i> de känner dig. Min granne är en så mycket bättre gitarrist än vad jag är, men han får aldrig några gigs för ingen vet vem han är." Jag frågade om vad hans tankar var om varför det fanns så många missnöjda musiker. "Många tror att musikerlivet är något annat än vad det är och det lever inte upp till ens förväntningar. Jag vet att pengar, berömmelse och allt det där kommer och går. Det är inget bestående. Jag får min bekräftelse från en annan källa" sa Dave och pekade upp mot himlen och gjorde korstecknet.<br />
Många musiker, de flesta faktiskt, söker efter att bli bekräftade genom att spela framför en massa människor och få applåder för det som bara leder till att de känner sig missnöjda med livet. Därför det är tomt. Jag har sett det så många gånger, särskilt bland de som är lite äldre. Dave berörde mig starkt men sin tacksamma attityd. Han spelar musik av rätt anledning - inte för berömmelse, pengar, status eller något annat. Han gör det för att han älskar att spela gitarr. Hans attityd sammanfattades i en mening han sa som jag aldrig glömmer:<br />
"I came home from tour with Michael Jackson playing for 100.000 people every night and the next week played at a local bar in front of 20 alcoholics and I enjoyed it just as much."<br />
<br />
De senaste 1.5 åren har jag spelat avsevärt mindre trummor. Jag har inte övat sedan sommaren 2010, jag har inte mindre lust att spela trummor nu än jag haft förut. Gud ledde mig bara på en annan väg och det senaste 1.5 årens äventyr har varit det bästa i mitt liv. Jag kan leva utan att spela, men jag älskar det fortfarande precis lika mycket. Ibland saknar jag verkligen att öva, ständigt bli bättre på mitt instrument och att spela mer. Men jag vet att allt har sin tid i livet och vill Gud att jag ska in på den banan igen så kommer Han att öppna de dörrarna för mig. Men det är inget jag tänker tvinga fram. Jag vill inte längre leva med att hela tid sträva och sträva och sträva och att försöka öppna dörrar i egen kraft. Det är en frustrerande bana som leder till besvikelser. Jag har varit där. Nu vill jag bara gå igenom de dörrar som Gud öppnar. Om det är inom musikerbranschen så gör jag det gärna. Jag är tillräckligt bra. Är det inom någonting annat så vet jag att jag kommer att vara mer tillfredsställd att göra det och jag är helt öppen för det. Jag har så många saker jag är passionerad för. Gud har verkligen visat senaste tiden att Hans planer är så mycket större än vad jag ens kan tänka ut och att jag måste börja drömma större och "outside the box". Framtiden är oviss, men väldigt spännande. Vad som helst kan hända. Jag vet inte ens i vilket land jag kommer att bo i eller hur mitt liv kommer att se ut och vad jag kommer att göra. Så länge jag vet vem jag är så spelar det ingen roll. Jag vet att jag är en pionjär och kommer förändra saker på ett banbrytande sätt var jag än befinner mig. Men livet är en process och saker och ting måste få ta sin tid. Jesus förberedde sig i 30 år innan Han på allvar började sin tjänst med att förändra världen. På bara 3 år så förändrade Han historien för all framtid. Finns det någon bättre förebild än det?<br />
Men oavsett så jag är rätt säker på att jag i framtiden kommer att ta upp trumstockarna betydligt mer än jag gör för tillfället. Jag har lärt mig så mycket de senaste 1.5 åren att jag har en helt annan distans och inställning till musik än jag hade tidigare. Det finns saker som är så mycket viktigare i livet. Mitt liv står inte och faller med musik, men kärleken till det kommer alltid att finnas där. Det handlar bara om var jag har min "första kärlek". Det kommer så många möjligheter vår väg som Gud inte vill att vi ska ta. Det är så viktigt att lära sig följa Hans röst för att kunna avgöra vilka Han vill att vi ska ta och inte. Jag sitter hellre still än att gå igenom en dörr Han inte har öppnat. Bara för att dörren är öppen betyder det att Han vill att vi ska gå igenom den?Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-23099724506097498322011-12-27T17:25:00.000-08:002011-12-27T17:25:30.635-08:00Jul med Pastor Bob i NashvilleSenaste veckan har jag varit i Nashville hos min kära vän Pastor Bob Beeman. Jag har känt honom sen jag var 14 år och han är en mentor, andlig "far" och nära vän till mig. Vi har inte setts (annat än på Skype) på 2.5 år så jag vill passa på att spendera tid tillsammans med honom nu under julhelgen och över nyår. Åker tillbaka sen till Redding 7 Januari. Har varit väldigt kul att få spendera mer kvalitativ tid tillsammans med honom i verkligheten istället för att bara ses Skype. Vi har spenderat många timmar på Starbucks med att bara prata varje dag sen jag kom hit.<br />
<br />
Bob är en av de unikaste människor jag någonsin träffat på. Han är 59 år och lever som celibat. Något som han är väldigt nöjd med och har fått nåd från Gud för. De är ju väldigt få som är kallade till det. Jag känner ingen annan. Han har spenderat de senaste 40 åren med att pionjera kristen rock och metal. Han startade Sanctuary International för de människorna eftersom kyrkorna inte accepterade de som hade långt hår, svarta kläder, piercings, tatueringar och gillade "extrem musik". De hade ingenstans att ta vägen. Nu är de typen av människor accepterade av kyrkor så Sanctuary är inte längre en kyrka utan en "ministry". Bob har spenderat hela sitt liv med att resa världen runt och tala på olika konferenser och kristna festivaler. Han är även musiker, har undervisat i musik, spelat in ljudböcker av Bibeln, olika typer av "voice work", ägt skivbolag, varit pastor i kyrkor, gjort mängder av olika podcasts och radioprogram, counseling, ägt restauranger, m.m. Han är även fullt utbildad läkare inom medicin och nutrition.<br />
<br />
Vi pratar inte så ofta om såna saker i vår relation, men de olika människor han känner inom show business och musikervärlden är fullkomligt häpnadsväckande. Några av de band och artister han jobbat och är god vän med med är: Larry Norman, Alice Cooper, Stryper, Evanescence, Megadeth. The list goes on. Under många år hade han varje vecka ett nytt band boende hemma oss sig i sitt stora hus. Ofta bodde de där ett tag innan de blev kända och hade kommit på banan. Evanescence är ett sånt band t.ex. men listan är oändlig. Själv gillar han mest gospel, jazz och blues och har spelat piano med bl.a. The New Christy Minstrels. Jag kan inte fatta att han haft tid med allt som han har gjort i sitt liv. Han säger ofta till mig att han levt det bästa tänkbara livet och är så otroligt nöjd.<br />
Numer så har han sålt sitt hus och nästan allt han äger och lever ett väldigt avskalat liv tillsammans med sina föräldrar i ett litet hus nära en sjö i utkanten av Nashville. Han har i princip bara några få uppsättningar kläder, sin dator, iPad och iPhone. Han tyckte det var otroligt skönt att bli av med alla prylar för det tog bara en massa tid och nu känner han sig så enormt fri. Jag har själv blivit inspirerad av honom och även om jag inte är lika extrem som honom så har jag gjort mig av med fler och fler prylar senaste 2 åren. Det är väldigt skönt. Hur mycket behöver man egentligen? Man får ju ändå inte ta med sig något när man lämnar detta livet. <br />
<br />
De senaste 3 åren har jag och Bob spenderat mycket tid på Skype. En vecka går aldrig utan att vi pratar och ibland är det varje dag. Särskilt under mitt första år på Bethel för det var väldigt värdefullt att ha honom vid min sida då eftersom jag gick igenom mycket djupa saker personligen och han hjälpte mig att bearbeta mycket av det. Men vi pratar fortfarande flera gånger och flertalet timmar varje vecka. Han är framför allt en person som hjälpt mig att förstå mig själv på ett helt annat sätt eftersom våra personligheter är väldigt lika. Ibland skrämmande lika. Det var väldigt bra att ha någon utanför "the Bethel stream" som kunde ge ett annat perspektiv på saker. Det är lätt hänt när man är i en särskild miljö att det tillslut blir det enda man känner till och Bob har alltid ett annat perspektiv på saker än de flesta människor. Han är väldigt "outside the box". En mycket ovanligt man som starkt ogillar tom religiös kristendom och är helt för vad Bibeln egentligen handlar om. Relation till Jesus, inte religion. Guds rike, inte imperium. Praktisk handling istället för en massa snack.<br />
<br />
Han är fortfarande involverad inom kristen rock och metal men de senaste åren så har han och hans föräldrar startat en homeless ministry där de ger de hemlösa mat att äta. De får mat från Trader Joe's flera gånger i veckan. Ca 3700 hemlösa får mat varje månad i Nashville genom hans ministry.<br />
På Juldagen delade vi ut mat bl.a. vilket Bob och hans föräldrar personligen gör 2 gånger i veckan. De resterande dagarna gör vänner till dem det. Vanligtvis brukar de inte göra det på juldagen eftersom det är den enda dagen på året som de hemlösa får mer än tillräckligt med mat. Då kommer plötsligt alla ihåg att det finns hemlösa och då vill alla hjälpa till. Skulle vara bra om det gällde de resterande 364 dagarna om året också. Den här gången ville de göra något extra för de hemlösa eftersom de har blivit som en familj. Vi dukade upp bord under bron där de alltid träffas och sen fick de hemlösa sitta ned och vi serverade dem vid bordet som på restaurang. De uppskattade det verkligen. Flera av dem gick fram till Bob, vissa av dem med presenter, och sa: "we sure appreciate you, Pastor Bob".<br />
<br />
Här är en video från Juldagen med de hemlösa (om ni är intresserade så kan ni även gå in på Bobs youtube-kanal där han lägger upp "Pastor Bob Daily" varje dag. Över 100 olika länder tittar på hans podcasts där han pratar om olika saker i livet och svarar på frågor.)<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=CmUC6YZ4a6o&feature=youtu.be">http://www.youtube.com/watch?v=CmUC6YZ4a6o&feature=youtu.be</a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ2Pqbnjc9RmD1c9_esthrEHDCvDT2Zg3wajCxvc5iWAhY57F08Mfjoz4CYIG8pwaWACamcEL2OG5xNbmzAYxS71WCgFTDGeeqCLOTg3d6txq-RtM_WrwyFCWAg4MDKxiDdOOatBoPpqtI/s1600/IMG_3615.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ2Pqbnjc9RmD1c9_esthrEHDCvDT2Zg3wajCxvc5iWAhY57F08Mfjoz4CYIG8pwaWACamcEL2OG5xNbmzAYxS71WCgFTDGeeqCLOTg3d6txq-RtM_WrwyFCWAg4MDKxiDdOOatBoPpqtI/s400/IMG_3615.JPG" width="300" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXIPbAVjk4Jd_9mfqy7m-TlAqkWne_IqGt0u3_S5h2AYACESkkCBpH3rtkNgV56ts6Qr9f-yZ2Zyb8B7sbMc6Qq8nN87ZboHzHna0kUyQkeKPu4OVcHdVGEVe8LllPhyphenhyphenHctC5gO-ls06WW/s1600/IMG_3621.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXIPbAVjk4Jd_9mfqy7m-TlAqkWne_IqGt0u3_S5h2AYACESkkCBpH3rtkNgV56ts6Qr9f-yZ2Zyb8B7sbMc6Qq8nN87ZboHzHna0kUyQkeKPu4OVcHdVGEVe8LllPhyphenhyphenHctC5gO-ls06WW/s400/IMG_3621.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaq494zRcaW2hcPBruGiurb99B5_2Wqg9axHJY27P8jrybV4HdWAsLmTw-XsM6nhfvd1YGn4DAgs5g1fLv9-76eBYBL2Zk01aA3XxhKNkp1FCzUQolv-QeicU4EVpnz_zsQ8dY_A78ZhAP/s1600/IMG_3617.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaq494zRcaW2hcPBruGiurb99B5_2Wqg9axHJY27P8jrybV4HdWAsLmTw-XsM6nhfvd1YGn4DAgs5g1fLv9-76eBYBL2Zk01aA3XxhKNkp1FCzUQolv-QeicU4EVpnz_zsQ8dY_A78ZhAP/s400/IMG_3617.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEho-lPrPcvTceHIZ04qe29xSDSktzaoFDs5zGCCs2s7Xf0aNS-Ndz40EecUuuAAhp_sE9I9oS3OBDZha0tHzk20bwjKow153YwH9xTH9ME3E3wHXsO2J_JI2koodsVbPa522zSNNGN4ewkk/s1600/IMG_3622.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEho-lPrPcvTceHIZ04qe29xSDSktzaoFDs5zGCCs2s7Xf0aNS-Ndz40EecUuuAAhp_sE9I9oS3OBDZha0tHzk20bwjKow153YwH9xTH9ME3E3wHXsO2J_JI2koodsVbPa522zSNNGN4ewkk/s400/IMG_3622.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJeOgELA30pJpwFbfcjfCs9zhJ0a3d6KtFNhpNkWEmkoYHSeut8mR10UmeWYLAH6VKvKwUYx0aC1ySgi96KbAVAWplVSOLNCNL8xJo9NQ0B89bqKIN6fcp_p85vuIlJHrVU78559dbtN49/s1600/IMG_3623.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJeOgELA30pJpwFbfcjfCs9zhJ0a3d6KtFNhpNkWEmkoYHSeut8mR10UmeWYLAH6VKvKwUYx0aC1ySgi96KbAVAWplVSOLNCNL8xJo9NQ0B89bqKIN6fcp_p85vuIlJHrVU78559dbtN49/s400/IMG_3623.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7YaQw5iy53cNQp95rdt63revod_qr0BcjCMbGrlO1_TiSsjXy3Gt1AsAxHmfTXEh0AaR5xgWKg293I1o6bL4dCEPMiNZxUQ3l_06Cu0khdS0k8wfOJ32WhDUecNVhOkcJeBNyv5ShkmNN/s1600/IMG_3625.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7YaQw5iy53cNQp95rdt63revod_qr0BcjCMbGrlO1_TiSsjXy3Gt1AsAxHmfTXEh0AaR5xgWKg293I1o6bL4dCEPMiNZxUQ3l_06Cu0khdS0k8wfOJ32WhDUecNVhOkcJeBNyv5ShkmNN/s400/IMG_3625.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXvAYV7NT_cmTm4l3iXLWpXU4ShTc9YoyQP7F7UM-uj04ZpMs9LtPw8RYwngsO5OYAZARytInVVinYri4mtU5q4tGQjq1MdXL2xsDAN4CQS7KIlu-dhnb_2raO-58q_bhYd3X9khlrH06G/s1600/IMG_3626.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXvAYV7NT_cmTm4l3iXLWpXU4ShTc9YoyQP7F7UM-uj04ZpMs9LtPw8RYwngsO5OYAZARytInVVinYri4mtU5q4tGQjq1MdXL2xsDAN4CQS7KIlu-dhnb_2raO-58q_bhYd3X9khlrH06G/s400/IMG_3626.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUzxWPme2phh3GNvtWmaedjM00XI6LM-momiRvRHX8dml3lo07jCDoQeUvO_iQdAXHhomZmu1RAbXj8mJBuVen5o0JLcqcXTeV44h8qA12ABGO44Oblyt6UZjpCpL061ZeiyGb2eO5Ksz-/s1600/IMG_3629.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUzxWPme2phh3GNvtWmaedjM00XI6LM-momiRvRHX8dml3lo07jCDoQeUvO_iQdAXHhomZmu1RAbXj8mJBuVen5o0JLcqcXTeV44h8qA12ABGO44Oblyt6UZjpCpL061ZeiyGb2eO5Ksz-/s400/IMG_3629.JPG" width="400" /></a></div><br />
Julafton firade vi med Bob, hans föräldrar och Bobs bror med fru och barn. Kalkon, sötpotatis och andra goda grejer enligt amerikansk tradition och sen öppnade vi presenter efter maten.<br />
Denna jul har det känts extra tungt att vara borta från min familj. Saknar dem oerhört mycket. I fjol var första året som jag inte var hemma och då saknade jag dem, men det kändes helt ok ändå. I år känns det betydligt svårare. Även fast jag har det jättebra här i Nashville med Bob så är det är något särskilt med att fira jul med min familj i Boden. Snö, öppen brasa, farsan ängelplingelspel som ljuder i bakgrunden, julfimer med brorsan, mammas sillsallad, glögg, pepparkakor och mys. Det är en tid med familjen som jag värderar högt och som jag är glad att jag fått uppleva under mina första 25 år, varje år. Men jag ser fram emot nästa jul som jag hoppas kunna spendera hemma i Boden med min kära familj!<br />
