Igår hade vi vår sista treasure hunt activation för terminen. Vi gav varandra profetiska målningar vi gjort och drog sen slumpmässiga namn till vilka vi skulle ge dem till. Kul! Sen skulle tog vi en stund och bad för att ben skulle växa ut. Antingen för de som vill bli längre (hehe, vet inte varför Gud gör det, men varför inte? =D) eller för de som har ett av benen som är för kort. 18 ben växte ut! 18! Helt grymt. Filmade ett av dem så om ni vill se det med era egna ögon kan ni kolla på filmklippet nedan. Killen ville bli längre så precis innan jag hade börjat filma så hade högerbenet växt ut en rejäl bit. Kolla när hans vänsterben växer ut flera cm på bara några sekunder!!!
Denna veckan har det vart en massa olika julfester. I tisdags var vi hemma hos Kris Vallotton tillsammans med alla som är med i ett lovsångsteam i 1:a och 2:a året. Vi var ca 40-50 pers. Riktigt schtekigt hus med pool, stor gård m.m. Vi hade även "white elephant gift"-utdelning. Det innebär att man köper en present till någon anonym, ofta så billigt och så skämtsamt som möjligt. Jag hade en bild på mig själv som varit ett stående skämt här under de senaste månaderna (den är väldigt "sultry" som man säger haha) så jag ramade in den och slog in den. Höll på dö av skratt när en av mina kompisar Isaac öppnade den =).
Vi hade också julfest med vår Revival Group. En kille som heter Nate läste julevangeliet och härmade en afro-amerikansk predikant - sjukt kul! =) Sen höll vår pastor John ett väldigt bra tal. Han pratade om att det för vissa kan vara lite jobbigt att åka hem på julen med sina familjer för det är inte alla som förstår vad vi gör på Bethel och tycker att det en massa konstigheter som försiggår som helande, "drunk in the spirit" och annat. Men också att det blir extra uppenbart hur mycket man har växt när man kommer till en annan miljö än den man har varit van med de senaste 3 månaderna. Vår Revival Group är verkligen grym och Gud har "hällt ut" en enorm glädje över gruppen denna termin. Det är verkligen en uppenbart stor skillnad.
Det jag gillar med alla festerna är den avslappnade stämningen. Man kan klä upp sig fint om man vill, men det är inget krav och ingen tittar snett på en om man kommer i sina "vanliga" kläder. Så har jag inte upplevt i så många sammanhang tidigare. Sen är ju visserligen amerikanare väldigt avslappnade vad gäller kläder.
Tidigt imorgon bitti åker jag och min kompis Aaron mot södra kalifornien. Stannar nog hos honom i Orange County över natten och sen åker jag till San Diego på söndag för att fira jul med min vän Mike, hans fru Sofia och deras familjer. Det ser jag framemot. Är riktigt kallt och regnigt här just nu och i San Diego har jag hört att det typ är 25 grader varmt året runt. Inte helt fel även om det inte blir en vit jul.
fredag 17 december 2010
måndag 13 december 2010
SOZO, kvinnan m.m.
Nu var det ett bra tag sen jag skrev. Har haft det väldigt bra på sistone, men en del att göra. Blivit mycket lovsång, fester, häng och annat senaste tiden. Plus skolarbete förstås.
I onsdags hade jag något som heter SOZO. Det är ett grekiskt ord som innefattar en rad olika saker som "helad, räddad, befriad". Har ingen erfarenhet av det tidigare, men var väldigt nyfiken då alla som gjort det säger att det är väldigt bra och de känt att de fått större frihet i livet.
Det här är beskrivningen på Bethels hemsida:
The Sozo ministry is a unique inner healing and deliverance ministry in which the main aim is to get to the root of those things hindering your personal connection with the Father, Son and Holy Spirit. Thus with a healed connection with Father, Son and Holy Spirit you can walk in the destiny to which you have been called.
Hade det min Revival Group Pastors fru Diana och min intern Merlin var också med. Det hela tog ungefär en timme och gick ut på (som Diana sa): "att lära sig gå till Jesus med sina känslor och fråga honom om vad det handlar om och sen lära sig lita på att det man hör verkligen är från Honom." Det är väldigt enkelt upplagt och man kan börja i att antingen gå till ett tillfälle den senaste tiden då man haft en stark känsloyttring, eller någon "bild" man fått angående sin barndom genom ett profetiskt tilltal eller något. Det kan vara vadsomhelst. Kommer man inte på något så får man frågor och/eller så visar Helige Anden något. Var väldigt bra och jag kände betydligt större frihet på flera områden. Jag har inget problem med att dela med mig av väldigt intima detaljer, särskilt i ett sånt sammanhang, så det var inte så svårt att hitta saker. För ju mer man är villig att dela med sig av desto friare blir man. Vi gick igenom lite olika saker och sen så ledde hon mig i att säga: "Jesus, fanns det några lögner som jag trodde på i denna situationen?" eller liknande vid dessa situationer. Sen frågade hon: "Vad sa han?" och så sa jag vad jag upplevde att Jesus sa. Blev återigen påmind om hur lätt det faktiskt är att fråga Jesus om saker och ting och att Han faktiskt svarar en. Det är ju sånt man kan göra närsomhelst och inte bara när man har en SOZO. Däremot finns det ju vissa gånger då det är svårare att höra vad han säger p.g.a. man har för mycket känslor t.ex. som kommer i vägen, men har man ett öppet sinne så tror jag det är lättare än de flesta tror. Ofta kan man få idéer och svar som man inte hade väntat sig. Väldigt intressant. Jesus är ju den bästa rådgivaren.
Jag var lite som ett emotionellt öppet sår efteråt, men det kändes ändå bara positivt och vi skrattade mycket under sessionen. Känner mig mer fri på flera områden i livet. Kommer säkert att göra en till SOZO i vår.
Förra söndagen hade Kris Vallotton en GRYMT bra predikan!! En av de bästa jag hört!! Ni bara måste lyssna på den!! Den handlar om kvinnan. Bibeln har av någon obegriplig anledning (p.g.a. misstolkningar) fått ett rykte om att ha en nedvärderande kvinnosyn. Det kunde inte vara längre från sanningen. På Bibelns tid var kvinnor behandlade som ägodelar och det sätt Jesus relaterade till dem som lika värdefulla individer som män var helt nytt. Något som Bibelns författare fick mycket skit för på den tiden. Faktum är att Bibeln är den mest "empowering" skrift för kvinnor som någonsin funnits innan 1900-talet. Nästan 2000 år före sin tid med andra ord. Finns mycket att skriva om detta men gå istället till: http://www.ibethel.tv/watch/858/gods-most-amazing-creation/2010/12/05 och klicka på "God's Most Amazing Creation" för att lyssna och titta på Kris undervisning!! Han är alltid grymt rolig dessutom :)
I tors på treasure hunt träffade vi några killar i 12-13-årsåldern vid en skateboardpark. En av killarna i vår grupp hade skrivit ned flera ledtrådar (som vi alltid gör innan) som stämde överens med dem: skateboard, huvtröja, tonåring. Det visade sig att en av dem hette Anthony och precis det namnet hade samma kille på sin treasure hunt-karta! Han frågade om han behövde bön för något. Han hade gjort illa sig i ena knät sa han. Vi frågade hur ont det gjorde på en skala från 1-10. "6" sa han. Vi bad en kort bön och frågade om han kände någon skillnad: "it actually feels better" sa han. Vi frågade var han var på skalan nu och han sa "4" så vi bad igen. Efter det sa han: "I don't feel any pain now! Whoa, it's like magic! Vi frågade om han kände Jesus och det gjorde han. Jag frågade om han hade upplevt den Helige Anden. Det hade han inte så jag frågade om han ville det och det ville han. Jag bad honom hålla ut sina händer och säga: "come Holy Spirit". En av tjejerna frågade om han kände något. "My hands feel heavy!" sa han. Så fantastiskt! Blev så uppmuntrad av det! Han hade förmodligen aldrig upplevt Jesus röra vid honom på det sättet förut. Woohoo!!
