Lugnet före stormen

I fredags var jag i kyrkan för första gången. Det började med en timmes lovsång som var bland det mest fantastiska jag upplevt. Lovsångsteamet hade en fantastisk gåva för tillbedjan och den Helige Andes närvaro var stark. Sen pratade en Pastor som heter Kris Vallatton om sexualitet, relationer och annat på ett väldigt öppet och bra sätt. Mitt första intryck av Bethel och människorna var väldigt gott. Efteråt kollade jag in bönekapellet där jag troligtvis kommer spendera rätt mycket tid under det kommande året. Det var en fridfull plats med en skön atmosfär.

Senaste dagarna har jag umgåtts mycket med min "house mate" James och hans två kompisar Ashley och Amber. Har varit väldigt kul att hänga med dem. De är roliga, avslappnade, uppmuntrande och öppna. Min rumskamrat Chet (från Kanada) kom i förrgår och han verkar vara en skön, mogen snubbe. Det är otroligt vad fort det går att lära känna människor som är öppna med sig själva. De är också bra  på att kommunicera med varandra om hur de känner. Det är något jag behöver bli bättre på. Just att säga till när det är någonting jag inte tycker om att någon gör eller irriterar mig på exempelvis och att dra tydliga gränser för mig själv vad jag tycker är ok och inte. För mig tar det betydligt längre för mig att säga till om sådana saker. Det kan ofta finnas en tendens att gå och bära på saker lite för länge istället för att säga till om det på en gång. Vet inte om det är mitt svenska arv eller om det bara är jag själv. De människor jag träffat här är väldigt bra på att ta upp "issues" direkt istället för att hålla inne med det. Det tror jag gör det möjligt att ha väldigt nära relationer som är byggda på sanning och inget annat.

Det är väldigt kul att prata engelska hela tiden även om jag ibland kommer på mig själv med att det känns lite märkligt att bara prata engelska och ingen svenska. Men jag har alltid gillat språket gillar hur uttrycksfullt det är. Tycker det är lätt att uttrycka sina känslor på engelska av någon anledning. Det har länge varit en dröm att få bo någonstans där man bara pratar engelska så jag njuter verkligen av det till fullo!

Idag är första dagen i skolan och jag är väldigt förväntansfull och lite smånervös inför det. Vet egentligen inte så mycket om upplägget på undervisningen så jag vet inte riktigt vad jag har att förvänta. Får berätta mer om det sen. Många före detta eller nuvarande studenter som jag umgåtts med har sagt till mig att det kommer att bli ett fantastiskt år, men också upprivande och jobbigt på många sätt. Men det antar jag är oundvikligt när det kommer till förändring i ens liv. Jag ser verkligen framemot det och snart börjar äventyret på allvar. Lugnet före stormen...