<br />
God fortsättning önskar jag alla er där hemma i Sverige!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF2_pjVpJd1iBst5oIumbiMobIMuYO0f2Vz4fQ7K3FNfjpba3nYpWb6YaE7Vy5sPy8ddLfEM7OQW_XVpKHp3qud36DZXN8U3Ij6ZtCSaBs6vzONYcCycxQAppJS4qo7nfGJXECHHmxryco/s1600/IMG_0068.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF2_pjVpJd1iBst5oIumbiMobIMuYO0f2Vz4fQ7K3FNfjpba3nYpWb6YaE7Vy5sPy8ddLfEM7OQW_XVpKHp3qud36DZXN8U3Ij6ZtCSaBs6vzONYcCycxQAppJS4qo7nfGJXECHHmxryco/s400/IMG_0068.jpg" width="400" /></a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-88852897493882938532011-12-10T01:23:00.000-08:002011-12-10T01:23:50.949-08:00Ikväll fick jag äntligen se "The Glory Cloud"Ikväll fick jag äntligen se det omtalade "Glory Cloud" som har dykt upp under flera gudstjänster på Bethel. Jag har alltid råkat vara borta när det har dykt upp och idag tänkte jag faktiskt på att jag gärna skulle vilja se det. Inte för att spelar någon roll för min tro eller påverkar mitt engagemang, men det verkade väldigt coolt. Det var inte av någon annan anledning än det :) Jag gillar helt enkelt att se när Gud gör häftiga saker även om det inte verkar vara till någon viss "nytta". Gud skapade världen vacker för att vi skulle få njuta av den bara för sakens skull. Under kvällsgudstjänsten ikväll så började det glittra lite under predikan runt på lite olika ställen i rummet. Man kunde se det men det var inte jättemycket eller jättetydligt. Efter gudstjänsten står jag och snackar med av mina kompisar Dave. Helt plötsligt under vår konversation så utbrister Dave: "Oh my gosh!" och pekar åt andra sidan rummet. Jag vänder mig om och upp mot taget på ena sidan av rummet är det fullt av guldglitter!! Det ser inte riktigt ut som ett moln denna gång utan det är som att det är en massa massa små stjärnor i taket som gnistrade och glittrade. Det syntes verkligen tydligt och jag stod helt förundrad och tittade på det. Jag gick runt och kollade från olika vinklar också och det syntes lika mycket från alla håll. Det finns inte en chans att det skulle kunna komma från någonting typ en maskin som skulle spruta guldglitter eller något sånt. Det fanns inget där och det dök upp från ingenstans. Det märkliga var att "guldglittret" verkade röra sig uppåt av någon anledning. Vet inte varför. Det är verkligen fantastiskt att verkligen få "se" Guds härlighet. Bill har pratat om att han tror att vi kommer att få se mer tecken på Guds synliga "glory" och att det kommer att bli kraftfullare och dyka upp på gatorna och i sammanhang utanför kyrkan. Det är en spännande tid vi lever i!Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-70183311994059304612011-12-08T22:01:00.000-08:002011-12-08T22:42:51.281-08:00David Hogan - mannen som uppväcker människor från de döda & missionsresemöteUnder gårdagen hade vi besök på Bethel av en gäst som heter David Hogan. Kände inte till honom sen förut men fick höra fantastiska saker om honom. Han är en 60 år gammal missionär från Luisiana som rest världen runt och fått sett Gud göra helt fantastiska saker. Han var och pratade i skolan och de vittnesbörd han berättade var bland de kraftfullaste jag någonsin hört. Den mannen har sett de mest bisarra miraklen. Många av de vittnesbörd han berättade var om människor som hade uppväckts från de döda. Han berättade bl.a. ett vittnesbörd om en gravid kvinna som dog och hennes barn också (såklart). Hon hade varit död i ca 7 timmar då han bad för henne uppväckte Gud henne från det döda och hon födde sedan barnet. Jag är helt mållös. Även om vi vet vad det står i Bibeln och tror på mirakler så är det lätt att glömma att vi har auktoritet att inte bara hela någons huvudvärk genom Guds kraft, men också att väcka de som dött till liv igen. I Matteus 10:8 står det: "Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva, ge det som gåva." Det är inte svårare för Gud att uppväcka en person som dött till liv än att hela en huvudvärk eller ryggont. David Hogan har personligen sett över 200 pers blivit uppväckt från det döda. Hans enda hemlighet är Helig Andes kraft och han vägrar hålla tillbaka utan har gett sitt liv åt att tjäna Jesus till varje pris. Det har lett till att människor försökt döda honom flera gånger och han har blivit skjuten och varit nära döden 3 gånger p.g.a. skador som människor åsamkat honom. Han har även blivit satt i fängelse dussintals gånger för att han predikat Evangeliet. Men inget av det verkar har rört honom i ryggen. Han vet att det inte finns något att frukta. När man tar emot Jesus så får man evigt liv och det börjar samma dag man tar emot Honom. Vi ska alla dö oavsett och när vi dör kommer vi till Himlen och där får vi spendera evigheten tillsammans med Gud och det blir aldrig mer något lidande. Vi behöver bara ta emot Honom i vårt hjärta så får vi det som gåva. Det är lätt att glömma att det faktiskt är på liv och död. Kristna över hela världen blir hela tiden dödade för Evangeliet. Om du är kristen, är du villig att göra samma sak?<br />
<br />
Kom just hem från ett missionmöte med mitt team som ska till Filippinerna. Teresa Dedmon som leder resan är väldigt passionerad för konst och kreativitet och hon har sett Gud göra många saker genom kreativitet. Människor blir helade och kommer till tro genom kreativitet och konst. Teresa pratade om hur Gud är kreativ, kolla bara på allt han skapat på jorden, och eftersom vi är skapade till Hans avbild så gör det oss till kreativa. Gud är out-of-the-box och mer kreativ än de flesta människor förstår. Vi började med att använda mat för att profetera över varandra. Jag fick en helt grym profetia som var spot-on från en norsk tjej där hon använde chokladdraperad kaka för att tala in i mitt liv. Helt grymt. De hade också olika stationer där de visade hur man gjorde: balongdjur och använda det för att profetera över människor, profetisk konst, profetiska ansiktsmålningar, profetisk sång och vi lärde oss även en dramasketch som är riktad till barn. Hade så grymt kul och det kändes som jag var 9 år gammal igen. Det kommer bli en sån fantastisk resa och jag ser så mycket fram emot det!!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbzWttTRrOShiptxqghm5Iem3Np9fNlbQ86nXqvQkP5lVVl-hVb1cArXVIfFTyoCdpTLYq8byHIMUaWz8UcUxMzxBKe_P8U-O-ZdY5710s9UITwpMFmTOfipqrBzc4tlqf0nyzpLZnp-Z1/s1600/01.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbzWttTRrOShiptxqghm5Iem3Np9fNlbQ86nXqvQkP5lVVl-hVb1cArXVIfFTyoCdpTLYq8byHIMUaWz8UcUxMzxBKe_P8U-O-ZdY5710s9UITwpMFmTOfipqrBzc4tlqf0nyzpLZnp-Z1/s320/01.jpg" width="320" /></a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-19013272675648182902011-12-06T23:15:00.000-08:002011-12-06T23:15:37.311-08:00"Healing School" med Bill Johnson & Randy Clark i Springfield, MissouriNi anar inte hur länge jag tänkte skriva på den här bloggen. Här kommer den äntligen! Har hänt mycket senaste veckorna, men jag vill särskilt skriva om när jag var på ministryresa i Springfield, Missouri för några veckor sedan. Jag och 9 andraårselever var med Bill Johnson på Healing School tillsammans med bl.a. Randy Clark och Will Hart.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNaHwxfUjfK91d9ZoMgIg9rNIsReGNjINhvULtiagyW-OnKyPEhgRMmItvQJz_mIqNMfsJSXQy8FUjVJ4oQt5GCMLzP_jsrr0MvsZexLxf7A2iVR7T4ubXvkESXz0Fl3oaRZRvnKNs2rS1/s1600/IMG_3488.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNaHwxfUjfK91d9ZoMgIg9rNIsReGNjINhvULtiagyW-OnKyPEhgRMmItvQJz_mIqNMfsJSXQy8FUjVJ4oQt5GCMLzP_jsrr0MvsZexLxf7A2iVR7T4ubXvkESXz0Fl3oaRZRvnKNs2rS1/s320/IMG_3488.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vi stannade till vid IHOP (International House of Prayer) i Kansas City på vägen dit.</td></tr>
</tbody></table><br />
På konferensen undervisade de om allt från: "words of knowledge", 5-step prayer model, impartation (handpåläggning för att ta del av andras "anointing"), hur man hanterar när människor inte blir helade och mycket annat. Dagarna var långa. Vi började strax innan 9 och höll ofta på fram till 23-24 på kvällen. Fattar inte att Bill som snart är 58 år orkar med de intensiva dagarna. Men han skulle aldrig klara det utan "nåd från Gud" sa han. Han blir t.ex. aldrig någonsin jetlagged var han än åker i världen, vilket helt klart är något övernaturligt. <br />
<br />
Fick väldigt många Words of Knowledge under mötena vi hade. Innan jag åkte hemifrån pratade jag med en kille som flödar helt otroligt bra i "Kunskapsord". Han brukar få 10 i rad på människor som är helt spot-on för vad de har för problem. Människor har mer fysiska besvär än man tror och, allergier och andra saker som inte fungerar som de ska. Han sa: "det är enkelt att få 10 kunskapsord i rad och nu när jag berättat det för dig så är det lätt för dig också om du väljer att tro på det." Jag satt vid ett av de första mötena och fick olika kunskapsord. Vissa av dem kände jag fysiskt på kroppen - alltså jag kände smärta på särskilda punkter där jag normalt inte brukar ha smärta. Jag skrev ned ett gäng av dem. De här var de jag skrev ned under första mötet:<br />
<br />
<ul><li><i>Left side of head </i></li>
<li><i>Left side of neck</i></li>
<li><i>Right knee</i></li>
<li><i>Upper right arm, right below shoulder - lack of movement</i><i> </i></li>
<li><i>Right heel - fracture</i><i> </i><i> </i></li>
<li><i>Gluten intolerance</i></li>
</ul><br />
Sen ställde jag mig som en av ca 40 pers i ministry team där människor fick komma fram och få förbön för helande. Jämför kunskapsorden med de jag bad för. 4 av 6 var de kunskapsord jag fick och det är ju "lustigt" att just de kom fram till mig för att få bön för de specifika sakerna, även om jag ibland fick "right side" och det var "left side" de hade ont på. Glutenintolerans fick en av mina kompisar be för som stod bredvid. Här är några vittnesbörd från de jag bad för under den sessionen:<br />
<ul><li><i>Pain and lack of movement right below left shoulder. 50% better. Improved movement.</i></li>
<li><i>Woman Healed from MS in 1989, but still weak in her body. Experienced 30% more strength in her body. Felt a difference shaking her hand. </i></li>
<li><i>Man with heel pain (felt like brides bone) - left foot 80% after several prayers. Right fott 100% after one prayer. I felt heat on his heel. </i><i> </i></li>
<li><i>Man with problems with his immune system. Felt the presence and God doing something in his intestines.</i><i> Not sure if he got healed or not.</i></li>
<li><i>Man with pain in neck, shoulders and back. Floating rib fully healed. We clapped and thank God and after that he felt something loosening up in his neck although the pain was still there.</i></li>
</ul><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div>Så fantastiskt att få vara med om vad Gud gjorde! Och det här var bara på första sessionen. Över 100 pers blev helade innan lunch den dagen. Över 600 helande ägde rum under konferensen. Blir mycket att ens skriva om alla helanden jag personligen såg! Ett helande som var helt fantastiskt var en äldre kvinna som jag bad för. Hon hade "two missing discs" (vad heter det på svenska?) och det gjorde att hon hade tappat känseln i högra benet. Jag bad att Gud skulle skapa nya "diskar" i hennes rygg och jag bad bara en gång och hennes känsel kom tillbaka! Jag bad henne sen att böja sig fram och hon gjorde det vilket hon inte kunde göra en minut tidigare. Hon kunde böja sig fram men inte tillbaka tidigare, men nu kunde hon det så det verkar väldigt troligt att Gud återskapade hennes "discs". Det visade sig sen att hon var faster till en kille i min Revival Group. Helt otroligt. Här flyger jag till andra sidan USA och så råkar jag be för en en min grupps faster! Jag gav henne min email och bad henne skicka ett mail till mig när hon har röntgat ryggen för jag vill veta vad som hänt och om hon har nya "discs" nu.<br />
<br />
Lyssna på den här fantastiska historien från en ung tvåbarnsmamma om hur hon hamnade i en bilolycka och hur Gud räddade hennes liv när läkarna sa att hon inte skulle överleva. Hon hade fortfarande problem med nacke och rygg, men Gud helade henne när jag och några bad för henne. Helt fantastiskt vittnesbörd och hennes nacke började knaka högt när vi bad för henne:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><object class="BLOGGER-picasa-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtcd2D91qm0HEFEmfBarB3OpfrMxzXG_36mg1YA-zoBQTPZcDNTd2IkLzuHBKQXNqW1cO3JP4dgXZDxYhJNbkOpk4u4OjHiAhM0xxUE0VIOd4OVZ-hCkU8o4kfszvO4p6mmWCz4uAP1ZrK/s1600/IMG_3506.MOV" height="266" width="320"><param name="movie" value="http://video.google.com/googleplayer.swf?videoUrl=http%3A%2F%2Fv4.nonxt8.googlevideo.com%2Fvideoplayback%3Fid%3D2af058f6b1a789a7%26itag%3D18%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1321239462%26sparams%3Did%2Citag%2Cip%2Cipbits%2Cexpire%26signature%3D4A2F86A8089A1AFF0019DD8B67EFB878D114C418.DFB7F6AEAF4B281DD0C5DA9FDC5A8DA31281885%26key%3Dlh1" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><embed width="320" height="266" src="http://video.google.com/googleplayer.swf?videoUrl=http%3A%2F%2Fv4.nonxt8.googlevideo.com%2Fvideoplayback%3Fid%3D2af058f6b1a789a7%26itag%3D18%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1321239462%26sparams%3Did%2Citag%2Cip%2Cipbits%2Cexpire%26signature%3D4A2F86A8089A1AFF0019DD8B67EFB878D114C418.DFB7F6AEAF4B281DD0C5DA9FDC5A8DA31281885%26key%3Dlh1" type="application/x-shockwave-flash"></embed></object></div><br />