I morse träffades jag och mina rumskramrater och snackade som vi gör varje måndag. Vi brukar prata igenom saker (om det behövs) som har att göra med praktiska saker så att det ska slippa bli irritation när vi bor tillsammans. Det brukar dock gå ganska snabbt. Sen pratade vi igenom vad som stod ut mest som vi lärt oss denna termin. Det är väldigt många saker, men en sak som står ut mycket som hänt med mig personligen är att jag fått en ännu större frid. Jag släppt mycket på mitt behov av att kontrollera saker (som man ändå inte kan kontrollera), att inte oroa mig över saker. Flera människor har påpekat det senaste tiden också. Det känns som att jag fått en ännu större frihet och det är betydligt skönare att leva med en större frid varje dag. En vän sa en gång till mig att: "livet är 10% vad som händer och 90% hur man reagerar på det som händer". Så sant. Ju större frid man har desto bättre tror jag man kan hantera problem och annat som kommer ens väg. Och bara Gud kan ge en den typen av frid "som över går allt förstånd".
Nu börjar julen närma sig och jag börjar känna julstämningen lite smått nu när man hör julmusik på Walmart trots att det inte är någon snö. Blir en annorlunda jul detta år. Har alltid firat i Boden med min familj under alla år, men i år ska jag till min vän Mike och hans familj i San Diego. Kommer att sakna mina föräldrar, min kära bror, min faster och farmor och farfar som jag alltid firar med. Men samtidigt vet jag att jag kommer att fira så gott som alla jular hos dem i framtiden så på sätt och vis känns det kul att göra något annat nu när jag ändå är här. Ska också till Orange County över nyår för att hänga med en annan kompis. Ser framemot det! Blir bra att komma ifrån Redding ett tag också. Inte för att jag är leds, men bara att få lite miljöombyte för att kunna få en "fresh start" när jag kommer tillbaka.
I onsdags hade jag något som heter SOZO. Det är ett grekiskt ord som innefattar en rad olika saker som "helad, räddad, befriad". Har ingen erfarenhet av det tidigare, men var väldigt nyfiken då alla som gjort det säger att det är väldigt bra och de känt att de fått större frihet i livet.
Det här är beskrivningen på Bethels hemsida:
The Sozo ministry is a unique inner healing and deliverance ministry in which the main aim is to get to the root of those things hindering your personal connection with the Father, Son and Holy Spirit. Thus with a healed connection with Father, Son and Holy Spirit you can walk in the destiny to which you have been called.
- Sozo is an inner healing/deliverance ministry
- Sozo is simple, fast, Spirit led and effective
- Sozo finds issues in minutes instead of years
- Sozo helps heal your relationship with God to enable you to fulfill your destiny
Hade det min Revival Group Pastors fru Diana och min intern Merlin var också med. Det hela tog ungefär en timme och gick ut på (som Diana sa): "att lära sig gå till Jesus med sina känslor och fråga honom om vad det handlar om och sen lära sig lita på att det man hör verkligen är från Honom." Det är väldigt enkelt upplagt och man kan börja i att antingen gå till ett tillfälle den senaste tiden då man haft en stark känsloyttring, eller någon "bild" man fått angående sin barndom genom ett profetiskt tilltal eller något. Det kan vara vadsomhelst. Kommer man inte på något så får man frågor och/eller så visar Helige Anden något. Var väldigt bra och jag kände betydligt större frihet på flera områden. Jag har inget problem med att dela med mig av väldigt intima detaljer, särskilt i ett sånt sammanhang, så det var inte så svårt att hitta saker. För ju mer man är villig att dela med sig av desto friare blir man. Vi gick igenom lite olika saker och sen så ledde hon mig i att säga: "Jesus, fanns det några lögner som jag trodde på i denna situationen?" eller liknande vid dessa situationer. Sen frågade hon: "Vad sa han?" och så sa jag vad jag upplevde att Jesus sa. Blev återigen påmind om hur lätt det faktiskt är att fråga Jesus om saker och ting och att Han faktiskt svarar en. Det är ju sånt man kan göra närsomhelst och inte bara när man har en SOZO. Däremot finns det ju vissa gånger då det är svårare att höra vad han säger p.g.a. man har för mycket känslor t.ex. som kommer i vägen, men har man ett öppet sinne så tror jag det är lättare än de flesta tror. Ofta kan man få idéer och svar som man inte hade väntat sig. Väldigt intressant. Jesus är ju den bästa rådgivaren.
Jag var lite som ett emotionellt öppet sår efteråt, men det kändes ändå bara positivt och vi skrattade mycket under sessionen. Känner mig mer fri på flera områden i livet. Kommer säkert att göra en till SOZO i vår.
Förra söndagen hade Kris Vallotton en GRYMT bra predikan!! En av de bästa jag hört!! Ni bara måste lyssna på den!! Den handlar om kvinnan. Bibeln har av någon obegriplig anledning (p.g.a. misstolkningar) fått ett rykte om att ha en nedvärderande kvinnosyn. Det kunde inte vara längre från sanningen. På Bibelns tid var kvinnor behandlade som ägodelar och det sätt Jesus relaterade till dem som lika värdefulla individer som män var helt nytt. Något som Bibelns författare fick mycket skit för på den tiden. Faktum är att Bibeln är den mest "empowering" skrift för kvinnor som någonsin funnits innan 1900-talet. Nästan 2000 år före sin tid med andra ord. Finns mycket att skriva om detta men gå istället till: http://www.ibethel.tv/watch/858/gods-most-amazing-creation/2010/12/05 och klicka på "God's Most Amazing Creation" för att lyssna och titta på Kris undervisning!! Han är alltid grymt rolig dessutom :)
I tors på treasure hunt träffade vi några killar i 12-13-årsåldern vid en skateboardpark. En av killarna i vår grupp hade skrivit ned flera ledtrådar (som vi alltid gör innan) som stämde överens med dem: skateboard, huvtröja, tonåring. Det visade sig att en av dem hette Anthony och precis det namnet hade samma kille på sin treasure hunt-karta! Han frågade om han behövde bön för något. Han hade gjort illa sig i ena knät sa han. Vi frågade hur ont det gjorde på en skala från 1-10. "6" sa han. Vi bad en kort bön och frågade om han kände någon skillnad: "it actually feels better" sa han. Vi frågade var han var på skalan nu och han sa "4" så vi bad igen. Efter det sa han: "I don't feel any pain now! Whoa, it's like magic! Vi frågade om han kände Jesus och det gjorde han. Jag frågade om han hade upplevt den Helige Anden. Det hade han inte så jag frågade om han ville det och det ville han. Jag bad honom hålla ut sina händer och säga: "come Holy Spirit". En av tjejerna frågade om han kände något. "My hands feel heavy!" sa han. Så fantastiskt! Blev så uppmuntrad av det! Han hade förmodligen aldrig upplevt Jesus röra vid honom på det sättet förut. Woohoo!!
