Om att vara en "feeler"

Jag berättade lite som hastigast i förra blogginlägget om att jag är en känslomässig person och påverkas starkt av andra människors känslor så jag tänkte skriva lite om det.

Jag har insett senaste tiden att jag är något av vad man kallar en "feeler" - dvs en person som blir starkt påverkad av sina känslor och även andras känslor. Alla människor har ju självklart känslor, men vissa människor är känsligare än andra och känner saker starkare. Jag ser det som en styrka att vara en feeler (motsatsen "thinker" är också en styrka), men för mig är det viktigt att lära mig hantera känslor för jag vill inte bli styrd av dem. Jag vill göra det som är rätt i alla situationer oavsett vad jag råkar känna för just då.
Beni Johnson (Bill Johnsons fru) undervisade i veckan om detta och hon betonade vikten av att förstå var känslorna kommer ifrån. Har ni t.ex. någon gång märkt av att ni plötsligt börjar må dåligt utan anledning när ni är runt människor? Jag märkte det härom veckan när jag var ute och gick i området där jag bor här i Redding. Jag började plötsligt känna mig illa till mods helt utan anledning och jag mådde helt bra när jag gick hemifrån. Genom att ha pratat med folk här och genom det Beni sa så "plockade" jag förmodligen upp någon annans känslor i området. Tror det kan vara viktigt att kolla sig på morgonen när man vaknar. "Hur mår jag? Bra. Ok, då vet jag". Så då om man plötsligt börjar känna sig nere eller plocka upp någon känsla helt utan anledning så kan man förstå att det förmodligen kommer från någon annan. Man får be och lägga det i Guds händer och skaka av sig det. Ibland kan man känna de sakerna för att Gud vill att man ska be för någon så man får alltid fråga Gud och sen handla därefter. Men oavsett så är det viktigt att inte ta på sig och bära andra människors känslor. För det är svårt att hjälpa andra upp om man själv är nere.
En annan grej som kan göra att man mår konstigt är om åker till en helt ny plats där det andliga klimatet är annorlunda (vilket det ofta är på olika platser). Det kan då ta ett tag att vänja sig vid det så det kan också vara en anledning till att man mår konstigt ibland när man precis kommit till ett nytt ställe. Brukar dock vara lugnt efter en vecka eller två.
Jag vill inte säga att det här alltid är anledningen till att man plötsligt börjar känna sig nere för det kan också vara obearbetade känslor som kommer upp och som behöver redas ut. Viktigt att alltid prata om sina känslor och inte gå omkring och bära på det. Antingen med Gud eller sina vänner. Oftast båda.

Så om du är en "feeler" inse att Gud skapade dig så av en anledning: för att kunna nå ut till människor på ett djupt känslomässigt plan. Var tacksam för det, men lär dig hantera det så att du inte blir överväldigad av känslor på ett ohälsosamt sätt.

Känn er fria att höra av er om ni har några tankar eller funderingar om det. Antingen som kommentar nedan eller på mail.

Hoppas ni har det jättebra där hemma! Tänker på er och ni finns i mina hjärtan.