Här är samma kvinnas vittnesbörd, från scenen. Slutet är sjukt roligt! :)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><object class="BLOGGER-picasa-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHYwpt2cEqE98r_tbD612LVtMO954s7xEHSTCyMR2FZojG8HDusuGy5untYeNiPRkgD2-L9mlMVkfnDcZUhX8mND22bntaDOeXEy7vg4XpIC_VA5di9kmRw3qg-nn_s61WzdXAqNOdHuue/s1600/IMG_3498.MOV" height="266" width="320"><param name="movie" value="http://video.google.com/googleplayer.swf?videoUrl=http%3A%2F%2Fv11.nonxt1.googlevideo.com%2Fvideoplayback%3Fid%3D7f09c3dfd6e76043%26itag%3D18%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1321240439%26sparams%3Did%2Citag%2Cip%2Cipbits%2Cexpire%26signature%3DCCFA062A5E2AA1ECCA9EAF2138FE41A0B2550BEA.69C28CEC94FAEF3211F2576F9119448EBEC4E541%26key%3Dlh1" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><embed width="320" height="266" src="http://video.google.com/googleplayer.swf?videoUrl=http%3A%2F%2Fv11.nonxt1.googlevideo.com%2Fvideoplayback%3Fid%3D7f09c3dfd6e76043%26itag%3D18%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1321240439%26sparams%3Did%2Citag%2Cip%2Cipbits%2Cexpire%26signature%3DCCFA062A5E2AA1ECCA9EAF2138FE41A0B2550BEA.69C28CEC94FAEF3211F2576F9119448EBEC4E541%26key%3Dlh1" type="application/x-shockwave-flash"></embed></object></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">En sak jag insåg var hur många det är som behöver emotionellt helande. Ofta kan de vara det som orsaker de fysiska besvären. Om orsaken till de fysiska besvären är emotionella så kommer det inte hjälpa att bara be för fysiskt helande. De kommer förmodligen att känna sig bättre där och då, men problemen kommer tillbaka eftersom att rotproblemet fortfarande kvarstår. Jag gjorde en enkel SOZO på en kvinna som hade smärta som var tydligt att det berodde inre saker. I de fallen handlar det alltid om att människor tror på lögner så då behöver de avsäga sig de lögnerna och höra Guds sanning. Jag ledde henne bara i att fråga Gud om vad problemet var och att sen lyssna på vad Han sa var sanningen om henne och vad Han ville ge henne istället. Egentligen säger jag ingenting till personen utan låter Gud sköta snacket under de tillfällena. De Han säger är mycket kraftfullare än något jag kan säga. Människors liv förändras på ögonblick. Vi kom en bit på vägen och en del av hennes smärta försvann, men det fanns fortfarande saker kvar och jag kom inte så mycket längre. Jag känner att jag verkligen vill lära mig mer om SOZO och inre helande för att bättre kunna hjälpa människor som behöver inre helande. Det är något jag vill växa mer i för jag har inte så mycket erfarenhet än på det området.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Vi hade också förmånen att få tjäna under Bills ledning. En av dagarna hade vi en längre frukost tillsammans med honom och pratade om livet. När man umgås med Bill så förstår man varför han är en sån framgångsrik ledare. Det är för att han är så framgångsrik i livet. Han vet och förstår att de små sakerna i livet är de som är allra viktigast. Att vara trofast i det lilla. Han har inte alltid varit en känt namn (och inte för att det har något värde för honom i sig). Det fanns en tid då han hade bönemöten och han var den enda som dök upp ibland, men han fortsatte att vara trofast. Bill pratade mycket om familj och man förstår varför det är så viktigt för honom. Han pratade om hur viktigt det är att inte vara borta från sina barn för länge i sträck. 10-12 dagar som mest sa han för sin egen del. Annars bildas misstro hos dem. Han berättade också om hur det är att vara ett "känt ansikte" och att människor tror att han är en super-människa. De ser honom på ett sätt som han själv inte själv ser sig, men han förstår att det är ett uttryck från dem av att ge ära till Gud. I hans ensamma tid med Gud ger han bara tillbaka det och säger: "I believe this belongs to You." Det är intressant hur Bill inte ser sig själv som en strateg. Han sa: ”I don’t operate well thinking about what’s gonna happen unless God tells me specifically. I don’t strategize. I just position myself for what He is going to do.” <br />
Det var en ära att få resa med en sån fantastisk förebild och pionjär som Bill. En sann hjälte som förändrar världen. Nyckeln till hans framgång är att han "does life well" på alla områden, särskilt när det kommer till relationer med andra människor och till Gud.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0rDRrFF81wYF9n2yOowRMvxzfvMKv87xtmy5G40mVG3insWZzX-pZdnPkdkAP8r-I8zlMuLGhWFM4STFtj7t6vbY9PbiMULAXC_c_MrlTNBHN9XkYfVkY_e3JBVwfN8fS1qvZDsjFYwkK/s1600/IMG_3501.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0rDRrFF81wYF9n2yOowRMvxzfvMKv87xtmy5G40mVG3insWZzX-pZdnPkdkAP8r-I8zlMuLGhWFM4STFtj7t6vbY9PbiMULAXC_c_MrlTNBHN9XkYfVkY_e3JBVwfN8fS1qvZDsjFYwkK/s320/IMG_3501.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Har växt väldigt mycket de senaste veckorna. Saker har hänt på djupet i mig och jag har blivit fri från rädslor - bl.a. rädslan för konfrontation men även andra saker, blivit mycket bättre på att sätta gränser och skydda mina prioriteringar. För gränser handlar inte om att skydda sig från andra människor utan att skydda sina egna prioriteringar. Jag har lätt låtit mig övertalas till saker som jag egentligen inte vill p.g.a. att jag varit konflikträdd. Eller rädd är väl att ta i, men jag har starkt ogillat det. Jag är en person som får andra att må bra och känna sig uppmuntrade och nöjda med sig själva. En styrka som kan bli en svaghet om det inte även finns plats för konfrontation. Har fått mycket genombrott genom "Single Life Workshops" när det kommer till relationer. Kan berätta mer om det en annan gång.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">Det är en spännande säsong i mitt liv. En tid av förberedelse där Gud utvecklar min karaktär för att kunna bära den välsignelse som Han vill ge mig. Han vill gärna ge oss alla det, men har vi inte karaktären att klara av att bära det kommer det att krossa oss. Vet inte alls hur framtiden ser ut, men jag fokuserar på den unika säsong jag är i nu och fokuserar på det ligger framför mig i dag och att göra det så bra jag bara kan. Det är mycket skönare att leva så än att oroa sig över nästa steg. Hur väl jag förvaltar det jag har nu kommer att påverka vad som händer sen. Gud kommer att öppna och stänga de dörrar Han vill. Det enda jag vill är att vara i Hans vilja. Det är bara där jag hittar min djupaste tillfredsställelse. Jag kan inte nöja mig med "second best".</div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-10586583182341238602011-11-08T05:02:00.000-08:002011-11-08T05:02:59.547-08:00Kommande missionsresa till FilippinernaFick nyligen reda på att jag blivit antagen på missionsresa till Filippinerna. Jag är så grymt taggad!! Filippinerna var mitt förstahandsval och jag har upplevt att Gud lett mig att välja det alternativet. Kände en dragning till Asien (vilket jag gjort i många år) och av någon anledning stod Filippinerna ut. Resans beskrivning var precis det jag vill göra. Jag pratade med en tjej som var där i fjol och hon bad för säkert 20 pers personligen som alla blev helade från dövhet!! Helt fantastiskt. Hon fick så mycket genombrott på helande och det har bara fortsatt sen dess.<br />
<br />
Resan leds av Kevin och Theresa Dedmon. Kevin är personen som uppfann treasure hunts och är en pionjär för den typen av evangelisation. Han är en av de mest "anointed" människor som finns på Bethel. Att åka på en resa med honom kommer att bli livsförändrande och saker och ting händer var han än drar fram. Hans fru Theresa är väldigt bra på att aktivera människor också och utmanar en att göra saker man inte trodde att man vågade. Hon är väldigt involverad i konst på Bethel. Kommer att bli en resa full av mirakler och människor som får möta Jesus! En oförglömlig resa som kommer att förändra liv, inte minst mitt eget.<br />
<br />
Resan är dock inte den billigaste. Den kostar 2700 dollar allt som allt, vilket är mer än vad jag har. Jag kände dock att jag inte skulle låta pengar komma i vägen och att jag inte skulle tänka på kostnaden utan välja resa med "hjärtat". Om du känner i ditt hjärta att du vill bidra och hjälpa mig så att jag kan åka på resan så gå in på <a href="https://www.ibssm.org/?action=donate&target=missions&student_id=211495">https://www.ibssm.org/?action=donate&target=missions&student_id=211495</a><br />
Alla bidrag uppskattas och kommer att vara avgörande för om jag kan åka eller inte. Det här är ett helt nytt trossteg för mig. Det går helt emot min kultur som svensk att försöka ha kontroll på saker och ting. Jag har aldrig varit i en position där jag är helt beroende av Gud ekonomiskt. Men jag misslyckas hellre i att göra det jag upplever Han kalla mig till att göra än att inte ta någon risk alls och köra safe. <br />
Vill du "så in" i det jag gör så skulle det verkligen uppskattas!<br />
<br />
Har senaste veckan haft två svenska vänner som bott hos oss i vårt bönekapell - David Johansson och Daniel Wangler. Har varit grymt kul att ha dem här! De har varit på konferens på Bethel och även hakat på mig i 2nd year. Verkligen kul att få ha dem här och dela livet i Redding med dem.<br />
<br />
Nu ska jag göra mig ordning för att åka till Missouri med Bill Johnson och en 8-10 andraårselever där Bill kommer hålla i en Healing School tillsammans med Randy Clark. En fantastisk förmån och jag ser fram emot det grymt mycket! Ska bara dra förbi Starbucks först och köpa drive-in frukost...Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-60077767078495118082011-11-06T01:56:00.000-07:002011-11-06T01:56:32.981-07:00Ministry trip till Santa Barbara över Halloween-helgenFörra veckan var jag på ministry trip i Santa Barbara. Vi åkte dit med ett team 9 st 2:a årselever - jag, en norsk tjej, en schweizisk tjej, en amerikansk före detta ateist, en amerikansk f.d. jazzprofessor, ett ungt förlovat par och ett gift par som väntar barn. En härlig blandning människor med olika gåvor och personligheter. Resan leddes av Les Coombs som är en "Papa" på Bethel och involverad i Healing Rooms där. Fast det var mest hans intern Dave som ledde allt.<br />
<br />
Vi bodde i ett jättefint hus hos en familj med pool, poolhus, jacuzzi. Varje dag fanns det hur mycket mat som helst, alltid varmt kaffe och te, fikabröd och allt möjligt i matväg man kunde tänka sig. Nyttig mat dessutom vilket inte är att räkna med i USA alltid. Man hann inte ens tänka tanken på att man skulle var hungrig så stod maten på bordet. Vi kände oss så välkomna där.<br />
<br />
Vi spenderade mycket tid med församlingen Isla Vista Church. De är inte särskilt många. Kanske 30-40 pers och lokaliserade mitt i Isla Vista i college-området. Isla Vista är känt party-område och särskilt under Halloween-helgen då vi var där så blev riktigt crazy. Har aldrig varit med om något liknande. Ca 40.000 fulla college ungdomar utklädda i olika Halloween-kostymer. Det var en fest i varenda hus och hur mycket människor som helst på en enda gata som heter Del Playa. Går inte ens att beskriva. Det var det galnaste jag någonsin sett. Kolla in den här videon som en från Isla Vista Church filmade från helgen och se själv:<br />
<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=-iL5xfo8KRw">http://www.youtube.com/watch?v=-iL5xfo8KRw</a><br />
<br />
Här finns en annan video om församlingen och det de gör:<br />
<br />
<a href="http://vimeo.com/24588120">http://vimeo.com/24588120</a><br />
<br />
<br />
På fredagkvällar grillar de hamburgare och ger helt gratis till college-studenterna som är ute och festar. De har fått namnet "Jesus Burgers" av de som bor där. Eftersom det var Halloween så var vi ute både fredag och lördag kväll.<br />
Jag älskar verkligen att vara i den miljön. Under mina tonår var jag på många fester. Även om jag själv aldrig drack så känns miljön familjär. Jag njöt verkligen av att vara där, inte minst under Halloween då det blev extra crazy. Jag var på helt rätt plats. Det fanns så många människor som hungrade efter kärlek. Många blev berörda, helade från fysisk smärta, brutna ben, fick profetiska uppmuntrande ord och tog emot Jesus mitt på i allt kaos. Det var så lätt att snacka med människor. Det fanns en öppenhet och en stark hunger. Isla Vista Church satte upp en "spiritual reading"-skylt där studenterna kunde få profetiska ord. Många stannade för att höra Gud tala in i deras liv genom vanliga kristna. Man hörde dem säga: "that was friggin sick!" när de gick därifrån.<br />
<br />
Vid ett tillfälle kom en kille förbi utklädd till en Ghostbuster. Jag är ett grymt stor fan av filmerna så jag stoppade honom och sa att jag bara måste ta en bild med honom. Jag fick sen ett kunskapsord om att han hade smärta i knät. Det stämde så jag sa: "I can take care of that. Give me 5 seconds and your pain will go away. I will just pray. Knee be healed in Jesus name." All hans smärta försvann. Han hoppade runt och sa: "MAN! that's freaky!" Nedanför är en bild på han och mig:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9Mr99x5B8qBEM5T4AoXUbAfCnPRLzcv-XmCai68obwNtyWe00POzvavxZxp4eVXTQi-CHOiVetzH4djy1l94wr_DiadeHWvB3quIXEfUz3a_ilKoeA985A1uF6b5Dtqe-MvgZMCPoPXF_/s1600/IMG_3440.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9Mr99x5B8qBEM5T4AoXUbAfCnPRLzcv-XmCai68obwNtyWe00POzvavxZxp4eVXTQi-CHOiVetzH4djy1l94wr_DiadeHWvB3quIXEfUz3a_ilKoeA985A1uF6b5Dtqe-MvgZMCPoPXF_/s320/IMG_3440.JPG" width="320" /></a></div><br />
Pratade en av kvällarna med en kille och några minuter in i konversationen frågar han:<br />
"Man, are you gay?" och jag svarar:<br />
"No. Why do you ask?"<br />
"Cause I have never had this deep of a conversation with a male before."<br />
<br />
<br />
Vid ett annat tillfälle pratade jag i över en timme med en kille i 20-årsåldern. Jag tappade helt tidsbegräppet. Jag bad för hans handled som han hade gjort illa och hans smärta försvann. Han utgjöt hela sitt hjärta om hur hans flickvän dött i hans armar 4 månader tidigare. De hade varit i en båtolycka och han hade kört båten. Han sa: "I never f***ing tell people this, but I can tell that you f***ing care." Han var helt förkrossad. Jag stod mest och lyssnade på hans berättelse. Blev djupt berörd av historia och av hur mycket han saknade den kvinna som älskade mest och tänkt leva resten av sitt liv med. Han stod och blåste rök i mitt ansikte under hela samtalet men jag brydde mig inte om det. Jag avskyr egentligen när folk gör det, men denna gången spelade det ingen roll. Han sa efter vi pratat: "I can't tell you how much it means to me to talk to you. I mean you stood here just listening to me all this time. Nobody has ever done that. My friends don't even understand." Vi kramades säkert 7-8 gånger under konversationen, jag bad för honom och vi bytte sen nummer med varandra.<br />
<br />