I morse träffades jag och mina rumskramrater och snackade som vi gör varje måndag. Vi brukar prata igenom saker (om det behövs) som har att göra med praktiska saker så att det ska slippa bli irritation när vi bor tillsammans. Det brukar dock gå ganska snabbt. Sen pratade vi igenom vad som stod ut mest som vi lärt oss denna termin. Det är väldigt många saker, men en sak som står ut mycket som hänt med mig personligen är att jag fått en ännu större frid. Jag släppt mycket på mitt behov av att kontrollera saker (som man ändå inte kan kontrollera), att inte oroa mig över saker. Flera människor har påpekat det senaste tiden också. Det känns som att jag fått en ännu större frihet och det är betydligt skönare att leva med en större frid varje dag. En vän sa en gång till mig att: "livet är 10% vad som händer och 90% hur man reagerar på det som händer". Så sant. Ju större frid man har desto bättre tror jag man kan hantera problem och annat som kommer ens väg. Och bara Gud kan ge en den typen av frid "som över går allt förstånd".
Nu börjar julen närma sig och jag börjar känna julstämningen lite smått nu när man hör julmusik på Walmart trots att det inte är någon snö. Blir en annorlunda jul detta år. Har alltid firat i Boden med min familj under alla år, men i år ska jag till min vän Mike och hans familj i San Diego. Kommer att sakna mina föräldrar, min kära bror, min faster och farmor och farfar som jag alltid firar med. Men samtidigt vet jag att jag kommer att fira så gott som alla jular hos dem i framtiden så på sätt och vis känns det kul att göra något annat nu när jag ändå är här. Ska också till Orange County över nyår för att hänga med en annan kompis. Ser framemot det! Blir bra att komma ifrån Redding ett tag också. Inte för att jag är leds, men bara att få lite miljöombyte för att kunna få en "fresh start" när jag kommer tillbaka.
torsdag 2 december 2010
Ny AMT och svensk hemgrupp
Aaah härligt att vara tillbaka i skolan! Igår när jag var på väg ut från skolbyggnaden såg jag några tjejer som var helt whacked av den Helige Ande som flippade ur och skrattade hejdlöst och jag tänkte för mig själv "feels like home =)". Många människor känner sig obekväma med såna typ av manifestationer eller "utrbrott" eller vad man ska kalla det. Men här händer det så ofta att folk inte ens reagerar längre. Det händer i sanctuaryn (där lektionerna är), under gudstjänster, i skolcafét, på parkeringen, ja överallt :) ser ut som galenskap, men det är ren glädje! Vi hade även en sån "drinking session" idag med vår revival group då vår pastor John utbrast: "MERRY CHRISTMAS HAHAHA!!" och gick runt och whackade alla. I början av skolåret var det flera som verkade skeptiska till det, men nu garvar nästan alla och bara njuter av Helige Andes närvaro. Vi låg i en hög på golvet. Ska det vara så på en Bibelskola va? =D
Påbörjade en ny AMT igår som heter "divine union". Den handlar om närhet till Gud och om att få lära sig sätt så man kan komma ännu djupare in i Hans närvaro utan förhinder. Läraren heter Bonnie och är i 60-årsåldern. Väldigt inspirerande kvinna som har mycket att ge. Funderade tidigare på om jag skulle välja någon "track" med inriktning på youth ministry eller något, men jag kände inte riktigt frid med det. Var också intresserad av en AMT som heter "supernatural evangelism" som jag tror är grym och det är verkligen mitt hjärta, men jag upplevde ändå att Gud sa att jag skulle välja denna AMT. Är verkligen glad att jag gjorde det valet. "Divine union" kändes som prescis rätt grej för mig just nu!!
Bonnie pratade under första lektionen om meditation och hur det inte alls är något "new age" egentligen. Det handlar bara om att fokusera på Gud. Många människor är dåliga på att fokusera på en sak under en längre tid (vi är vana vid att hatta väldigt mycket i vårt samhälle) så det här är en färdighet man behöver lära sig. För många är det en utmaning i början då ens tankar lätt drar iväg åt något håll, men det blir bättre med tiden. Hon sa också: "In churches we're often educated beyond our experiences. This will take you in a closer experience" - tror det är väldigt sant. Hon gav bl.a. olika tips på hur man kunde använda Bibelverser för att fokusera då man kände att ens tankar flyter iväg. Hon pratade också om att det handlar om att släppa taget och inte försöka få det att hända, alltså upplevelsen av Guds närvaro. "We don’t have to hype anything up. If it’s God we don’t have to hype it up". Det handlar inte om att försöka få något att hända eller att försöka höra vad Gud säger. Man släpper taget och sen får Gud göra vad Han vill. Mindre strävande helt enkelt. Om han vill ge en bilder, ord, visioner eller annat så är det fine, men man försöker inte få det hända utan det får komma naturligt. Gud kanske bara vill att man ska vara tyst och vila i Honom. Bonnie pratade också om hur när man är i Guds närvaro så känner man sig helt tillfreds och avslappnad. T.ex. sa hon "If you're connected to God you will never have insomnia". De människor som är väldigt connectade till Guds närvaro är sällan stressade och bär på en enorm frid som bara gör livet så mycket bättre. För vem vill inte ha frid?
Det handlar också mycket om att lyssna för ofta när vi ber så pratar nästan bara vi utan att lyssna på Gud. Det har iaf varit min tidigare erfarenhet. Han har väldigt mycket intressant att säga och visa en som man aldrig får ta del av om man aldrig tar sig tid att lyssna. Gud tränger sig ju aldrig på utan man måste själv vilja höra vad Han säger. Men Han talar alltid bara positiva saker som uppmuntrar och stärker en.
Som jag skrev i förra posten om hur jag försöker släppa taget om ambition och strävande så är precis det här jag vill komma närmare in i - intimitet med Gud. Det är en den grund jag vill bygga i mitt liv för när man är connectad med Gud så blir livet så mycket roligare och lättare och man får helt andra perspektiv på saker och ting.
Ikväll var jag även på svensk hemgrupp. Har haft det en gång förut och vi har det några gånger per termin. Vi drack glögg och åt pepparkakor och hade det bra. Skönt att få hänga med svenskar för en gångs skull. Blir alltid en speciell gemytlig stämning när det bara är svenskar på något sätt. Känns väldigt familjärt och bekvämt :) Vi hade gjort "prophetic art" till varandra då vi bara målade någon bild och kanske något ord om man ville det. Jag tycker egentligen inte alls om att måla eller rita, men jag kan inte säga nej till en utmaning. De gavs sen i present till någon slumpmässig. Det var häftigt hur många som fick bilder om precis de saker som Gud talat in i deras liv om tidigare! Många fick bekräftelser på det! Efter det hade vi en grym stund av lovsång, bön med mycket skratt och fyllt av Guds starka närvaro. Många blev "fulla" på Anden.
Såna härliga och fina människor! Är bl.a. en andraårselev med som kommer från en liten by utanför Luleå. Inte alls så långt ifrån Boden där jag växt upp med andra ord!! Riktigt skön snubbe som är en sån njutare av Guds närvaro. Hans beskrivning av Bethel var: "jag blev helt whacked under första året, och jag har inte nyktrat till sen dess!" Haha =).