Vi spenderade också dagarna med att profetera över olika människor som var involverade i församlingen. Säkert minst en timme varje dag. Man fick flyt på profetiska ord och jag växte så mycket i självförtroende. De profetiska ord jag får från Gud blir mer och mer detaljerade. Vi höll även i gudstjänster. Jag höll bl.a. i en "supernatural activation"-del i en av gudstjänsterna där vi talade ut kunskapsord och sen instruerade församlingen i hur enkelt det är att be för helande. Jag sa: "if nobody gets healed tonight, then don't believe a single word we said." Flera blev helade från alla möjliga besvär, bl.a. en kvinna som hade "compressed discs" blev helt helad. Flera fick för första gången se någon blev helad som de själva bad för.<br />
<br />
Gud gjorde så mycket fantastiskt under helgen. Skulle kunna berätta så många historier. Varenda person jag bad för blev antingen helt helad eller märkte en tydlig förbättring och avsevärt mindre smärta. Varenda en. Blev så starkt berörd av det som Isla Vista Church gör. De är en stor familj och lever väldigt enkla liv utan särskilt pengar i College-området. Helt överlåtna till att förändra deras omgivning och att älska alla människor de ser och som lever där. Många av dem är hippies och surfare och lever väldigt avslappnade livsstilar. Pastorn är 30 år och de flesta andra i församlingen 19-22 år. De visade verkligen på vad kyrka ska vara: <br />
En familj och inte en organisation<br />
Ljus mitt i mörkret som förändrar världen runtomkring till det bättre genom Guds kärlek.<br />
<br />
Här är lite olika bilder från veckan:<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnLxwK-0Nu_-v6h-qgRUvaWy6L3OkDcSmhF2C5OBrOjYt3qz8-lXAjVdvlWUYKxnD4vaoGcjy1-_0VyHSm25EJWETYUBCSWeCHurzgHG8RUuF0S0aBYh_II0TrolaW3DuqtTkdsKpIwmin/s1600/IMG_3472.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnLxwK-0Nu_-v6h-qgRUvaWy6L3OkDcSmhF2C5OBrOjYt3qz8-lXAjVdvlWUYKxnD4vaoGcjy1-_0VyHSm25EJWETYUBCSWeCHurzgHG8RUuF0S0aBYh_II0TrolaW3DuqtTkdsKpIwmin/s320/IMG_3472.JPG" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vår ledare Les Coombs - ser ut som Kurt Russel och låter med sin raspiga röst som en hjälte från en actionfilm. Men när han pratar om identitet så sitter alla stumma och lämnar ingen oberörd.</td></tr>
</tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbiuCfTVdu_ylUS02Yz-Nhy_6UNG-DLdSbfSV6rt9JgJw16RMDtaNG9FevfIwKCxYdrJOScvwYH1lmQKiNNAwkZ-l050h0NWB8z58p2bfFIkvmYdJZFjAKcFdcuZuCEDJVFT1HK1e8_F23/s1600/IMG_3367.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbiuCfTVdu_ylUS02Yz-Nhy_6UNG-DLdSbfSV6rt9JgJw16RMDtaNG9FevfIwKCxYdrJOScvwYH1lmQKiNNAwkZ-l050h0NWB8z58p2bfFIkvmYdJZFjAKcFdcuZuCEDJVFT1HK1e8_F23/s320/IMG_3367.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2CfX0ORl9GttDpMVN9IKzEPZBXQ2NSzxQfAdlfjU17B8uX8YLXi-ygV7qSLXyHtiZmib4uhW1AFKcAYkJV-_eG3n-S9KVUdtg6ZDKPagHRK0KVQJhXWnLbBb4uAQKocwbm0g7-yGV4Xan/s1600/IMG_3368.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2CfX0ORl9GttDpMVN9IKzEPZBXQ2NSzxQfAdlfjU17B8uX8YLXi-ygV7qSLXyHtiZmib4uhW1AFKcAYkJV-_eG3n-S9KVUdtg6ZDKPagHRK0KVQJhXWnLbBb4uAQKocwbm0g7-yGV4Xan/s320/IMG_3368.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXt7730en-KoAEr_pssZnK5wSbIoFtOLif4BkYPjINLPphaLYLRX9tclJsdlLA4se6sDc0n3JCMPPiBqwGVvKT41uEBZNcJ2leEVWhDkg_It2i6qJwUYHcKZpgU8tHdrK9kqoQjJr8UgVZ/s1600/IMG_3370.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXt7730en-KoAEr_pssZnK5wSbIoFtOLif4BkYPjINLPphaLYLRX9tclJsdlLA4se6sDc0n3JCMPPiBqwGVvKT41uEBZNcJ2leEVWhDkg_It2i6qJwUYHcKZpgU8tHdrK9kqoQjJr8UgVZ/s320/IMG_3370.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgSmn_r_WuecYJO-1xpjMqSh5bY56qk_rKrxvwFPNISIy1OTrWUO-fch9O13zF7CCbMDFXcl3nmoDgvVP3ijEjPHlAqMczw9HP9sCp4ZmFZCPRtXxudaU6-HJOrnPlRX5aWx858GqihF3p/s1600/IMG_3373.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgSmn_r_WuecYJO-1xpjMqSh5bY56qk_rKrxvwFPNISIy1OTrWUO-fch9O13zF7CCbMDFXcl3nmoDgvVP3ijEjPHlAqMczw9HP9sCp4ZmFZCPRtXxudaU6-HJOrnPlRX5aWx858GqihF3p/s320/IMG_3373.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVwRjMGZAQIEfRDUdAQoNSgH1OocCM71ywk4Avp02u-46MCzjiJh6lW21AJj-cWUsSzSd3z1sUmv6Rgj-qf1FsV9Zk0zgUt2ghh7b1Zo5Jp46jpnHZFnR4RXP_dxsxcqSj0Q0xaIYSBnoH/s1600/IMG_3387.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVwRjMGZAQIEfRDUdAQoNSgH1OocCM71ywk4Avp02u-46MCzjiJh6lW21AJj-cWUsSzSd3z1sUmv6Rgj-qf1FsV9Zk0zgUt2ghh7b1Zo5Jp46jpnHZFnR4RXP_dxsxcqSj0Q0xaIYSBnoH/s320/IMG_3387.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghdbXN-q3XoAxeLTa5cnqfReKIlca9ygYkoNsvAuIxGdcZEthAnW8_wMPr7THtutAd8FG0tDhqAwd7WPUbqg_SQGxYw50ESzNI_8eZ7UaZg5ejxG1hHLXYveeRnFCsl_wsFk0xtNgktxJ2/s1600/IMG_3395.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghdbXN-q3XoAxeLTa5cnqfReKIlca9ygYkoNsvAuIxGdcZEthAnW8_wMPr7THtutAd8FG0tDhqAwd7WPUbqg_SQGxYw50ESzNI_8eZ7UaZg5ejxG1hHLXYveeRnFCsl_wsFk0xtNgktxJ2/s320/IMG_3395.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbvTIYimLFa7Plw-O-0fRw3Hofqaep8s2Y4_dc9hX7rQ5-xwMeN2VpW_d4ufV65e7e5AaqxI7hXgFEShoTvmt3DgsUcZiblX16CFxn7yyKCnOAcHsdUWnqdx7H1veHPYvIMEIPw4ZM3Qh0/s1600/IMG_3396.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbvTIYimLFa7Plw-O-0fRw3Hofqaep8s2Y4_dc9hX7rQ5-xwMeN2VpW_d4ufV65e7e5AaqxI7hXgFEShoTvmt3DgsUcZiblX16CFxn7yyKCnOAcHsdUWnqdx7H1veHPYvIMEIPw4ZM3Qh0/s320/IMG_3396.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiebBCgbu1anuaMJd56y-rsXxbca3AFw58T3U82E-0sK-Q6hxPMzMHOl1qPdGNxf7cUS9OQltvSCYej0lKEtJiiil2_y11grfOwAvjyhO7TvQS4-GSKgCPeU5IcIixzRX3PaScoNsmN3T44/s1600/IMG_3399.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiebBCgbu1anuaMJd56y-rsXxbca3AFw58T3U82E-0sK-Q6hxPMzMHOl1qPdGNxf7cUS9OQltvSCYej0lKEtJiiil2_y11grfOwAvjyhO7TvQS4-GSKgCPeU5IcIixzRX3PaScoNsmN3T44/s320/IMG_3399.JPG" width="240" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPrtKNHmsgOdlR0Eg2F0nxj4fanhrD34nWhyfCbfKVNA2csDXHsQAyR1FVdYWyNpTIwS8IZLgMI_ivf08iaHiTUVwNq805CNQwuiOSQ0Psm1UbVi6brMai6qi7XibUKxGYo8StQdVbfMCE/s1600/IMG_3402.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPrtKNHmsgOdlR0Eg2F0nxj4fanhrD34nWhyfCbfKVNA2csDXHsQAyR1FVdYWyNpTIwS8IZLgMI_ivf08iaHiTUVwNq805CNQwuiOSQ0Psm1UbVi6brMai6qi7XibUKxGYo8StQdVbfMCE/s320/IMG_3402.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjj_z5wB2dA9Np05pQ8p1wFEZqZRlQLMClSmyhv-LwMOBilWdPGWGr-i5xXpDFCcfqSAKF5hYHtltc_FQTss7d0jiSFMfNy6AAhCAVyorh1mdD-XEFKOc99YWjfae8MZnD2WgzHKZ6sBBzY/s1600/IMG_3403.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjj_z5wB2dA9Np05pQ8p1wFEZqZRlQLMClSmyhv-LwMOBilWdPGWGr-i5xXpDFCcfqSAKF5hYHtltc_FQTss7d0jiSFMfNy6AAhCAVyorh1mdD-XEFKOc99YWjfae8MZnD2WgzHKZ6sBBzY/s320/IMG_3403.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizhbRaJOtF9S7NELRyBsoFsLXvRBuhFk-FPViPvBb07HHlYtb193tKupeqq71Kodus74xDRLFf81EX6SmPUu5GRrQm_x3SYJ8ue8mEVq-oqbQiyHNjZkTFzS32UYdJscy2cNwyGEQPX1MT/s1600/IMG_3408.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizhbRaJOtF9S7NELRyBsoFsLXvRBuhFk-FPViPvBb07HHlYtb193tKupeqq71Kodus74xDRLFf81EX6SmPUu5GRrQm_x3SYJ8ue8mEVq-oqbQiyHNjZkTFzS32UYdJscy2cNwyGEQPX1MT/s320/IMG_3408.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir0QO7a2MaliCPDTCiKsWhgefqbJGK-AiEzMufNFuyCK7KfF_4WMowIoJyMIUlRArDQ9SCsa3gt2Rj0tWYqW4ZkghVD3Edpkq0-HqRRqbbb2cpf2NWW32dNNapqwLPT5CDURK-9awQLuVi/s1600/IMG_3410.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir0QO7a2MaliCPDTCiKsWhgefqbJGK-AiEzMufNFuyCK7KfF_4WMowIoJyMIUlRArDQ9SCsa3gt2Rj0tWYqW4ZkghVD3Edpkq0-HqRRqbbb2cpf2NWW32dNNapqwLPT5CDURK-9awQLuVi/s320/IMG_3410.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirN-zcp8g63ZhcOCed_K7j_1ZCiqi750UGaj3PGpTgxFox8cYxz13xG-2HO-O4AP7CrYSnXHqtOxi6GebTUXmvHWoDF1hDY8br_bonqMOeuD_JSZ5DWewHmBzWkDsOFvmW0jSsn8UPVgaS/s1600/IMG_3420.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirN-zcp8g63ZhcOCed_K7j_1ZCiqi750UGaj3PGpTgxFox8cYxz13xG-2HO-O4AP7CrYSnXHqtOxi6GebTUXmvHWoDF1hDY8br_bonqMOeuD_JSZ5DWewHmBzWkDsOFvmW0jSsn8UPVgaS/s320/IMG_3420.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvgcb5VFSleGa-pcXvtYkAZaBSSpSu6QhTdpwO5lj63ezlGHeZcILTgu984uNeqkItu3wnmdc455PdRSzVNlolT17WFwAsJiRmut78ApcRihfv9Khkd8VGPgbhnLpGkmyW0b3R8oYzhJ1V/s1600/IMG_3416.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvgcb5VFSleGa-pcXvtYkAZaBSSpSu6QhTdpwO5lj63ezlGHeZcILTgu984uNeqkItu3wnmdc455PdRSzVNlolT17WFwAsJiRmut78ApcRihfv9Khkd8VGPgbhnLpGkmyW0b3R8oYzhJ1V/s320/IMG_3416.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidvEfwpDjDVI2nZhsjWBaIWuE5RKB2F8KWjCoea7D5CZfeNNmgswot6WsB6D9bcbNALZ_YXUh2yuS6hLMTLnARDK_GImRtuWKB64bnGWt1ItJJ_9e29U5Ryu7-EqdkBjKAPxdVGBujj17C/s1600/IMG_3430.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidvEfwpDjDVI2nZhsjWBaIWuE5RKB2F8KWjCoea7D5CZfeNNmgswot6WsB6D9bcbNALZ_YXUh2yuS6hLMTLnARDK_GImRtuWKB64bnGWt1ItJJ_9e29U5Ryu7-EqdkBjKAPxdVGBujj17C/s320/IMG_3430.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqb5hZ_U7wK-IvkQ9tnw0oLqnYDW42pF84LyxKgD6RCaQss7Xw3qtZTlBF2i6m38-No8BIcb_1xCJohUA5QOrIpSc5hO4kUD-5R_3YnqqH5xBiFtSlviL6m8feYvqZhmGumnycGHqZiNWS/s1600/IMG_3408.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqb5hZ_U7wK-IvkQ9tnw0oLqnYDW42pF84LyxKgD6RCaQss7Xw3qtZTlBF2i6m38-No8BIcb_1xCJohUA5QOrIpSc5hO4kUD-5R_3YnqqH5xBiFtSlviL6m8feYvqZhmGumnycGHqZiNWS/s320/IMG_3408.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUBwd6_n6bt_5jYprxivk91KJ-CJYO3jfW5To7z3L9KzqTcGwjgNXrHeLy-mDQA7-P9qsH5nOA1cxin0aMLfbJuD-Dm_viE4w8SujDo1-yhifLAZSTo5x6DAt0LN9zKANk9f6eLWXjuRMq/s1600/IMG_3453.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUBwd6_n6bt_5jYprxivk91KJ-CJYO3jfW5To7z3L9KzqTcGwjgNXrHeLy-mDQA7-P9qsH5nOA1cxin0aMLfbJuD-Dm_viE4w8SujDo1-yhifLAZSTo5x6DAt0LN9zKANk9f6eLWXjuRMq/s320/IMG_3453.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggHfL3db01q9bx0ZQU9XDd1SdSvp5IXniDTGNvJBd2Qdw8EU2-V-8Ap6-0GLaEeazobhxVqoWGaRcXDXJscUMZBvEotDK19pxLuO7jvnG0nb01yRiVJaXyDBo_kJgyntTXOjRf7Y3LEKmW/s1600/IMG_3438.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggHfL3db01q9bx0ZQU9XDd1SdSvp5IXniDTGNvJBd2Qdw8EU2-V-8Ap6-0GLaEeazobhxVqoWGaRcXDXJscUMZBvEotDK19pxLuO7jvnG0nb01yRiVJaXyDBo_kJgyntTXOjRf7Y3LEKmW/s320/IMG_3438.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2p1U4X5qHEYdz0zwYzBKinmgox0trf9qO2okBHO1yG9L_kv_tyy4rrwYfSCAMrsr_h8fxDvgR0ghswUzrh9zx6OEf1CJBA7gCK9FOcKpF0EssK7gxEjx-U6Y-S36eLC6tcrVDXQkgo4iy/s1600/IMG_3439.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2p1U4X5qHEYdz0zwYzBKinmgox0trf9qO2okBHO1yG9L_kv_tyy4rrwYfSCAMrsr_h8fxDvgR0ghswUzrh9zx6OEf1CJBA7gCK9FOcKpF0EssK7gxEjx-U6Y-S36eLC6tcrVDXQkgo4iy/s320/IMG_3439.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnLxwK-0Nu_-v6h-qgRUvaWy6L3OkDcSmhF2C5OBrOjYt3qz8-lXAjVdvlWUYKxnD4vaoGcjy1-_0VyHSm25EJWETYUBCSWeCHurzgHG8RUuF0S0aBYh_II0TrolaW3DuqtTkdsKpIwmin/s1600/IMG_3472.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-90594710844973193672011-10-25T00:53:00.000-07:002011-10-25T00:53:50.502-07:00Kvalitativ tid med Gud och man-date med TobyI fredags jag var vid bönekapellet på Bethel på eftermiddagen. Kände verkligen att jag behövde ta lite "quality time" med Gud så jag lade mig på gräset utanför kapellet i solen (det är fortfarande 25-30 grader om dagarna!). Jag behöver verkligen ta tid bara jag och Gud. Det är extremt värdefullt. Jag har ständigt samtal med Helig Ande under dagarna och frågar Han om saker och Han säger saker till mig hela tiden. T.ex. om jag ska säga något till en person och är osäker på om det är lämpligt så kollar jag alltid med Honom först. Ibland säger Han: "nej, vänta med det." eller "inte till den personen" eller "ja gör det!". Men jag känner att jag saknat lite <i>kvalitativ</i> tid med Gud. För några år sen var det inte direkt något jag såg fram emot eller kände mig särskilt motiverad till. Då kändes det till stor del mer kravfyllt och som något jag borde göra. Men sen jag insåg att Gud inte <i>kräver</i> att jag ska umgås med Honom men blir väldigt glad när jag gör det. Precis som en kravlös vänskap med en av sina bästa vänner. Många spenderar största delen av sitt böneliv med att be <i>om</i> saker, men det går rätt fort att gå igenom olika böneämnen. Spenderar hellre större delen med att bara tillbe Gud eller samtala och bara hänga med Honom.<br />
<br />
Jag lade mig i gräset utanför bönekapellet och bara njöt av Guds närvaro och pratade med Honom om alla möjliga saker. Oavsett hur jag känner mig så rinner all stress, krav, prestation och negativa tankar av mig när jag tar tid med Gud. Blir fylld av sån frid och förbehållslös kärlek. Får också helt fantastiska "revelations" genom saker Han säger. Saker jag aldrig hade kommit på själv. Om du vill växa i vishet så spendera tid med Gud och låt Han tala till dig. Kvalitativ tid med Gud är något jag känt att jag saknat senaste tiden. Det har mer varit korta stunder här och där. Precis som att jag behöver "quality time" med mina vänner här för att hålla relationerna levande så behöver jag det med Gud - den viktigaste relationen av alla. Tänk vad fantastiskt det är att ha en personlig och nära relation med Källan till allt som är gott.<br />
<br />
Här är några bilder på hur det ser ut utanför bönekapellet. Väldigt vacker och rofylld plats.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwMZVpVawhJ7DSTeDY327y4xo7sn1LHMTI90vLMi4U7QC2V2xx3oBChc12GNrEQJMGyCGxpTWJv4nQik1puHAiwoTjhAtWfoFhUZOfQR4ZUbd7pDn6l-5RU8AkisvPXj4IjDSYtN-HJMjb/s1600/IMG_3341.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2pR96RFnfuvNYQUbiRaPDDPpMYwmesfQu6j-ZMjlPlsixVI0-PCVH8Lo6opzxGrrPkVZ9bdVtQoKU1EZWPt-XYoTz31_gZ7nmXzNeB3uoyvYOfFCRJfbig6BJ_lVAXFfHHn5Ma2M7mlkl/s1600/IMG_3342.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2pR96RFnfuvNYQUbiRaPDDPpMYwmesfQu6j-ZMjlPlsixVI0-PCVH8Lo6opzxGrrPkVZ9bdVtQoKU1EZWPt-XYoTz31_gZ7nmXzNeB3uoyvYOfFCRJfbig6BJ_lVAXFfHHn5Ma2M7mlkl/s320/IMG_3342.jpg" width="240" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC8dBtuagN88Upe32qQ6-Ciz4KE8NFb_apFMGjLsxfHsag9f6MQgvtTGyvO0nGcHWO7Pb995LhlIiPI_dn7TMz3PMs42vhmiONyf_PLlEt-hj3cYOKTg1W5CDd5orWqwUaoR6yXNVrZOnU/s1600/IMG_3343.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC8dBtuagN88Upe32qQ6-Ciz4KE8NFb_apFMGjLsxfHsag9f6MQgvtTGyvO0nGcHWO7Pb995LhlIiPI_dn7TMz3PMs42vhmiONyf_PLlEt-hj3cYOKTg1W5CDd5orWqwUaoR6yXNVrZOnU/s320/IMG_3343.jpg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicH7RDFLVYVyLRI0X8qXfIUzxVReQf8zIvsg4YFhs0yfigICe5nfFd7P1lknFyHnP4K_HA7dzzdSF769rPkjsjn8w9I4i4uKENJWVRyzrbuvZv9mP9EsnxIN31IjIak64C6eC4_9BuMDrN/s1600/IMG_3344.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjkqVhfizBu-Y7duxKvpXt8sq4IxKtn-E4NLir5dx4HC0Rtkrzs1c3DiEkVDJpg9LA4U9MVHzeU1VvuF6upiKdNYFxwfUF1XXKAsWiYW2ijQCOmICmQLzNtUKyPriL_06PCJ3PDBEnPa33/s1600/IMG_3345.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjkqVhfizBu-Y7duxKvpXt8sq4IxKtn-E4NLir5dx4HC0Rtkrzs1c3DiEkVDJpg9LA4U9MVHzeU1VvuF6upiKdNYFxwfUF1XXKAsWiYW2ijQCOmICmQLzNtUKyPriL_06PCJ3PDBEnPa33/s320/IMG_3345.jpg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJQ1lEcWrRzNEN8PXc-Yjcbq2uRt-GddTDAA-1k0pTSv1rtFhYW_wVt_kHxrNeLy8rO5QLQBajHXN3U2PJpBbBB-Yk9EB2267MZyaUSABvl2Egqh7C7sGatamuZzDcqsalMuf9tP7pYECO/s1600/IMG_3346.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJQ1lEcWrRzNEN8PXc-Yjcbq2uRt-GddTDAA-1k0pTSv1rtFhYW_wVt_kHxrNeLy8rO5QLQBajHXN3U2PJpBbBB-Yk9EB2267MZyaUSABvl2Egqh7C7sGatamuZzDcqsalMuf9tP7pYECO/s320/IMG_3346.jpg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg5lHCNH5Kq4ZUmxSonrHZjtz0yK82Bgk3nlQypy8I6uvMRKJ3yFI6BU-HyPQVJT1Wtls8KR5ZmPDi-23fT-49h4MvvGBsPkN7kd1p7OyR-MNfF2cH8214b2ofrwpvkk8sgyDSNCB26c6G/s1600/IMG_3347.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg5lHCNH5Kq4ZUmxSonrHZjtz0yK82Bgk3nlQypy8I6uvMRKJ3yFI6BU-HyPQVJT1Wtls8KR5ZmPDi-23fT-49h4MvvGBsPkN7kd1p7OyR-MNfF2cH8214b2ofrwpvkk8sgyDSNCB26c6G/s320/IMG_3347.jpg" width="320" /></a></div><br />
<br />
På kvällen hade jag "man-date" med Toby. Vi har varit väldigt bra vänner sen tidigt under 1st year i fjol och vi såg direkt till att vara "intentional" med vår vänskap och att investera i den. Vi har delat livet i med och motgång. Skratt och gråt. "We do life together" som man säger. Vi ska båda vara borta mycket den närmsta tiden på olika ministry trips så fredagen var den enda tiden på länge som vi hade möjlighet att umgås. Vi gick ut för att äta middag tillsammans och vi gick till ett gäng olika restauranger, men hittade ingen som kändes bra. De flesta var alldeles för dåligt belysta och hade ingen vidare atmosfär. Det är viktigt för oss båda att det är lite stil på stället om det ska vara någon vits med att gå ut. Både jag och Toby är uppväxt med att gå ut på restauranger så vi tar inte bara vad som helst. Vi åkte tillslut till en av stans bästa restauranger som heter "Moonstone Bistro" - riktigt god mat. Det är inte ofta vi äter ute på finare restaurang, men vi ville unna oss det för en gångs skull. Mysig atmosfär och vi satt och snackade länge. Vi uppskattar båda god mat och gott vin och tycker om att prata om saker som berör hjärtat i timmar. Vi avslutade sen kvällen med bio. En grymt härlig kväll med en av mina bästa vänner.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKgN4Ov1LMJW4OgOFqjEs9XZvhytV-cOsKOW8k1UeHhYDzZG5KHF8Sgw7mPk9nDxZLf-8AYI39TdP9M8AelFrJGR4gVZoruYGQaL9KbSAIf_BfvvOLUE9DYIl6Df7g7jU72OsIGLNbC0lp/s1600/Man-date+%2540+Moonstone" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKgN4Ov1LMJW4OgOFqjEs9XZvhytV-cOsKOW8k1UeHhYDzZG5KHF8Sgw7mPk9nDxZLf-8AYI39TdP9M8AelFrJGR4gVZoruYGQaL9KbSAIf_BfvvOLUE9DYIl6Df7g7jU72OsIGLNbC0lp/s320/Man-date+%2540+Moonstone" width="320" /></a></div><br />
Fick höra av Bill Johnson att någon hade sett "the Glory Cloud" på iBethel.tv och att det då hade dykt upp ett liknande moln hemma hos dem!! Grymt häftigt.<br />
<br />
I morgon ska jag dra iväg till Santa Barbara för ministry trip under en vecka. Det ska bli en spännande resa och vi kommer att röra oss i Isla Vista som är ett av de största College och party-områdena i Santa Barbara. Det blir tydligen helt galet under Halloween-helgen och det är inte ovanligt att man ser soffor brinnande på gatorna. Typ det stuket. Crazy. Vi kommer att vara med en lokal församling för att uppmuntra och bygga upp dem och även ta del av en ministry som kallas "Jesus Burgers" - de delar ut hamburgare under fre/lör natt då alla College ungdomar partayar. Ska bli så grymt kul att åka dit. Har hört att Santa Barbara är en av de vackraste platserna i Kalifornien. Vi kommer även att åka 101 längs kustvägen för att ta oss dit och det har alltid varit en dröm att göra det. Ska tydligt vara hur vackert som helst. Kommer bli en vecka fylld av Guds kraft och fantastiska mirakler. Jag är grymt taggad!<br />
Blir mer om det som händer i Santa Barbara i nästa blogg-uppdatering.Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-4686976415979625912011-10-21T11:30:00.000-07:002011-10-21T11:30:24.318-07:00Moln av guld och rökHär är en länk till ett klipp av molnet av guld och rök som dök upp mitt under lovsången på en gudstjänst i fredags:<br />
<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=Ts0Kz43Ewlc&feature=related">http://www.youtube.com/watch?v=Ts0Kz43Ewlc&feature=related</a><br />
<br />
Jag var inte där personligen men min kompis Robert var där och berättar om vad han såg i det här klippet:<br />
<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=8y_B8tJCjt0&feature=related">http://www.youtube.com/watch?v=8y_B8tJCjt0&feature=related</a><br />
<br />
Många skeptiker på youtube har kommenterat att det måste varit något som sprutade in guldspån och rök genom ventilationen eller någon maskin, men igår snackade jag med Robert som var där hela tiden och molnet förflyttade sig i rummet och det fanns ingen maskin eller något annat där. Han stod mitt i det och eftersom det varade i 45 minuter så hade han sett om det var "fake". Jag tycker att det är helt fantastiskt och jag är helt mållös. En bit av himlen visade sig och jag tror bara det är början. Det är upp till dig att avgöra om du tror att det var Gud eller inte.<br />
<br />
När någon frågade Bill Johnson om varför Gud gör såna här manifestationer svarade han bara: "I don't know. But it's pretty cool." Om vi vill ha mer av Gud så måste vi vara ok med saker vi inte förstår.Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-53227978561052678522011-10-19T12:00:00.000-07:002011-10-19T12:00:44.858-07:00Gobitar från senaste veckorna, en av de starkaste dagarna på skolan och kommande ministry tripsNu har det varit alltför längesen jag bloggade. Har varit fullt upp och mycket som hänt. Kan ge er några gobitar av det som hänt senaste tiden. <br />
<br />
I fredags i kyrkan hände något helt obeskrivligt. Jag var inte där men jag har sett flera gånger på film vad som hände. Det var konferens och John och Carol Arnott från Toronto-rörelsen var här. Plötsligt under gudstjänsten så dyker ett moln av rök fyllt med guld upp. Helt från ingenstans. Guds närvaro gjorde sig <i>påtaglig </i>på ett sätt jag aldrig sett förut. Jag tror bara det här är början för ännu större manifestationer av Guds. Snart kommer vi börja se det utanför kyrkans väggar. Jag har inte klippet personligen men har delat det på min facebook-sida som länk om ni vill se. Om jag lyckas få tag på det så lägger jag upp det här.<br />
<br />
För några veckor sedan var jag på retreat på en Ranch några timmar utanför Redding. Det var ett skönt tillfälle att få umgås med varandra i vår Revival Group och även träffa några av de som går första året. Vi hade kvällsmöten varje kväll och en av kvällarna så bad Crystal för de som var plågade av tankar och hon började be i tungor. Det visade sig att hon pratade flytande Zulu och sa: ”God pour out your Spirit on them.” Helt grymt! En av killarna i första året, Blessing, var från Sydafrika och det hade varit mycket som hade varit svårt med att komma hit. Mycket mostånd och han hade lämnat allt. Han blev så grymt uppmuntrad över att höra sitt modersmål talat av en som inte ens kan språket och inte ens vet hur det låter!! Det var bekräftelse av Gud för att han ska vara här. Är det inte intressant att hon bad att vi skulle bli fylld av Helig Ande istället för att be emot tankarna? När vi blir fylld med Guds Ande så finns det inte längre plats för det onda.<br />
<br />
Igår hade vi en fantastisk dag i skolan. Gabe och Crystal (som är ansvariga för 2nd year) sa att vi skulle lyssna in Helig Ande till vilket rum i skolan Han sa åt oss individuellt att gå till. I varje rum fanns några ledare och sen så hade vi ministry för varandra medan ledarna tittade på. Det var utan plan och helt Ande-lett. Syftet var att bli utmanad att våga testa saker som man annars inte skulle våga och se vad som händer när Gud får fritt spelrum utan att vi planerar en massa. Någon sjöng en profetisk sång, en annan berättade om något som Gud hade lagt på sitt hjärta. Det fanns ingen agenda utan det var bara vad Gud ville göra i stunden. Det blev snart en fantastisk stund av helande mellan män och kvinnor i rummet där jag var. Vi var kanske 70-80 pers och alla kvinnor ställde sig i mitten med alla män omringade. Sen vrålade alla män det mest gutterala, primitiva vrål över alla kvinnorna. Kvinnorna grät. De sa att de aldrig hade känt sig så beskyddade. Många fler saker hände och det är svårt att beskriva det i ord. Vissa saker går inte att göra rättvisa i skrift utan måste upplevas. Det var en av de starkaste dagarna hittills i år. Sår mellan tjejer och killar läkte. Vi har ibland gjort saker som fört oss längre ifrån varandra istället för närmare varandra och vi behöver verkligen varandra. Kvinnor har något som män inte har och män har något som män inte har. Det är inte tänkt att vi ska klara oss utan varandra. En kvinna som tror på en man kan få honom att lyftas långt bortom sin egen förmåga och därför bör vi som män lyfta upp kvinnorna. Kvinnor bär på intimitet och känslighet på ett helt annat sätt och män på en stabilitet och trygghet. Det var ingenting som gällde specifika personer utan det var mer en kollektiv grej. Något skiftade den dagen och jag kan redan känna hur mycket närmare alla män och kvinnor är varandra. Vi klarar oss inte utan varandra. Önskar jag kunde göra det mer rättvisa i hur jag beskriver det, men det var så starkt och ledare som studenter grät. Män som kvinnor.<br />
<br />
Fick nyligen reda på härom dagen att jag blivit antagen som 1 av 4 att resa med Bill Johnson nästa månad!! Kommer att flyga med honom till Springfield, Missouri där han ska hålla i en helandeskola med Randy Clark. Känner mig så grymt ärad att få den möjligheten. Wow. Ser upp till Bill på så många sätt. En verklig hjälte i tron och en av vår tids viktigaste ledare. Ser fram emot att lära från honom och se hur han gör det han gör. Kommer att åka iväg med honom i början av november.<br />
<br />
Nästa vecka ska jag på en annan ministry trip. Ska åka till Santa Barbara där med ett team under ledning av Les Coombs. Kommer att bli helt grymt! Det kommer att bli street ministry över Halloween-helgen.<br />
<br />
Jag valde 3 ministry trips och blev antagen på 2 av dem. Det är inte alla som får möjlighet att åka så jag känner mig väldigt glad och tacksam. Kommer att se till att blogga om båda resorna. Så mycket annat har hänt i mitt liv. Skulle kunna blogga 10 sidor om varje dag i mitt liv. Gud gör så mycket att jag knappt hinner med. Jag känner mig som världens mest välsignade människa och njuter varje sekund. Det är så fantastiskt att gå 2:a året på alla sätt och vis. Vi är verkligen som en familj efter att ha lärt känna varandra sen i fjol. Har aldrig upplevt något liknande i mitt liv. Saknar alla er vänner därhemma i Sverige!!Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-36256379004215418752011-09-27T09:34:00.000-07:002011-09-27T09:34:43.245-07:00Profetiska ord till första årselevernaIgår profeterade vi andraårselever över första årseleverna. Vi satt i grupper om 4 - 2 från första året och 2 från andra året - och gav dem profetiska ord några minuter var från Gud. Jag var lite nervös eftersom jag inte känner några av de som går första året, men det är ju det som är hela poängen med att profetera :)<br />
Var verkligen lätt att höra från Gud och varenda en som jag och min partner profeterade över blev berörd. En gång fick t.o.m. jag och min partner exakt samma ord till en tjej. "Shut up! I got the exact same word!" sa min partner och slog till mig när jag gav tjejen ordet. Det som är intressant med att profetera är att man ofta, i alla fall jag, bara får ett enkelt ord eller en riktning och sen så fort jag börjar tala ut det ordet så kommer det bara mer och mer. Det är bara att mata på. Vi har fått "the mind of Christ" som kristna så jag tror inte vi ska överanalysera det vi hör utan bara lita på att det är från Gud. Då blir man förvånad över hur bra det stämmer in. Ha inställningen: "jag kommer att göra från Gud, det kommer att stämma in på ditt liv och du kommer att bli berörd" så kommer du att få se fantastiska resultat. "Man kommer så långt på ett gott självförtroende" som min gamla trumlärare sa.<br />
Det var väldigt kul att bli profeterad över i fjol, men det var ännu roligare att profetera över första årseleverna. Uttrycket: "Det är saligare att ge än att få" stämmer verkligen. Jag tycker det är roligare att gå andra året än första (och första året var helt fantastiskt!) därför att det är roligare att vara ledare än att ledas. Många pratar om hur mycket ansvar och press det kan vara som ledare och det kan vara i vissa situationer, men i det stora hela tycker jag att det är bättre. Jag tycker det är roligare att ge in i andras liv för man får tillbaka dubbelt så mycket själv. Det låter som att det skulle vara i motsatsförhållande men det är det inte. Fokuserar man bara på sig själv så kommer man inte få särskilt mycket och man kommer att känna sig väldigt otillfredsställd i livet. Vi är skapade för relationer och för att ge till varandra av allt det vi har. Det är så <i>enormt</i> givande när man ser andra människor berörda, uppmuntrade och förändrade av det man gör. Det tillfredsställer en djup längtan inom oss om att vara betydelsefulla för andra människor.<br />
Jag känner verkligen så starkt för de som går första året. De är som våra småsyskon känns det som och jag ser fram emot att få bygga upp dem, uppmuntra dem och se dem växa.<br />
<br />