Btw, om ni vill se hur det kan se ut när någon blir fylld med Helig Ande (eller "full" som man säger) så kan ni kolla på det här klippet: Holy Spirit Wedding Så sjukt kul =D
Om ni vill ge ett bidrag till min missionsresa till L.A. i mars kan ni göra det på:
https://www.ibssm.org/?action=donate&target=missions&student_id=211495
Har fortfarande 700 dollar att betala så alla bidrag uppskattas!
Påbörjade en ny AMT igår som heter "divine union". Den handlar om närhet till Gud och om att få lära sig sätt så man kan komma ännu djupare in i Hans närvaro utan förhinder. Läraren heter Bonnie och är i 60-årsåldern. Väldigt inspirerande kvinna som har mycket att ge. Funderade tidigare på om jag skulle välja någon "track" med inriktning på youth ministry eller något, men jag kände inte riktigt frid med det. Var också intresserad av en AMT som heter "supernatural evangelism" som jag tror är grym och det är verkligen mitt hjärta, men jag upplevde ändå att Gud sa att jag skulle välja denna AMT. Är verkligen glad att jag gjorde det valet. "Divine union" kändes som prescis rätt grej för mig just nu!!
Bonnie pratade under första lektionen om meditation och hur det inte alls är något "new age" egentligen. Det handlar bara om att fokusera på Gud. Många människor är dåliga på att fokusera på en sak under en längre tid (vi är vana vid att hatta väldigt mycket i vårt samhälle) så det här är en färdighet man behöver lära sig. För många är det en utmaning i början då ens tankar lätt drar iväg åt något håll, men det blir bättre med tiden. Hon sa också: "In churches we're often educated beyond our experiences. This will take you in a closer experience" - tror det är väldigt sant. Hon gav bl.a. olika tips på hur man kunde använda Bibelverser för att fokusera då man kände att ens tankar flyter iväg. Hon pratade också om att det handlar om att släppa taget och inte försöka få det att hända, alltså upplevelsen av Guds närvaro. "We don’t have to hype anything up. If it’s God we don’t have to hype it up". Det handlar inte om att försöka få något att hända eller att försöka höra vad Gud säger. Man släpper taget och sen får Gud göra vad Han vill. Mindre strävande helt enkelt. Om han vill ge en bilder, ord, visioner eller annat så är det fine, men man försöker inte få det hända utan det får komma naturligt. Gud kanske bara vill att man ska vara tyst och vila i Honom. Bonnie pratade också om hur när man är i Guds närvaro så känner man sig helt tillfreds och avslappnad. T.ex. sa hon "If you're connected to God you will never have insomnia". De människor som är väldigt connectade till Guds närvaro är sällan stressade och bär på en enorm frid som bara gör livet så mycket bättre. För vem vill inte ha frid?
Det handlar också mycket om att lyssna för ofta när vi ber så pratar nästan bara vi utan att lyssna på Gud. Det har iaf varit min tidigare erfarenhet. Han har väldigt mycket intressant att säga och visa en som man aldrig får ta del av om man aldrig tar sig tid att lyssna. Gud tränger sig ju aldrig på utan man måste själv vilja höra vad Han säger. Men Han talar alltid bara positiva saker som uppmuntrar och stärker en.
Som jag skrev i förra posten om hur jag försöker släppa taget om ambition och strävande så är precis det här jag vill komma närmare in i - intimitet med Gud. Det är en den grund jag vill bygga i mitt liv för när man är connectad med Gud så blir livet så mycket roligare och lättare och man får helt andra perspektiv på saker och ting.
Ikväll var jag även på svensk hemgrupp. Har haft det en gång förut och vi har det några gånger per termin. Vi drack glögg och åt pepparkakor och hade det bra. Skönt att få hänga med svenskar för en gångs skull. Blir alltid en speciell gemytlig stämning när det bara är svenskar på något sätt. Känns väldigt familjärt och bekvämt :) Vi hade gjort "prophetic art" till varandra då vi bara målade någon bild och kanske något ord om man ville det. Jag tycker egentligen inte alls om att måla eller rita, men jag kan inte säga nej till en utmaning. De gavs sen i present till någon slumpmässig. Det var häftigt hur många som fick bilder om precis de saker som Gud talat in i deras liv om tidigare! Många fick bekräftelser på det! Efter det hade vi en grym stund av lovsång, bön med mycket skratt och fyllt av Guds starka närvaro. Många blev "fulla" på Anden.
Såna härliga och fina människor! Är bl.a. en andraårselev med som kommer från en liten by utanför Luleå. Inte alls så långt ifrån Boden där jag växt upp med andra ord!! Riktigt skön snubbe som är en sån njutare av Guds närvaro. Hans beskrivning av Bethel var: "jag blev helt whacked under första året, och jag har inte nyktrat till sen dess!" Haha =).
Btw, om ni vill se hur det kan se ut när någon blir fylld med Helig Ande (eller "full" som man säger) så kan ni kolla på det här klippet: Holy Spirit Wedding Så sjukt kul =D
Om ni vill ge ett bidrag till min missionsresa till L.A. i mars kan ni göra det på:
https://www.ibssm.org/?action=donate&target=missions&student_id=211495
Har fortfarande 700 dollar att betala så alla bidrag uppskattas!
tisdag 30 november 2010
Thanksgiving break
Senaste veckan har vi haft lov från Bethel då det varit "Thanksgiving break". Har varit bra att få tid att processa och bearbeta saker som hänt och saker som Gud har sagt. Det har varit väldigt mycket att smälta :) I torsdags firade vi thanksgiving hos Ashley tillsammans med James, hennes rumskamrater och några andra vänner. Väldigt enkelt och trevligt med kalkon, "sweet potatoes" och andra goda grejer. Vi satt mest och pratade och umgicks. Tycker det är väldigt trevligt att bara göra det. Ofta kan jag ibland bli lite "störd" över när det är en massa aktiviteter. Inte för att jag är emot det, för det kan vara väldigt kul, men jag föredrar hellre att bara ha konversationer med människor och lära mig mer om vilka de är. Det är definitivt en av de saker jag gillar att göra allra mest.
Thanksgiving är en stor helg i USA. Nästan lika stor som julen och alla åker hem till sina familjer och spenderar tid tillsammans med dem. Väldigt bra helg måste jag säga. Just tacksamhet tror jag är en så viktig grej. Jag har varit med om ett par gånger senaste tiden då jag inte mått bra och känt mig nere av olika anledningar. Istället för att gräva ned mig i de grejerna (som bara leder till att man mår sämre) så har jag börjat tacka Gud för alla de saker jag faktiskt har i mitt liv och det har bara totalt vänt på mina känslor och gjort att jag känt mig glad och tacksam! Pröva att göra det om du känner dig nere någon gång. Jag lovar att Gud kommer att ge dig andra perspektiv på saker och ting och låta dig se de saker Han faktiskt gör och har gjort i ditt liv istället för det Han inte gör. Tacksamhet är väldigt kraftfullt och så viktigt.
Det tråkiga var att jag blev sjuk i början av lovet och har varit riktigt risig och hostat under hela tiden. Hade tänkt hinna umgås med lite människor och ta en fika med flera med det får bli en annan gång. Tråkigt att vara sjuk! Antar att det är den plötsliga väderomställningen som bidragit till det. Det har börjat bli relativt kallt här nu, runt 10-12 grader. Samtidigt var det kanske bra för mig på sätt och vis att inte göra något i några dagar. Just nu är jag i en period då jag lär mig att släppa allt strävande och ambitioner jag har och bara lita på Gud och vila i Hans närvaro. Mitt liv har varit fullt av en massa ambitioner och även om det är bra att ha dem så är det inte bra om de definierar den man är, vilket de många gånger gjort för mig. Har nämnt det här förut, men om man har sin identitet i det man gör istället för den man är så kommer det att leda till att man blir frustrerad och missnöjd med sig själv när det man gör (ens karriär t.ex.) inte går som man hade hoppats. Och såna saker går upp och ned. Vill inte att jag ska vara beroende av det för hur jag mår. Man måste vara en "human being" innan man blir en "human doing". Så istället vill jag att det jag gör ska flöda ut från den jag är och inte tvärtom. Nu är t.ex. första gången i mitt liv som jag inte har några musikaliska ambitioner överhuvudtaget. Det känns så befriande. Jag vet att det inte alltid kommer att vara så och jag kommer säkerligen att ha musikaliska ambitioner i framtiden, men just nu är det inte det jag ska fokusera på. Gud vill visa mig att bara vara.
Idag börjar skolan igen och det ser jag framemot! Ska bli så kul att komma igång och att träffa alla igen efter lovet! Nu är det dags att fixa något att äta och göra mig i ordning innan jag och min rumskamrat Chet drar iväg.
Thanksgiving är en stor helg i USA. Nästan lika stor som julen och alla åker hem till sina familjer och spenderar tid tillsammans med dem. Väldigt bra helg måste jag säga. Just tacksamhet tror jag är en så viktig grej. Jag har varit med om ett par gånger senaste tiden då jag inte mått bra och känt mig nere av olika anledningar. Istället för att gräva ned mig i de grejerna (som bara leder till att man mår sämre) så har jag börjat tacka Gud för alla de saker jag faktiskt har i mitt liv och det har bara totalt vänt på mina känslor och gjort att jag känt mig glad och tacksam! Pröva att göra det om du känner dig nere någon gång. Jag lovar att Gud kommer att ge dig andra perspektiv på saker och ting och låta dig se de saker Han faktiskt gör och har gjort i ditt liv istället för det Han inte gör. Tacksamhet är väldigt kraftfullt och så viktigt.
Det tråkiga var att jag blev sjuk i början av lovet och har varit riktigt risig och hostat under hela tiden. Hade tänkt hinna umgås med lite människor och ta en fika med flera med det får bli en annan gång. Tråkigt att vara sjuk! Antar att det är den plötsliga väderomställningen som bidragit till det. Det har börjat bli relativt kallt här nu, runt 10-12 grader. Samtidigt var det kanske bra för mig på sätt och vis att inte göra något i några dagar. Just nu är jag i en period då jag lär mig att släppa allt strävande och ambitioner jag har och bara lita på Gud och vila i Hans närvaro. Mitt liv har varit fullt av en massa ambitioner och även om det är bra att ha dem så är det inte bra om de definierar den man är, vilket de många gånger gjort för mig. Har nämnt det här förut, men om man har sin identitet i det man gör istället för den man är så kommer det att leda till att man blir frustrerad och missnöjd med sig själv när det man gör (ens karriär t.ex.) inte går som man hade hoppats. Och såna saker går upp och ned. Vill inte att jag ska vara beroende av det för hur jag mår. Man måste vara en "human being" innan man blir en "human doing". Så istället vill jag att det jag gör ska flöda ut från den jag är och inte tvärtom. Nu är t.ex. första gången i mitt liv som jag inte har några musikaliska ambitioner överhuvudtaget. Det känns så befriande. Jag vet att det inte alltid kommer att vara så och jag kommer säkerligen att ha musikaliska ambitioner i framtiden, men just nu är det inte det jag ska fokusera på. Gud vill visa mig att bara vara.
Idag börjar skolan igen och det ser jag framemot! Ska bli så kul att komma igång och att träffa alla igen efter lovet! Nu är det dags att fixa något att äta och göra mig i ordning innan jag och min rumskamrat Chet drar iväg.
söndag 21 november 2010
Manligt och kvinnligt - det kontroversiella ämnet
Torsdag
Relationsveckan fortsatte tors och fre. Verkar som att mina inlägg angående det har rört upp en del känslor hos mina läsare. Alltid kul att höra vad ni tycker oavsett om det är positivt eller negativt!
Dann Farrelly pratade om "moving towards marriage" och gav många tips på att ha bra relationer som "ending relationships well because you did them well" om man känner att den relationen inte kommer att leda till äktenskap och "If you set your life up as you’re the centre – you’re not fun being married to. If you try to out-serve each other you will have a happy marriage."
Han sa också en intressant och kul grej om män och kvinnor:
"Women tend to feel angry if the relationship they’re in doesn’t lead to marriage. They feel their dreams are delayed. Men know this and they are afraid of disappointing women – which come from their mothers. So they become passive and then they get picked. And they feel resentment and stuck because they didn’t do the picking. Men like to do the hunting. They like to make the choice. That’s why men doesn’t hunt cows." - LOL!... Tycker ni att det stämmer? =)
Treasure Hunt
Efter lektionerna var jag på treasure hunt som vanligt på torsdagar. Vi brukar alltid be för skador för varandra innan vi går ut. Jag fick ett kunskapens ord om att någon hade ont i vänster armbåge (kände en lätt smärta i vänster armbåge) och någon annan fick i höger. Det visade sig att en kille brevid mig hade konstant smärta i båda armbågarna. Jag och några andra lade våra händer på honom och skrattade åt smärtan och förlöste Guds närvaro i Jesu namn. Låter kanske konstigt att skratta, men efter att vi gjort det två gånger försvann smärtan helt. Tänkte på Bibelversen: "Herrens glädje är min styrka" och det fick definitivt den här killen att bli helad.
En liten intressant grej om det där med manligt och kvinnligt (tycker det ämnet är såå intressant) hände när vi var ute och gick på vår treasure hunt. Jag gick med två tjejer, varav en är andraårselev. Jag märkte att de båda frågade om vad jag tyckte när jag frågade dem var vi skulle gå någonstans. Andraårseleven var egentligen den som var ledaren i gruppen, men hon och den andra tjejen lät mig leda. Jag tackade dem för att de lät mig göra det för att det fick mig att känna mig som en man (låter cheesy haha, men så kände jag). De sa att de kände sig trygga att följa min ledning. Det var en väldigt liten grej men det talade djupt till min inre varelse som man. Något jag djupt uppskattade. Det betydde inte att jag bara bestämde vad vi skulle göra bara för att jag var ledaren för det var en kommunikation mellan oss, men de lät mig vara ansvarig och initiativtagaren. Jag hade aldrig tagit den ledarrollen om de inte hade gett den till mig. Då hade jag blivit passiv och så hade de fått göra alla val mer eller mindre. Vet inte varför, men de allra flesta gånger är det så män funkar har jag märkt - de tar ledarrollen om de får det förtroendet, men inte om de inte först får det förtroendet av en kvinnor - då blir vi passiva (har hört så många gifta kvinnor klaga på att deras män inte gör något och är för passiva och att de själva får ta allt ansvar). Och alla tjejer känner inte sig bekväma eller trygga att ge en kille det förtroendet. En väldigt enkel men intressant inblick till vad jag tror är det ledarskap för mannen som Bibeln pratar om. Det krävs dock att både mannen och kvinnan är med på det för att det ska funka. Vissa tänker nog: "men kan inte båda mannen och kvinnan leda samtidigt?". Jag har personligen inte sett det funka utan upplevt att komplementet med mannen som initiativtagare och kvinnan som "responder" funkat bättre. Jag tror att vi snarare behöver ändra på vår syn på ledarskap - dvs. bibliskt ledarskap som är ett tjänande typ av ledarskap som kommer underifrån och tänker på andras bästa före en själv där mannen förväntas lägga ned sitt liv för sin kvinna. Efesierbrevet 5:22-30 beskriver detta om ni är intresserade av att läsa.