På kvällen var det Single Life Workshop. Vi pratade om vikten av att våga vara sårbar och hur viktigt det är att vara ärlig. För ärlighet tar bort skam. Man kan inte och bör inte säga precis allt man tänker hela tiden - det är inte det som menas med att vara ärlig. Det är viktigt att man delar med sig av att vara ärlig för andras bästa och att man gör det i kärlek. Men genom att vara ärlig så kommer man varandra mycket närmare. Ärlighet bygger upp tillit hos varandra. När man försöker låtsas så skapar det väggar i ens relationer och vi får inte den närhet som vi alla längtar efter.<br />
<br />
Nu kommer min skjuts och hämtar upp mig när som helst. Vi ska på retreat i några dagar med min revival group och några andra revival groups från första året. Ska bli jättekul att lära känna människor bättre, särskilt de som går första året.Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-63187625860468953902011-09-26T10:17:00.000-07:002011-09-26T10:17:47.146-07:00Tripp till AshlandI lördags var vi till Ashland, Oregon för att fira min kompis Tobys födelsedag. Jag, Toby, två av hans rumskamrater Tyler och Quillan och Emannuelle, Savannah och Jasmine åkte dit. Ashland är en mysig liten stad som bara ligger drygt 2 timmar från Redding precis över gränsen till Oregon. Den har en riktigt skön småstadskänsla och ligger i en dal. Vi gick runt, drack gott kaffe (svårt att få tag på i Redding), åt lunch, blev "förföljd" av en mimare, gick på bageri och såg några löljigt begåvade gatumusikanter. Väldigt lugn och skön dag med goda vänner.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM7yq-sQnfdX2ANEa-rHhban_j6BtSvOkdM7vUDfGBmdiike8dH0h9MzVg8ENfC9LrcZl7r_OQPGt8BjcIxalyeGBU2Jryw5QHHbiOPLouct3pQGLosxQcS6GuYUpZjiSXLXddsytlHpb_/s1600/IMG_3252.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM7yq-sQnfdX2ANEa-rHhban_j6BtSvOkdM7vUDfGBmdiike8dH0h9MzVg8ENfC9LrcZl7r_OQPGt8BjcIxalyeGBU2Jryw5QHHbiOPLouct3pQGLosxQcS6GuYUpZjiSXLXddsytlHpb_/s320/IMG_3252.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk2Gc0uc9QNUNuMGt0fTv_7Zz-uKvNDDOwQYk9nHq5Xbub_9Fdt6pwPKgPMtnaKLWvrTTvLX6vfcvoAsQgTgLleCHw2KsdeAlYDyw2oNYVz6ueFvTztgUeYcsjJiKmbMl35aYYQOQepQZF/s1600/IMG_3249.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk2Gc0uc9QNUNuMGt0fTv_7Zz-uKvNDDOwQYk9nHq5Xbub_9Fdt6pwPKgPMtnaKLWvrTTvLX6vfcvoAsQgTgLleCHw2KsdeAlYDyw2oNYVz6ueFvTztgUeYcsjJiKmbMl35aYYQOQepQZF/s320/IMG_3249.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />
</td></tr>
</tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxV9Ya9N22SsB-1XJVb6ecDY6uYqk-aQntz0q_SAANcCbJlS880EGiwShURjMHhDEBqx1_12zWAhUn18LMQx3-3726ZJ3uvuyZpRfXM_66ckH87HKS55UskOFc-30Je-ryAdEXtC8scY5D/s1600/IMG_3259.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxV9Ya9N22SsB-1XJVb6ecDY6uYqk-aQntz0q_SAANcCbJlS880EGiwShURjMHhDEBqx1_12zWAhUn18LMQx3-3726ZJ3uvuyZpRfXM_66ckH87HKS55UskOFc-30Je-ryAdEXtC8scY5D/s320/IMG_3259.jpg" width="320" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD4ph0VKRH7-rZgfhaTrYaXy0MqS5wfW9YPzwHwNieQQ8TjFH5W-SXHTIxGvQ97zywqhRufUvK72fV1Nz6HFySbsZ3E6Xqo61zWykpNfoU0Pzdasxt4v820TapAy7iKvCRhemS-xXt2nRk/s1600/IMG_3263.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD4ph0VKRH7-rZgfhaTrYaXy0MqS5wfW9YPzwHwNieQQ8TjFH5W-SXHTIxGvQ97zywqhRufUvK72fV1Nz6HFySbsZ3E6Xqo61zWykpNfoU0Pzdasxt4v820TapAy7iKvCRhemS-xXt2nRk/s320/IMG_3263.jpg" width="320" /></a></div><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWndT-qQTS7SCpGQTdpvZfbWoXGoWKFqznZDlr7BxMxVvt5CMETGYr3n5FP_5A2MTs9yfLzCU43oTc7nVa761_k_AtWKnPnCLLJI-gaqZbGI6kmekXAtgyRkACcywev3nTzJmPfPLc7OSS/s1600/IMG_3270.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWndT-qQTS7SCpGQTdpvZfbWoXGoWKFqznZDlr7BxMxVvt5CMETGYr3n5FP_5A2MTs9yfLzCU43oTc7nVa761_k_AtWKnPnCLLJI-gaqZbGI6kmekXAtgyRkACcywev3nTzJmPfPLc7OSS/s320/IMG_3270.jpg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBeeaMr3cdmfkNRbZrTt4BzgsOVnzGuU5G4pz7sodeJKjYdc7YvbHBwBcmlk_3_UuGeYnmP8BoKtHtg92c0OS60lGClitW-DlMYd7VEh0mzvLXBzLPa5QZGD6abqgHH8p0aC8yvsB8WTUr/s1600/IMG_3271.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBeeaMr3cdmfkNRbZrTt4BzgsOVnzGuU5G4pz7sodeJKjYdc7YvbHBwBcmlk_3_UuGeYnmP8BoKtHtg92c0OS60lGClitW-DlMYd7VEh0mzvLXBzLPa5QZGD6abqgHH8p0aC8yvsB8WTUr/s1600/IMG_3271.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBeeaMr3cdmfkNRbZrTt4BzgsOVnzGuU5G4pz7sodeJKjYdc7YvbHBwBcmlk_3_UuGeYnmP8BoKtHtg92c0OS60lGClitW-DlMYd7VEh0mzvLXBzLPa5QZGD6abqgHH8p0aC8yvsB8WTUr/s320/IMG_3271.jpg" width="240" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBeeaMr3cdmfkNRbZrTt4BzgsOVnzGuU5G4pz7sodeJKjYdc7YvbHBwBcmlk_3_UuGeYnmP8BoKtHtg92c0OS60lGClitW-DlMYd7VEh0mzvLXBzLPa5QZGD6abqgHH8p0aC8yvsB8WTUr/s1600/IMG_3271.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBeeaMr3cdmfkNRbZrTt4BzgsOVnzGuU5G4pz7sodeJKjYdc7YvbHBwBcmlk_3_UuGeYnmP8BoKtHtg92c0OS60lGClitW-DlMYd7VEh0mzvLXBzLPa5QZGD6abqgHH8p0aC8yvsB8WTUr/s1600/IMG_3271.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd_L6j8yjJOX8ybM9BLmA-1NHxS61cn0A3Q9svkJmzPEGyufbwwWpdPLJTovn_Aynt36WYSrrWf2r1pkgE6rnH1XrTuzEUT4NV-9qTc4UnvRvsxu8NmYN7OTFotohK56gB-KRh7saFlzFk/s1600/IMG_3273.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd_L6j8yjJOX8ybM9BLmA-1NHxS61cn0A3Q9svkJmzPEGyufbwwWpdPLJTovn_Aynt36WYSrrWf2r1pkgE6rnH1XrTuzEUT4NV-9qTc4UnvRvsxu8NmYN7OTFotohK56gB-KRh7saFlzFk/s320/IMG_3273.jpg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBeeaMr3cdmfkNRbZrTt4BzgsOVnzGuU5G4pz7sodeJKjYdc7YvbHBwBcmlk_3_UuGeYnmP8BoKtHtg92c0OS60lGClitW-DlMYd7VEh0mzvLXBzLPa5QZGD6abqgHH8p0aC8yvsB8WTUr/s1600/IMG_3271.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-size: small;">På vägen hem stannade vi i en småstad för att äta middag på Black Bear Diner. Jag var en av de sista att komma ut från restaurangen efteråt. När jag gör det står redan de andra och sjunger gamla hymner för några äldre människor. Vet inte hur det började men de ville höra dem och eftersom vi alla håller på med musik var det klart att vi sjunga för dem. När vi sjungit klart sa jag: "We really wanna bless you guys. Is there anything you need prayer for? Do you need any physical healing?" De hade olika problem - en hade problem axlarna, en ont i knät och en hade problem med musklerna och hon ville också ha bön för sin tro. Vi bad för alla samtidigt i en kort bön. Han med axelproblemet märkte ingen skillnad, hon med ont i knät kände hur all smärta försvann och hon med muskelproblemen kände sig allmänt bättre. Emmanuelle profeterade och uppmuntrade den sista kvinnan (som hade muskelvärken). Det var jätteglada efteråt. Vi hade inte planerat att åka till Ashland för att be för människor, men vi råkade bara stöta ihop med några fantastiska äldre människor och de hade behov som bara Gud kunde hjälpa dem med. Hade gärna sett att alla blev helade, men jag gläds över kvinnan som inte längre hade ont i knät. Bill brukar dessutom säga: "If you can't rejoice in a healed headache, He wont entrust you with an empty wheelchair."</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-size: small;"><br />
</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-size: small;">Igår spelade jag på Twin View lovsångsgudstjänst. 3 timmar av konstant matade gjorde att jag har träningsvärk idag. Antingen får jag sluta att slå så hårt (svårt eftersom att de hetsar mig till det haha) eller också får jag börja öva igen om jag ska orka med det här :) Det var väldigt kul iaf. Älskar Twin Views "worship and prayer"-kvällar! </span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-size: small;"><br />
</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-size: small;">Idag ska jag äta lunch med en av Crystals interns John, sen ska vi profetera över första årselever och sen ikväll är det Single Life Workshop! Ännu en fantastisk dag väntar! :)</span></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-36478291179275289582011-09-23T20:44:00.000-07:002011-09-23T20:45:51.021-07:00Frihet från finansiella bekymmer och moralisk helhetHängde med min bästa tjejkompis Pat häromdagen på Starbucks. Hennes liv är verkligen ett sånt vittnesbörd på att Gud förser oss med det vi behöver. Blev så glad när jag fick höra vad Gud gjort i hennes liv senaste tiden! Hon sa att jag fick berätta om hennes liv här så jag tänkte att det kunde vara till uppmuntran för er alla :) Pat har haft slut pengar sen i julas men ändå lyckats ha råd med att betala hyra och fått pengar till mat. Hon har fått förlita sig på Gud från månad till månad, men Han har hela tiden försett. Från helt oväntade håll. Hon visste inte hur skulle få ihop för pengar till andra året eftersom hon inte hade några pengar och är från Sydafrika så hon kan inte jobba i USA. Men från ingenstans så betalade någon av en stor del av hennes skolavgift! Förutom det så FICK hon en bil i gåva av en kompis som ville investera i hennes liv. Och det slutar inte med det. Hon skulle vara husvakt åt ett pensionerat par för några dagar sedan och när hon träffar dem första gången så erbjuder dem henne från ingenstans att bo hos dem GRATIS så länge hon vill. Helt perfekt eftersom hon inte hade någonstans att bo. Hon får t.o.m. äta hur mycket hon vill av deras mat! De hade ingen aning om hennes situation, men de hade bara upplevt att Gud sa att de skulle erbjuda henne en plats att bo! Helt fantastiskt!! Följ bara Guds röst och oroa er inte det minsta för pengar. Är det Hans vilja så kommer Han att förse. Det har Han gjort med mig. Härom dagen fick jag 5000 kr av några vänner helt från ingenstans bara för att de ville välsigna och investera i mig! Wow! Jag säger inte att det är fel att be folk om hjälp eller att erbjuda dem att donera till något i ditt liv som du vill göra. Tvärtom. Men oroa dig inte utan gör det du kan och låt Gud sköta resten. Jag inser mer och mer hur fria vi kan vara med att fatta beslut där vi inte tänker på pengar utan bara följer Hans röst. I Matteus 6:25 står det: <sup>"</sup>Därför säger jag: Oroa er inte för pengar till mat och dryck och för kläder att ha på kroppen. Livet är mer än att äta och dricka, och en människa betyder mer än kläderna hon har på sig." - antingen är det den verklighet vi lever i eller också är det inte det. Handlar bara om vem vi lägger vår tillit till. Det blir svårt för Gud att välsigna oss ekonomiskt om vi inte ens sätter vår tillit till Honom. Jag har en vän som sa att han hade märkt att när han var "off" och inte gjorde det Gud ville så slutade pengarna komma in, men när Han följde Gud så löste det sig. Han sa: "all I can say is that when you're in the middle of God's will it <i>always</i> works out." Tänkt vilken frihet vi kan leva i utan att behöva bekymra oss över sånt!<br />
<br />
Senaste dagarna har jag verkligen upplevt Guds närvaro så starkt. Fick profeterat att det här skulle bli ett år av "mer av Guds närvaro" och hittills har det verkligen stämt. I tisdags kväll skulle jag gå och säga godnatt till några av min rumskamrater. De låg utslagna på golvet av Helige Andes närvaro och det tog inte lång tid innan jag hamnade där själv. Helt fantastiskt var det och vi skrattade och njöt i över en timme. Dagen efter så var det samma sak under lovsångspasset. Blev så sjukt whacked och jag och några kompisar hamnade i en liten hög på golvet efter ett tag hehe. Inte för att jag mäter Guds närvaro i om man faller ihop eller inte, men ibland blir det helt enkelt för mycket för att man ska kunna stå upprätt.<br />
<br />
Onsdagen var en väldigt bra dag men också väldigt utmattande rent känslomässigt. Vi hade "family time" och några av ledarna berättade om sitt förflutna och saker de kämpat med och snedsteg de gjort. Tänker inte gå in något djupare på det, för det kändes som att det vara bara för de som var där, dvs. 2:a årselever. Oss som familj. Var en väldigt viktig och kraftfull stund för många. Väldigt jobbigt, men mångas sår blev helade. Önskar jag kunde dela det med er, men vissa saker går inte att uttrycka i skrift. Det är helt enkelt för starkt för att göras rättvisa på det sättet. Det var ett genombrott för många människor och jag tror inte det fanns många i rummet som inte grät. Det är så viktigt att ta itu med sitt förflutna och "junk" i ens liv. Jag insåg att det fanns en sak jag borde göra som jag bordet ha gjort för många många år sen men inte gjort, så jag tog tu i med det. Vi är kallade till en så mycket högre standard och så mycket mer frihet i våra liv som kristna. Så många väckelser har dött ut p.g.a. moraliska snedsteg. Kraft är extremt viktigt i en kristens liv, men karaktär är minst lika viktigt. Hur många kristna har inte kallats hycklare för att de säger en sak och sen gör en annan? Hur du lever ditt liv är det absolut kraftfullaste vittnesbördet du har.<br />
<br />
I morgon fyller min kompis Toby 25 så vi är ett gäng som ska åka till Ashland, Oregon över dagen och ha en riktigt skön dag tillsammans. Blir kul!Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-75907192763056101792011-09-20T11:24:00.000-07:002011-09-20T11:24:31.124-07:00"Familjekväll" och Single Life WorkshopsI lördags bjöd jag och min vän Toby våra tjejkompisar Emmanuelle, Sarah, Savannah och Cherisse på middag i deras hus där de bor. Jag och Toby klädde oss i svartvitt och tjejerna hade gjort sig vackra och klätt upp sig i klänningar. Wow, det var verkligen så vackra, som alltid. De här tjejerna betyder så mycket för oss och är som våra lillasystrar som vi bara älskar av hela våra hjärtan. Vi ville välsigna dem med god mat för att visa hur fantastiska de är och vad deras vänskap betyder för oss. Vi har varit vänner sen tidigt förra året och kommit varandra nära som familj. <br />