Det betyder dock inte att en kvinna inte kan eller får ta initiativ. Det är inte det jag säger. Bara att om vi har naturliga roller som komplementerar varandra så blir det ett bättre samarbete än om två personer ska "slåss" om samma roll. Dessa roller kan såklart ändras ibland också, men grunden tror jag är denna.
Vet att många människor tar illa upp när man pratar om manligt och kvinnligt för de tycker att det inte finns något sådant och att man begränsar människor. Jag känner precis tvärtom. Gud skapade man och kvinnor olika och jag tycker vi ska lära oss uppskatta dessa skillnader och se det positiva i att vi behöver och komplementerar varandra. Det är ju det äktenskap handlar om. Skulle tycka det vore grymt tråkigt om män och kvinnor vore lika. Jag är attraherad av kvinnor för att de finns saker hos dem som jag och mina killkompisar inte har. Annars skulle jag ju lika gärna kunna bli attraherad av en kille, vilket jag inte blir. Visst finns det vissa saker som är färgade av samhället och den kultur vi lever i, men det är ju uppenbart att våra hjärnor och kroppar fungerar olika. Tycker de skillnaderna är väldigt intressanta och något jag vill lära mig mer av för att kunna förstå mig själv, andra män och kvinnor bättre. Det handlar mer om att omfamna den man är innerst inne och den Gud skapat en till att vara än att begränsa oss. Vi kan välja att omfamna det eller fly från det, men inte ändra det. Han är den som skapat oss, inte vi.
Fredag
Dann Farrelly pratade om "brave communication" - många intressanta grejer och saker jag inte tänkt på angående kommunikation, även om jag känner till vissa grejer delvis p.g.a. att min pappa jobbar med såna saker. Gillade det han sa om känslor. Några exempel vad som sas var:
* The ability to feel is GOD GIVEN. He created us and said, “It is good!” He made, values and enjoys this part of us. Feelings are not the problem. They are part of being made in the image of a PASSIONATE GOD! In Scripture we see God has feelings—but they are tempered by other parts of His nature.
* Feelings are not “the real or deepest you” as the enemy and some people would have us believe. Rather, they are only a part of you. You can think about feelings, judge them, ignore them, enjoy them or choose to do other than you feel.
* The reasons behind a feeling might not make sense to you, but the feeling is still real for the individual and very powerful to them. If you value the person, then you must value the depth of the feeling—because they are genuinely experiencing it (though you may not like or understand it).
* Feelings are not always logical or reasonable—but often times they are very logical and reasonable.
* Don’t be afraid of feelings. They come and go. They are temporary. I might feel different in 10 minutes or 10 weeks; or if I get some sleep, eat, pray or connect with someone.
* Your head will often lie to you about what you are feeling—YOUR BODY USUALLY WON’T. (Neither will the Holy Spirit.)
* Having a feeling is reasonable, but expressing it may not be. It’s not necessary that everyone knows about and treats all my feelings tenderly all the time.
* The more hidden your feelings are from yourself and others, the less alive you are.
* It takes as much energy to hide and deny feelings as it does to work through them. And there is no chance the situation will build intimacy, so you might as well spend the energy in connection.
* Telling yourself, “It won’t change the situation or do any good if I talk to them” is a form of not trusting yourself or them. It’s a self-protecting deception that says, “I am a victim.”
* Crisis, pain and loss are not optional in this life. IF YOU CLOSE YOURSELF TO THESE, YOU CLOSE YOUR HEART TO OPPORTUNITY, JOY AND LOVE. These are experienced in the same spot in our heart, and God often works in them to shape us.
Många bra poänger tycker jag. Tycker det är viktigt att förstå våra känslor, särskilt med tanke på hur vi i vårt samhälle låter oss styras av dem på ett ganska ohälsosamt sätt många gånger.
I fredags hade killarna separat Q&A med de kvinnliga pastorerna och tjejerna med de manliga. Vi fick ställa vilka frågor vi ville och alla möjliga frågor ställdes. Bl.a. tyckte de att män som led av Peter Pan-syndromet som inte ville växa upp eller ta ansvar var en "huge turn off".
De poängterade också vikten av kommunicera och att vara tydlig med sina intentioner. Särskilt om man gillar någon särskild. Alltså att man inte spelar en massa spel utan har rak och tydlig kommunikation. Då förhindrar man mycket förvirring och osäkerhet som kan skapa problem.
Några ganska komiska frågor kom också, bl.a. "Why does women make such a big deal about everything?" De svarade: "We act crazy when we don’t feel safe. When you’re not communicating with us you get the worst of us. Women need to have the feelings heard so we’re gonna make it a bigger and bigger deal until we’re heard. So start listening early and we wont make into such a big deal. " Haha, bra råd ;-) Kvinnor är generellt sätt bättre på att kommunicera så därför behöver många män var extra uppmärksamma på att göra det.
De pratade också om manligt ledarskap: "Male leadership is an empowerment to keep us being who we are and let the husbands be whom they are."
Relationsveckan har varit väldigt bra och jag har fått många nya tankar som behöver sorteras och bearbetas. Det var väldigt intensivt så nu känner jag mig mig ganska trött :). Har också en lätt förkylning, men den kommande veckan har vi lov, eller "Thanksgiving break". Ser framemot att fira det med mina vänner och även läsa ikapp lite läxor. Ska se till att ligga lite före för en gångs skull :)
Relationsveckan fortsatte tors och fre. Verkar som att mina inlägg angående det har rört upp en del känslor hos mina läsare. Alltid kul att höra vad ni tycker oavsett om det är positivt eller negativt!
Dann Farrelly pratade om "moving towards marriage" och gav många tips på att ha bra relationer som "ending relationships well because you did them well" om man känner att den relationen inte kommer att leda till äktenskap och "If you set your life up as you’re the centre – you’re not fun being married to. If you try to out-serve each other you will have a happy marriage."
Han sa också en intressant och kul grej om män och kvinnor:
"Women tend to feel angry if the relationship they’re in doesn’t lead to marriage. They feel their dreams are delayed. Men know this and they are afraid of disappointing women – which come from their mothers. So they become passive and then they get picked. And they feel resentment and stuck because they didn’t do the picking. Men like to do the hunting. They like to make the choice. That’s why men doesn’t hunt cows." - LOL!... Tycker ni att det stämmer? =)
Treasure Hunt
Efter lektionerna var jag på treasure hunt som vanligt på torsdagar. Vi brukar alltid be för skador för varandra innan vi går ut. Jag fick ett kunskapens ord om att någon hade ont i vänster armbåge (kände en lätt smärta i vänster armbåge) och någon annan fick i höger. Det visade sig att en kille brevid mig hade konstant smärta i båda armbågarna. Jag och några andra lade våra händer på honom och skrattade åt smärtan och förlöste Guds närvaro i Jesu namn. Låter kanske konstigt att skratta, men efter att vi gjort det två gånger försvann smärtan helt. Tänkte på Bibelversen: "Herrens glädje är min styrka" och det fick definitivt den här killen att bli helad.
En liten intressant grej om det där med manligt och kvinnligt (tycker det ämnet är såå intressant) hände när vi var ute och gick på vår treasure hunt. Jag gick med två tjejer, varav en är andraårselev. Jag märkte att de båda frågade om vad jag tyckte när jag frågade dem var vi skulle gå någonstans. Andraårseleven var egentligen den som var ledaren i gruppen, men hon och den andra tjejen lät mig leda. Jag tackade dem för att de lät mig göra det för att det fick mig att känna mig som en man (låter cheesy haha, men så kände jag). De sa att de kände sig trygga att följa min ledning. Det var en väldigt liten grej men det talade djupt till min inre varelse som man. Något jag djupt uppskattade. Det betydde inte att jag bara bestämde vad vi skulle göra bara för att jag var ledaren för det var en kommunikation mellan oss, men de lät mig vara ansvarig och initiativtagaren. Jag hade aldrig tagit den ledarrollen om de inte hade gett den till mig. Då hade jag blivit passiv och så hade de fått göra alla val mer eller mindre. Vet inte varför, men de allra flesta gånger är det så män funkar har jag märkt - de tar ledarrollen om de får det förtroendet, men inte om de inte först får det förtroendet av en kvinnor - då blir vi passiva (har hört så många gifta kvinnor klaga på att deras män inte gör något och är för passiva och att de själva får ta allt ansvar). Och alla tjejer känner inte sig bekväma eller trygga att ge en kille det förtroendet. En väldigt enkel men intressant inblick till vad jag tror är det ledarskap för mannen som Bibeln pratar om. Det krävs dock att både mannen och kvinnan är med på det för att det ska funka. Vissa tänker nog: "men kan inte båda mannen och kvinnan leda samtidigt?". Jag har personligen inte sett det funka utan upplevt att komplementet med mannen som initiativtagare och kvinnan som "responder" funkat bättre. Jag tror att vi snarare behöver ändra på vår syn på ledarskap - dvs. bibliskt ledarskap som är ett tjänande typ av ledarskap som kommer underifrån och tänker på andras bästa före en själv där mannen förväntas lägga ned sitt liv för sin kvinna. Efesierbrevet 5:22-30 beskriver detta om ni är intresserade av att läsa.
Det betyder dock inte att en kvinna inte kan eller får ta initiativ. Det är inte det jag säger. Bara att om vi har naturliga roller som komplementerar varandra så blir det ett bättre samarbete än om två personer ska "slåss" om samma roll. Dessa roller kan såklart ändras ibland också, men grunden tror jag är denna.
Vet att många människor tar illa upp när man pratar om manligt och kvinnligt för de tycker att det inte finns något sådant och att man begränsar människor. Jag känner precis tvärtom. Gud skapade man och kvinnor olika och jag tycker vi ska lära oss uppskatta dessa skillnader och se det positiva i att vi behöver och komplementerar varandra. Det är ju det äktenskap handlar om. Skulle tycka det vore grymt tråkigt om män och kvinnor vore lika. Jag är attraherad av kvinnor för att de finns saker hos dem som jag och mina killkompisar inte har. Annars skulle jag ju lika gärna kunna bli attraherad av en kille, vilket jag inte blir. Visst finns det vissa saker som är färgade av samhället och den kultur vi lever i, men det är ju uppenbart att våra hjärnor och kroppar fungerar olika. Tycker de skillnaderna är väldigt intressanta och något jag vill lära mig mer av för att kunna förstå mig själv, andra män och kvinnor bättre. Det handlar mer om att omfamna den man är innerst inne och den Gud skapat en till att vara än att begränsa oss. Vi kan välja att omfamna det eller fly från det, men inte ändra det. Han är den som skapat oss, inte vi.
Fredag
Dann Farrelly pratade om "brave communication" - många intressanta grejer och saker jag inte tänkt på angående kommunikation, även om jag känner till vissa grejer delvis p.g.a. att min pappa jobbar med såna saker. Gillade det han sa om känslor. Några exempel vad som sas var:
* The ability to feel is GOD GIVEN. He created us and said, “It is good!” He made, values and enjoys this part of us. Feelings are not the problem. They are part of being made in the image of a PASSIONATE GOD! In Scripture we see God has feelings—but they are tempered by other parts of His nature.
* Feelings are not “the real or deepest you” as the enemy and some people would have us believe. Rather, they are only a part of you. You can think about feelings, judge them, ignore them, enjoy them or choose to do other than you feel.
* The reasons behind a feeling might not make sense to you, but the feeling is still real for the individual and very powerful to them. If you value the person, then you must value the depth of the feeling—because they are genuinely experiencing it (though you may not like or understand it).
* Feelings are not always logical or reasonable—but often times they are very logical and reasonable.
* Don’t be afraid of feelings. They come and go. They are temporary. I might feel different in 10 minutes or 10 weeks; or if I get some sleep, eat, pray or connect with someone.
* Your head will often lie to you about what you are feeling—YOUR BODY USUALLY WON’T. (Neither will the Holy Spirit.)
* Having a feeling is reasonable, but expressing it may not be. It’s not necessary that everyone knows about and treats all my feelings tenderly all the time.
* The more hidden your feelings are from yourself and others, the less alive you are.
* It takes as much energy to hide and deny feelings as it does to work through them. And there is no chance the situation will build intimacy, so you might as well spend the energy in connection.
* Telling yourself, “It won’t change the situation or do any good if I talk to them” is a form of not trusting yourself or them. It’s a self-protecting deception that says, “I am a victim.”
* Crisis, pain and loss are not optional in this life. IF YOU CLOSE YOURSELF TO THESE, YOU CLOSE YOUR HEART TO OPPORTUNITY, JOY AND LOVE. These are experienced in the same spot in our heart, and God often works in them to shape us.
Många bra poänger tycker jag. Tycker det är viktigt att förstå våra känslor, särskilt med tanke på hur vi i vårt samhälle låter oss styras av dem på ett ganska ohälsosamt sätt många gånger.
I fredags hade killarna separat Q&A med de kvinnliga pastorerna och tjejerna med de manliga. Vi fick ställa vilka frågor vi ville och alla möjliga frågor ställdes. Bl.a. tyckte de att män som led av Peter Pan-syndromet som inte ville växa upp eller ta ansvar var en "huge turn off".
De poängterade också vikten av kommunicera och att vara tydlig med sina intentioner. Särskilt om man gillar någon särskild. Alltså att man inte spelar en massa spel utan har rak och tydlig kommunikation. Då förhindrar man mycket förvirring och osäkerhet som kan skapa problem.
Några ganska komiska frågor kom också, bl.a. "Why does women make such a big deal about everything?" De svarade: "We act crazy when we don’t feel safe. When you’re not communicating with us you get the worst of us. Women need to have the feelings heard so we’re gonna make it a bigger and bigger deal until we’re heard. So start listening early and we wont make into such a big deal. " Haha, bra råd ;-) Kvinnor är generellt sätt bättre på att kommunicera så därför behöver många män var extra uppmärksamma på att göra det.
De pratade också om manligt ledarskap: "Male leadership is an empowerment to keep us being who we are and let the husbands be whom they are."
Relationsveckan har varit väldigt bra och jag har fått många nya tankar som behöver sorteras och bearbetas. Det var väldigt intensivt så nu känner jag mig mig ganska trött :). Har också en lätt förkylning, men den kommande veckan har vi lov, eller "Thanksgiving break". Ser framemot att fira det med mina vänner och även läsa ikapp lite läxor. Ska se till att ligga lite före för en gångs skull :)
torsdag 18 november 2010
Relationship week, dag 2
Andra dagen på relationsveckan var riktigt bra.