Jag och Toby lagade fransk gourmetmat och sen satte vi oss allihop ute på deras altan med tända ljus och kuddar. Vi satt och pratade om våra liv och njöt av varandras sällskap. En magisk kväll som jag aldrig kommer att glömma. Jag har verkligen förstått det senaste året hur underbart det är att ha människor som man är familj med och som man kan dela livet tillsammans med alla dess "ups and downs". <b>Det</b> är kyrka för mig.<b></b><br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDQPSr8Mbudp64BZN_nqtEudz8KGyeotUKFFOxOiWysMK63B5yWlVMVd1BJAIcyvfZ9WVDOYEAv_-7pNmUGQn6GR6XpYSevyWxCdBkIgxDRvUTin3M6UcfcK9DmGILX9Vr9Fvbuvylch8R/s1600/0b29885fd09747e2b380303b9ef1d47f_7.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDQPSr8Mbudp64BZN_nqtEudz8KGyeotUKFFOxOiWysMK63B5yWlVMVd1BJAIcyvfZ9WVDOYEAv_-7pNmUGQn6GR6XpYSevyWxCdBkIgxDRvUTin3M6UcfcK9DmGILX9Vr9Fvbuvylch8R/s320/0b29885fd09747e2b380303b9ef1d47f_7.jpeg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1bK1PpUOmz2o1kTd0g_yL6k00psp0T7JTXAj5jEOThLhSW1aK5hFTf-_dFrGkeO14xnZL335-QYBjBTL0vfek_v8u1VlvlDAUFXahF3vwhnngRBr0GhBaBJwZ4MFBGyQnWVx8LQfdo8Up/s1600/293678_10150306398583097_507113096_8083201_1202932300_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1bK1PpUOmz2o1kTd0g_yL6k00psp0T7JTXAj5jEOThLhSW1aK5hFTf-_dFrGkeO14xnZL335-QYBjBTL0vfek_v8u1VlvlDAUFXahF3vwhnngRBr0GhBaBJwZ4MFBGyQnWVx8LQfdo8Up/s320/293678_10150306398583097_507113096_8083201_1202932300_n.jpg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhjwV3lxpnigiEn4wK5BffPTeRp2RUqvtHyfzQOuNnJuDCt4HYwoHnLCoSaE4buJJnwFYfd7NsRGpJj5OrgOT1HxbnBJZsyxqdpbdK2hWzMBt7oeZVYOvk6wHIBUoXfOJMg7vYRgaOdXjX/s1600/297105_10150306404653097_507113096_8083243_1341598554_n.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhjwV3lxpnigiEn4wK5BffPTeRp2RUqvtHyfzQOuNnJuDCt4HYwoHnLCoSaE4buJJnwFYfd7NsRGpJj5OrgOT1HxbnBJZsyxqdpbdK2hWzMBt7oeZVYOvk6wHIBUoXfOJMg7vYRgaOdXjX/s320/297105_10150306404653097_507113096_8083243_1341598554_n.jpeg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikWKjCJTwmM0W6HW6plsgrsnBE1OnKNRupcRplVvl9Y7-3zL7OSQVtbLlrlj9gfZdugWeXhl2oDhFijK_comG_0G7h2fCfhLeATKu4Hb8H9C_VQGuUHvOcqlBKpAVWIupRJOaRXMpQ6sMv/s1600/314711_10150306401543097_507113096_8083205_80253676_n.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikWKjCJTwmM0W6HW6plsgrsnBE1OnKNRupcRplVvl9Y7-3zL7OSQVtbLlrlj9gfZdugWeXhl2oDhFijK_comG_0G7h2fCfhLeATKu4Hb8H9C_VQGuUHvOcqlBKpAVWIupRJOaRXMpQ6sMv/s320/314711_10150306401543097_507113096_8083205_80253676_n.jpeg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdvHqWYuT17AR-mvvI0Vg9Drytcu5Kc8MnTm6GbSxlUt_X1m-YjPxIwUgXnQpkijsgNfhgbsi6bfe-0dQqW9U3qZDIFMaZPsrDlfo4E5cEkrdZsb0Xp2J2u2vuEruh1s98daBovr7y46Wb/s1600/593718b1fd36429e89291882badc4aea_7.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdvHqWYuT17AR-mvvI0Vg9Drytcu5Kc8MnTm6GbSxlUt_X1m-YjPxIwUgXnQpkijsgNfhgbsi6bfe-0dQqW9U3qZDIFMaZPsrDlfo4E5cEkrdZsb0Xp2J2u2vuEruh1s98daBovr7y46Wb/s320/593718b1fd36429e89291882badc4aea_7.jpeg" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEing2Ig_cc_aHPYEo0rJ0MGiWU9Qc6MR43uJvML9mpR-hFqHpCcVZGU0wzVfhf7EnFofXVx8wlVnzViPYEvjkRu579O84QbiBtqdGHRcJCh7itLDg5oAoczQbT6NFXgFaZ4dyEb6oyJPEDI/s1600/IMG_3243.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEing2Ig_cc_aHPYEo0rJ0MGiWU9Qc6MR43uJvML9mpR-hFqHpCcVZGU0wzVfhf7EnFofXVx8wlVnzViPYEvjkRu579O84QbiBtqdGHRcJCh7itLDg5oAoczQbT6NFXgFaZ4dyEb6oyJPEDI/s320/IMG_3243.jpg" width="240" /></a></div><br />
<br />
För ungefär en vecka sedan funderade jag på att skriva upp mig något som heter "Single Life Workshops". Hade hört mycket bra om det och eftersom relationer är en av mina största passioner om in den största så kände jag att jag skulle vilja vara involverad. Jag kände dock att jag skulle vilja vara med och leda på något sätt eftersom jag har ett sånt hjärta för det. Men samtidigt vet inte de som håller i det om vem jag är så kände att jag först borde delta innan jag kan vara involverad som ledare. Skickade ett mail en dag efter ansökan gått ut (och de här grupperna bli fulla direkt) och hoppades på det bästa. Dagen efter ringer en kvinna som är ansvarig för hela workshoppen. Hon frågade några korta frågor och undrade sen om jag skulle vilja vara med och leda en av grupperna!! Helt från ingenstans! Blev så grymt glad! Jag är ju mr. Relationship haha!! Det vet alla som känner mig :) Jag hade inte ens sagt att jag ville leda men det visste Gud och Han ger oss vårt hjärtas önskan! Det var verkligen tydligt att det var från Gud eftersom de bara hade en plats ledig och det var för en manlig ledare. "This spot is screaming your name" sa kvinnan jag pratade med, trots att hon inte kände mig. Tack Gud för människor som följer den Helige Anden!<br />
Så igår var första kvällen av "Single Life Workshops". 350 pers deltar från Bethel och en annan kyrka som heter The Stirring och man är uppdelade i smågrupper med 8 i varje med både tjejer och killar. Jag och en annan tjej är ledare för vår grupp. Man träffas varje måndag kl. 19-21.30 under 18 veckor. Syftet är inte att hitta någon att gå ut med utan att lära sig om relationer, att män och kvinnor lära sig förstå varandra, att våga vara sårbar m.m. Det är allt från att förbereda sig för äktenskap till hur man har hälsosamma vänskapsrelationer till sexualitet. Man får även "läxor" varje vecka som har något att göra med relationer på ett praktiskt sätt. Första läxan var att man skulle ta telefonnumret till den som satt till höger och sen att ringa den personen någon gång under veckan och berätta om en "low point" och "high point" från veckan.<br />
<br />
Jag är så grymt taggad på Single Life och att få växa tillsammans med människorna i min grupp och lära mig mer om att "do relationships well". Det är nog bland det viktigaste man kan lära sig i livet och min passion är så starkt brinnande på det här området. Jag bara satt där inne och stornjöt och kände att: "det här är jag skapt för".<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxijO1B7xUSkf8e7Ynea_OSvUxs-f5-j9JRbf4IOHMTgGeNIsu5z-L7kuu7hesvxfQewPTL3wBMAPMsNZeVCvj7iAIgMNwTkUpHAcbv00ThgIIFlYLxOIwW5Pk7OO1XzFLO2FnU3Ni1ycN/s1600/IMG_3244.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxijO1B7xUSkf8e7Ynea_OSvUxs-f5-j9JRbf4IOHMTgGeNIsu5z-L7kuu7hesvxfQewPTL3wBMAPMsNZeVCvj7iAIgMNwTkUpHAcbv00ThgIIFlYLxOIwW5Pk7OO1XzFLO2FnU3Ni1ycN/s320/IMG_3244.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8ikeKMuXomCR3nqOmkT7neS83dPdRTlBTgYQyNP02v5pYa5SU0buW5N68Miq7JKriHDERFDPc3_kT5jopybcwGrJGusqpyu207PDNhf_Kvd8zXSHLco4IJJBGOgIcHWj7Z4a3Cq6XtqcP/s1600/IMG_3245.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8ikeKMuXomCR3nqOmkT7neS83dPdRTlBTgYQyNP02v5pYa5SU0buW5N68Miq7JKriHDERFDPc3_kT5jopybcwGrJGusqpyu207PDNhf_Kvd8zXSHLco4IJJBGOgIcHWj7Z4a3Cq6XtqcP/s320/IMG_3245.JPG" width="320" /></a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-48156889903844788632011-09-17T12:17:00.000-07:002011-09-17T12:29:31.273-07:00Audition för lovsångsledare i 1st yearIgår var jag på audition för 2nd year worship. Kändes ganska stifft som det ofta gör på auditions. Man spelar en bit på en låt och är svårt att det blir lovsång av det när alla är nervösa och man inte riktigt har tid att känna in låtarna. Men det gick bra och det var kul att höra att vissa som inte kom med i fjol har jobbat på sina svagheter och utvecklats!<br />
<br />
På kvällen så kompade jag och några av mina kompisar (Toby, Emmanuelle och Mike) de som sökte som lovsångsledare till 1st year. Vi var på Twin View som är en mindre kyrklokal där de även har Bethel gudstjänster. Denna audition kändes <i>helt</i> annorlunda. Det var en mycket skönare atmostfär i rummet och det är mycket tack vara Joanna som skapade den trygga familjekänslan. Visst var de som sökte nervösa men de kändes inte som något uppträdande.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGtf1cx4uP86QxJV8Di5n0Ahz4c_oIavpbGrHBUycK0KomJhyphenhyphenj3RPjZsob2mAuI4e7GwIYlyC0V9jzMDgb4jSe7cItZ_DaHSEAc8Pv1p_1eGvnqbNKrtmKn3fCWnvqabKjKTHF5sORY69D/s1600/IMG_3236.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGtf1cx4uP86QxJV8Di5n0Ahz4c_oIavpbGrHBUycK0KomJhyphenhyphenj3RPjZsob2mAuI4e7GwIYlyC0V9jzMDgb4jSe7cItZ_DaHSEAc8Pv1p_1eGvnqbNKrtmKn3fCWnvqabKjKTHF5sORY69D/s320/IMG_3236.JPG" width="320" /></a></div><br />
<br />
<br />
Det var ca 30 som sökte som lovsångsledare och det fanns många talanger. Alla var helt olika och hade något unikt. Vissa kunde man verkligen känna Helige Andes närvaro när de ledde. Ska bli intressant att se vilka de väljer. Det handlar om att välja de som kommer att vara en "röst" för klassen och kunna bära lovsången under 1:a året. Blir ett svårt val och många som är tillräckligt bra och har ett hjärtat på rätta stället kommer inte med för det finns bara ett begränsat antal platser. Allt är upp till vilka Gud väljer att "highlighta" och det kan vara av väldigt olika anledningar. Sen är det också en viss "Bethel-stil" i hur man spelar så det handlar även om att passa in i den stilen i viss mån. Man spelar på ett visst sätt och det är visst sound. Ett väldigt köttigt sound. Även fast jag spelat i en mängd olika sammanhang genom åren i alla möjliga genrer så tog det ett tag innan jag fattade hur man skulle spela. Men det är också något som ständigt är under utveckling och ofta så börjar någon med något nytt och sen hakar fler på det och det blir en del av kulturen. Att ha långa bygg i låtarna är ett exempel på en sån grej. Det är något som är unikt för Bethel. Det finns dock utrymme att experimentera och testa nya saker. Det är så musikkulturen hela tiden utvecklas, men först bör man lära sig kulturen innan man tar sig alltför mycket friheter. Det är det som är stora skillnaden mellan första och andra året. Första året är: "så här gör vi, det här får ni inte göra" osv. Medan andra året är: "ta er friheter och go for it!" För saker och ting på Bethel förändras ständigt. En sak kan var helt annorlunda från ett år till ett annat. Och det gäller alla delar av Bethel inklusive ledarskapet. Bethel Church är en process, inte ett färdigt paket.<br />
<br />
Jag hade inte spelat trummor på en månad så jag hade väldigt kul igår. Under så många år har jag spelat varenda dag, men nu mer blir det inte lika ofta efter som jag prioriterar annat nu när jag är här på Bethel. Så varje gång jag sätter mig bakom trummorna känner jag en sån tacksamhet av att få spela. Har spenderat större delen av mitt liv bakom ett trumset så det kommer alltid att kännas hemma för mig. Provspelningarna tog några timmar och det var väldigt skön stämning. Fanns väldigt lite av "tävlan" i rummet, något som Joanna påpekade att vi inte skulle känna. Alla är ju så olika så det går inte att jämföra den ena med den andra. De som väntade på sin tur sträckte upp händerna och lovsjöng under de andras audition och det kändes verkligen som att det blev mer än bara musik av det. När alla var klara kom Amanda Falk (en kanadensisk låtskrivare och musiker) upp och ledde några lovsånger som vi hakade på. Sista sången ledde hon själv så jag lade mig på golvet och hade en riktigt skön stund med Gud. Det var den mest annorlunda och roliga audition jag varit med om!<br />
<br />
Efteråt drog vi till "Spoon Me" som är stans nya glasställe där många hänger.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXiHuVRyB049fb_paxxskH90lzuIICliLpaF3QGlPcho7ph2Ir42cnLp5omD_tvyKZ0wEbjm7uifIFAOa2VTt8wDCMTrt2W_ipwFGmohQcPIHuTjpp7WYKdxaVT1eOqiK4RgHlKamCMXCn/s1600/IMG_3237.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXiHuVRyB049fb_paxxskH90lzuIICliLpaF3QGlPcho7ph2Ir42cnLp5omD_tvyKZ0wEbjm7uifIFAOa2VTt8wDCMTrt2W_ipwFGmohQcPIHuTjpp7WYKdxaVT1eOqiK4RgHlKamCMXCn/s320/IMG_3237.JPG" width="320" /></a></div>Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-58814016167491684692011-09-16T11:11:00.000-07:002011-09-16T11:11:21.228-07:00Spirituell hunger och lovsångDet har varit intensiva 2 första veckor. Mycket nytt och förändringar. Jag har känt en sorts känsla av obekvämhet i mitt hjärta. Som en lätt smärta. Jag tror det kan bero på flera saker. Dels så har det rört upp mycket känslor att komma tillbaka, sen så känns det som att jag är i en fas av förändring. Ordet "transition" beskriver det bäst. Och "transition" är inte bekvämt. Att växa är inte bekvämt. För att ta ett steg vidare så krävs det att man måste lämna saker bakom sig. Att släppa taget om saker som man håller fast vid som begränsar en. Det kan vara saker som inte är uppenbart dåliga, men som ändå håller en tillbaka. Saker som man håller fast vid för att man har sin trygghet i det. Jag vill inte att någonting ska hålla mig tillbaka utan jag vill ha total frihet i livet. Det är det livet vi är tänkt att leva. Crystal, som även är min revival group pastor, pratade för några dagar sen om spirituell hunger och det är en stor del av det jag känner. Jag har fått så mycket och är verkligen helt nöjd med mitt liv. Men ändå är jag inte nöjd. Jag vill ha mer - mer av Gud till varje pris. Någon sa att "om man är fysiskt hungrig och äter mat så blir man mätt, men om man är hungrig efter Gud och går till Honom för att få "mat" så blir man bara hungrigare. Jag tror det är jätteviktigt att alltid vara hungrig efter mer och aldrig komma till "been there, done that". Många människor spenderar livet med att undvika och fly från smärta, men jag tror verkligen att Gud kan tala genom ens smärta. Det beror såklart på vad det är och jag tror inte att Gud vill att man någonsin ska må dåligt. Jag försöker inte glorifiera depression. Men om man känner otillfredsställelse så är det av en anledning. Det är en inbjudan till mer... Ett steg närmare Honom. Det som tillfredsställde din hunger igår kanske inte tillfredsställer dig idag. Inte för att där du var igår var dåligt. Det kanske var jättebra och helt rätt, men när vi växer och kommer till en ny nivå så tillfredsställer inte det gamla därför att man har kommit till något ännu bättre. Ännu mer frihet i livet, ännu starkare kärlek, ännu mer frid. Om vi inte tar vara på de känslorna av otillfredsställelse och viftar bort dem som så många gör så kommer vi aldrig att växa och bli de vi har potential att bli. Lev livet med stagnation som ett alternativ som inte går att välja.<br />
<br />
Det har hänt något med lovsången senaste tiden på Bethel. Den här veckan har det gått till en helt nivå. Jag tror det beror på det Heidi Baker gav av när hon var här i söndags. Om du inte vet vem Heidi är så är hon en kvinna som just nu är med och håller på förändra en hel nation - Mozambique. Hon har startat 10.000 församlingar, sett 1000-tals mirakler och ser till att 50.000 får mat varje dag. Och hennes budskap är väldigt enkelt: "stop for the one". Allt handlar om älska människan framför sig. Heidi är ingen stor lärare eller förkunnare. Hon är bara en lovsångare av hela sitt hjärta och själ. Hon beter sig som en nyförälskad tonåring och skrattar konstant. Så mycket älskar hon Jesus. Men just att hon var på Bethel Sunday Night Service gjorde något med lovsången här. Det märktes under veckan i skolan. Och det handlar inte om det musikaliska. Även om det musikaliskt är väldigt bra. Jag har känt Guds närvaro på ett större djup än tidigare under våra lovsångspass. I måndags började vi med en timmes lovsång (som de flesta dagar) och sen skulle Eric Johnson undervisa. Men när han gick upp på scenen så bröt det ut i spontan lovsång där alla bara vände sina hjärtan till Gud. Inte ett ord sades utan alla 500 pers i rummet var helt med på vad Gud gjorde just där och då. Det är svårt att förklara i ord. Det höll på i säkert 30-40 minuter innan Eric började undervisa. <br />
Undervisningen har varit väldigt djup och innehållit så många bra grejer. Skulle kunna skriva ett inlägg om varje lektion. Kommer säkerligen ta upp mer grejer längre fram av det vi undervisas om. <br />
<br />
Igår var jag på party med min revival group. Vi hängde, grillade hamburgare och lärde känna varandra på ett väldigt fint ställe precis vid en stor flod. Vi lekte även profetiska lekar och fick höra om Crystals och hennes "interns" och deras hjärtan för året. Det finns ingen fast plan för vad vi kommer att göra. Vi är på en resa tillsammans och det kommer formas av de vi är. Gillar verkligen hur öppen och genomskinlig Crystal är. Hon försöker inte vara en perfekt ledare utan delar med sig om var hon är i sin livsprocess och de saker hon brottas med. Det är som ett genomgående tema för hela 2:a året. Att ledarna är mer öppna om med vad de brottas med och vad de vill växa i. För nu är vi ledare. Kris sa t.ex. härom dagen: "there are things we do really really well, and there are things we do really really poorly". Uppskattar den ärligheten och att de inte försöker låtsas om att saker är bra som inte är det.<br />
<br />
Igår var jag och hjälpte till på provspelningar för lovsångsteamen för första året. Jag hjälpte till att bedöma trummisarna främst och hjälpte till med det som behövdes. Jag ville egentligen mest vara där för att skapa en bra atmosfär och radera all "tävlan" bland musiker. För jag vet hur provspelningar kan vara. Det var ett gäng musiker som provspelade och de fick bara spela en del av en låt var. Men man ser väldigt snabbt vilka som kommer att funka och inte. Bara trummisarna var 30 st men bara 4 kommer att hamna på ett lovsångsteam. Musikalisk förmåga är viktigt, men det är absolut inte det enda. Att de har hjärtat på rätta stället är det viktigaste. Man kan vara en duktig musiker men ändå inte funka bra i ett lovsångssammanhang. Lovsång har egentligen inget med musik att göra. Det är en livsstil. Vissa av musikerna vi bedömde hade musikalisk förmåga så det räckte och blev över, men de kanske hade attitydsproblem och då kommer hela klassen bli lidande. Om man har attityden att "jag är en cool musiker" och tycker att man är ett huvud högre än andra så är det förmodligen bättre om man går igenom första året utan att vara med i ett lovsångsteam. Lovsång handlar om skapa en plats där det är en öppen himmel och det är lätt att tillbe Gud. "Titta på mig" kommer inte att skapa en sån plats. Sen finns det ju de som har ett fantastiskt och ödmjukt hjärta, men inte den musikaliska kapaciteten och då kommer man inte hellre med. Båda hjärta och skicklighet behövs och det är absolut inte fel att "highlighta" de som är bra. Man måste få blomma ut med hela sin person och förmåga och det är ingen jantelag i det på något sätt. Är man bra så ska man synas. Men det handlar om hjärtat bakom det och vad anledningen till att man gör det är.<br />
<br />
Idag har jag audition för 2:a årslovsångsteamen. Ska bli jättekul! Jag förutsätter inte alls att jag kommer med på ett team. Gör jag det så blir jag jätteglad. Men det måste vara ok i mitt hjärta om jag inte kommer med. För om det <i>inte</i> är ok så har jag ett problem. Att få leda lovsång här är ett privilegium och inte en rättighet. Jag är inte ute efter bekräftelsen att veta att jag duger som musiker. Jag vet redan att jag kan spela.<br />
Sen ikväll så ska jag kompa de som provspelar som lovsångsledare för 1:a året. Blir jättekul! Mina kompisar Toby, Mike och Emmanuelle kommer att vara med i kompet också.Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-36565862599011824282011-09-07T10:05:00.000-07:002011-09-07T10:05:41.914-07:00Första skoldagenDå var första skoldagen för 2nd year över. Vi hade "registration" på morgonen där vi fick reda på vilken Revival Group vi hamnat i år. I år har jag Crystal Stiles som Revival Group pastor. En ung kvinna i 30-årsåldern som var 1st year pastor i fjol så jag känner henne lite grann. Känns jättebra att vara i hennes grupp. Tror vi kommer att konnekta bra. Alla fick varsitt profetiskt ord som någon av de som är "interns" hade gjort. Spot-on profetiskt ord helt igenom! De vet förmodligen inte att Tapper betyder "brave" haha. Sen har jag också valt AMTn (dvs valbar kurs) "anatomy of a catalyst" så det är lustigt att just ordet "catalyst" kom med :)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFJ9E4OG7Cv1gopzwCiGHKblh9c-xiYhjBoIhAoVXETR0aQUgJg1MiCN9NchqD7Nfy9-rcIh-ABCEmSR81WwGcNd-NOP0p_bj-Ru1oE97UP071_M3JIPKW5o8sMAlyTuClgtRvP1kgjIKt/s1600/IMG_3212.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFJ9E4OG7Cv1gopzwCiGHKblh9c-xiYhjBoIhAoVXETR0aQUgJg1MiCN9NchqD7Nfy9-rcIh-ABCEmSR81WwGcNd-NOP0p_bj-Ru1oE97UP071_M3JIPKW5o8sMAlyTuClgtRvP1kgjIKt/s320/IMG_3212.JPG" width="320" /></a></div><br />
<br />
Sen fortsatte dagen med typ 100 kramar och kära återseenden. Tycker verkligen om hur mycket man uttrycker känslor för varandra här. Det är jag till 100%. En tjejkompis sa för någon dag sen: "the men here love each other well" och jag har faktiskt inte sett män uttrycka sin kärlek för varandra så fritt någon annanstans. Väldigt kul att se alla jag inte sett sen i Maj, men också väldigt intensivt så jag var helt slut efteråt. Kul att se att så många har växt över sommaren. Vissa av de som man märkte kämpade med självförtroende eller annat har förändrats över sommaren. Det är som att det vi fått under första året har fått sätta sig och man ser tydligt förändringen i deras ögon. Var flera som inte trodde att de skulle kunna gå andra året, men fick deras skolavgift betalad i sista stunden. En kompis till mig trodde inte att hon skulle kunna gå och hade gett upp hoppet helt, men igår var det någon (anonym tror jag) som betalade hennes avgift på typ 1500 dollar! <br />
<br />
Sen berättade Gabe Valenzuela som är ansvarig för 2nd year vad det förväntar sig av oss. Han tog upp några punkter och berättade om det:<br />
<i>We will love you...<br />
We will lead you...<br />
We will confront you...<br />
We will encourage you...<br />
We won't baby you...<br />
We expect you to fail...<br />
We expect you to learn...<br />
We expect you to serve...<br />
We expect you to sacrifice...<br />
We expect you to take responsibility...<br />
We expect you to grow<br />
- if you're gonna grow you need to learn how be uncomfortable.</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF5p7nZ4AxIRte3Z08CFo7IdVG-4qwaqVERPr0UYwLOKU_9wGqr-LZ_ZpVYWMlyQTe2USjQadRGdtZfquIIZq_lmf7N9EObqV4s2soj7M29ps1UnDAfGtrGrvXSmPVv7O3t9UoMorh0gbb/s1600/IMG_3213.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF5p7nZ4AxIRte3Z08CFo7IdVG-4qwaqVERPr0UYwLOKU_9wGqr-LZ_ZpVYWMlyQTe2USjQadRGdtZfquIIZq_lmf7N9EObqV4s2soj7M29ps1UnDAfGtrGrvXSmPVv7O3t9UoMorh0gbb/s320/IMG_3213.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
Sen hade vi en timmes lovsång med Jeremy Riddle och Kristine DiMarco. Min polare Graham lirade trummor. Han är sjukt grym. Lovsången var annorlunda nu än första gången under 1st year eftersom att vi nu känner varandra och är en familj. Det är en viss typ av lovsång som bara infinner sig när man är en stor familj och känner varandra och har gått igenom saker tillsammans. "Lovsång har väldigt lite med musik att göra" som en god vän till mig i Sverige sa.<br />
<br />
Bill Johnson och Kris Vallotton snackade sen i ca 1.5 timmar var och svarade på frågor. Man märkte att det är en helt annan dynamik under andra året. Bill och Kris är mer öppna och anförtror oss saker de nog inte skulle säga var som helst. De är också mer sårbara och väldigt öppna med var i deras personliga process de är För de är båda medvetna om att de inte har alla svar, men vi lär oss tillsammans.<br />
<br />
Kris dök direkt in på undervisningen och pratade om Herrens bön och kulturell transformation. Han berättade om en person som ringt upp honom och pratat om "den sista tiden". Många kristna idag sitter och väntar på den sista tiden och tror att djävulen kommer att regera innan slutat kommer. De baserar det på saker som står i Uppenbarelseboken. Kris sa: "I have a hard time embracing an eschatology that empowers a devil who was disempowerd and defeated on the cross". För oavsett vad vi tror om sista tiden så kan vi inte bara ta bort det faktum att djävulens makt försvann efter korset. Det här är något vi kommer att gå igenom mer under året. Guds vilja är för himmelriket att komma ned på jorden: "låt din vilja ske, på jorden så som i himlen."<br />
<br />
Bill pratade om Guds närvaro och hur det känns och upplevs olika för alla. Det är viktigt att inte jämföra sig med andra utan att lägga märke till vad som händer med just <i>dig.</i> Gud har många sätt för att röra vi oss på. Vi hade också frågor och svar med honom och Bill bjöd på hans djupa insikt över saker och ting. Hans undervisning är alltid så otroligt djup.<br />
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"Courier New";
panose-1:2 7 3 9 2 2 5 2 4 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
@font-face
{font-family:Wingdings;
panose-1:5 2 1 2 1 8 4 8 7 8;
mso-font-charset:2;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:0 0 65536 0 -2147483648 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
margin-bottom:.0001pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
margin-bottom:.0001pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
margin-bottom:.0001pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
margin-bottom:.0001pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:994647020;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-1207539294 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
ol
{margin-bottom:0cm;}
ul
{margin-bottom:0cm;}
-->
</style>"We need trust more than answers. The ability to trust God for things we don't understand is what qualifies us for the answer." <br />
<br />
Nu är det snart dags för dag 2 :) ....Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6260696196369438013.post-70984556867861333242011-09-05T23:13:00.000-07:002011-09-05T23:13:37.053-07:00Överväldigad av känslorNu är jag på plats i Redding och har varit här i några dagar och njutit av Kaliforniens soliga väder. Det är verkligen skönt att vara här och att få njuta av vackra Kalifornien. Men det har varit mer omskakande än jag trodde att komma tillbaka. I fredags träffade jag flera av mina kompisar och det var så emotionellt starkt att få se dem. Älskar dem så mycket och det är något speciellt med människor som man gått igenom mycket tillsammans med under ett års tid. Allt från vardag till smärta, glädje och stora inre förändringar. Vi har gjort allting tillsammans. Satt på ett lunchställe med min vän Pat och hennes syster då plötsligt en efter en av mina vänner dök upp. "Oh my gosh is that Christian Tapper!!?" utbrast en av dem. Sen dök det bara upp fler och fler vänner och det var så otroligt emotionellt stark att se dem. Vissa blir man tårögd av att se, andra kramar man om och bara asgarvar tillsammans. Hade inte tänkt på hur starkt det faktiskt skulle kännas att få se dem och att vara här. Jag hade fjärilar i magen hela dagen!<br />
En kompis som är ny i staden sa till mig: "Christian, I love how everyone loves you." Hon satte huvudet på spiken. Det är verkligen något fantastiskt att få uppleva den typen av kärlek och det går inte att beskriva i ord. Det måste upplevas. Bara att få se hur mycket människor älskar varandra här och uttrycker det så fritt skulle kunna knäcka de flesta.<br />
<br />
På gudstjänsten under fredagen var jag verkligen redo att lovsjunga av hela mitt hjärta så jag gick längst fram i Sanctuaryn som jag brukar. Lovsången var helt otroligt bra och Guds närvaro var så stark där inne. Blev så överväldig av känslor att jag storgrät en timme i sträck genom hela lovsången. Jag kände bara så stor tacksamhet och över allt i mitt liv - att jag får vara i Redding, hur Gud har tagit hand om mig ekonomiskt under sommaren och på alla möjliga sätt, alla mina fantastiska vänner som älskar mig och som jag älskar och bara sån förväntan för vad Gud kommer att göra under det närmsta året. Jag känner mig världens mest välsignade människa och jag saknar inget. Det blev bara för mycket. Kändes som att Gud bara skar upp mitt hjärta och jag bara kände Hans kärlek så påtagligt. Det känns som att Han gör mig redo för att ta emot mer. <br />
Jag ber att du som läser det här ska bli fullkomligt omsluten av Guds kärlek, att du ska få en stark uppenbarelse av hur mycket Jesus älskar varenda del av dig och att du får känna Helige Andes närvaro och kraft. Att Han ska öppna upp dig hjärta för att ta emot mer av Honom - för det finns så mycket mer att få. Mer än du tror eller kan drömma om. Låt inte det du tidigare varit med om få definiera och boxa in Gud för Hans kärlek är oändlig. Ju närmare du kommer Honom desto mer kommer du att känna av Hans närvaro på ett väldigt verkligt och påtagligt sätt. Släpp taget och försök inte kontrollera Gud. Du kommer att få uppleva känslor du inte trodde var möjliga.<br />
<br />
Med många saker som jag varit med om i livet så har minnet av själva upplevelsen varit starkare än själva upplevelsen i sig. Ofta när man går tillbaka till något så märker man att man gjort det större i sin tankevärld än vad man egentligen upplevde. Men att vara här i Redding I Bethels kultur är precis tvärtom. Guds närvaro och människors kärlek är så mycket starkare än jag minns det. Jag är helt överväldigad. I morgon är första dagen av 2nd year. Ser verkligen fram emot det här året och är spänd av förväntan....Christianhttp://www.blogger.com/profile/01285994192063335110noreply@blogger.com0