Dann Farrelly pratade om att förbereda sig för äktenskap. Det han sa om förälskelse ("the crush") var intressant. Han sa att förälskelse är viktigt att ha för det ger oss drivkraft att våga riskera saker vi annars inte brukar, men att det kan också vara farligt. Känslorna vill säga oss att vi inte kan kontrollera dem och inte kan göra något åt dem, men det är en lögn. Om man är förälskad eller väldigt intresserad av en viss person så är det viktigt att fortfarande ha gränser och inte tappa dem bara för att man har starka känslor för någon. Då kan det gå riktigt illa. Han pratade också om projicering - att man tillskriver drömegenskaper hos någon som man vill att personen ska ha fastän man faktiskt inte känner personen. Det är väldigt osunt och något jag själv gjort många gånger i mitt liv. Man bygger då upp en bild av en person i sitt huvud som förmodligen inte alls stämmer med verkligheten.
Det där med känslor är en svår grej för att alla människor är olika och vissa människor har en förmåga att känna saker djupare än andra så att kontrollera sina känslor kan vara lättare sagt en gjort. Men jag tror helt klart att det är möjligt... eller jag vet att det är det. För vissa människor är det bara en större utmaning bara... mig själv till exempel :).
Det finns dock några saker som sas som jag inte riktigt håller med om. Bl.a. uppfattningen om "the one" inte existerar utan att allt är helt och hållet människors val vem vi väljer att gifta oss med. Jag håller till viss del med, men jag har sett alldeles för många exempel på människors som träffats på sätt som helt uppenbart var genom Guds ledning. Jag tror Gud redan vet vem ens fru/man är innan man träffar denne. Däremot så har man ett fritt val och man kan välja att säga nej till den person Gud presenterar för en. Det betyder inte att man har missat sin enda chans och jag tror att Gud helt klart kan föra in en annan människa i ens liv om något skulle gå galet. Guds nåd är alltid större än våra misstag och snedsteg. Så på så sätt kan det finnas flera som är "the one" i ens liv, men aldrig samtidigt. Det är min högst personliga åsikt dock och inte nödvändigtvis bibliskt förankrat. Vem man väljer att gifta sig med ett det viktigaste beslutet man någonsin fattar i livet förutom frälsning så jag kan bara inte tro att Gud inte har ett finger med i spelet och bara lämnar oss till att helt välja själva. Vi har ett val, men eftersom Gud leder oss i alla möjliga viktiga beslut i livet borde han väl definitivt leda oss i denna fråga?
Kris Vallottons son Jason hade ett snack om dejting också. Många bra poänger. Han pratade om hur viktigt det är att bara dejta om man är redo för äktenskap. Målet med dejting är att hitta någon att gifta sig med, inte att bara ha lite kul (även om det såklart ska vara kul att dejta :)). På det sätt som större delen av vårt samhälle dejtar så lär man sig att bygga band med människor för att sen bryta dem. Inte särskilt bra träning om man vill ha en livslång relation. Jason pratade också om att målet i början ska vara att bygga förtroende och inte intimitet: "You start at the outside and slowly work yourselves in." Intimitet ska vara något som kommer naturligt alltefter att man litar på en människa och förtroendet måste komma stegvis och långsamt. Annars finns det stor risk att man kan bli väldigt sårad eller också kanske man upptäcker att man faktiskt inte kan tänka sig leva med den andra personen och så måste man bryta en väldigt intim relation man byggt. Det är viktigt att ha gränser och att skydda dem. Han sa också att man måste lära sig att behärska sina känslor. Det är en utmaning , men det är väldigt viktigt att göra det och inte låta känslorna dra iväg med en.
En annan viktig grej som togs upp är hur viktigt kommunikation är. Säg saker innan du gör det och kommunicera det: "känns det ok för dig att hålla händer?" "är vi på samma ställe i vår relation?" "hur känner du inför si och så" m.m. Kyss t.ex. inte bara någon utan att först ha kommunicerat det. Om man kommunicerar saker tydligt innan man handlar så skapar det trygghet i relationen, särskilt för kvinnan. Kvinnor behöver en trygg miljö för att kunna bygga upp förtroende för mannen.
En annan viktig poäng i det att inte styras av sina känslor är att kärlek och känslor är inte samma sak. Kärlek är "commitment" och ett beslut. Känslor är en väldigt viktig del av det, men de får inte styra det man väljer att göra. Känslor kommer och går i ett äktenskap. Känslor är väldigt ofta en följd av saker man gör. Det har jag hör många gifta par säga; att om man tar sig tid för varandra så kommer känslorna som följd av det. Man inte förvänta sig att de ska komma automatiskt eller att de alltid finns där som när man är förälskad.
Jason poängterade återigen hur viktigt det är att mannen beskyddar kvinnan och varför han ansåg det var en stor anledning till varför det är mannen som uppvaktar kvinnan och inte tvärtom. Anledningen ansåg han var att kvinnor är mer sårbara och oftast betydligt mer emotionellt drivna. Han sa också han trodde att män hade lättare att skaka av sig besvikelser och att snabbare gå vidare. Vet personligen inte om det stämmer. Behöver fråga några av mina tjejkompisar om det först, men det låter vettigt eftersom kvinnor i regel är betydligt mer komplexa än män och har en tendens att oftare verkligen ge sitt hjärta till en man på ett djupt plan (men det finns dock undantag med män som är precis lika emotionella som de flesta kvinnor. Men det finns fortfarande andra skillnader på oss). Kvinnor behöver därför känna sig trygga innan de kan öppna upp och vara sårbara. Mannen måste därför skapa en trygg miljö där det kan ske genom att de visar att de går att lita på. Förtroende är något man förtjänar, inte något man bara får automatiskt. Att lita på någon innan den personen visat sig vara värdig det är oklokt - just det står i Bibeln på många ställen.
Dann Farrelly pratade om att förbereda sig för äktenskap. Det han sa om förälskelse ("the crush") var intressant. Han sa att förälskelse är viktigt att ha för det ger oss drivkraft att våga riskera saker vi annars inte brukar, men att det kan också vara farligt. Känslorna vill säga oss att vi inte kan kontrollera dem och inte kan göra något åt dem, men det är en lögn. Om man är förälskad eller väldigt intresserad av en viss person så är det viktigt att fortfarande ha gränser och inte tappa dem bara för att man har starka känslor för någon. Då kan det gå riktigt illa. Han pratade också om projicering - att man tillskriver drömegenskaper hos någon som man vill att personen ska ha fastän man faktiskt inte känner personen. Det är väldigt osunt och något jag själv gjort många gånger i mitt liv. Man bygger då upp en bild av en person i sitt huvud som förmodligen inte alls stämmer med verkligheten.
Det där med känslor är en svår grej för att alla människor är olika och vissa människor har en förmåga att känna saker djupare än andra så att kontrollera sina känslor kan vara lättare sagt en gjort. Men jag tror helt klart att det är möjligt... eller jag vet att det är det. För vissa människor är det bara en större utmaning bara... mig själv till exempel :).
Det finns dock några saker som sas som jag inte riktigt håller med om. Bl.a. uppfattningen om "the one" inte existerar utan att allt är helt och hållet människors val vem vi väljer att gifta oss med. Jag håller till viss del med, men jag har sett alldeles för många exempel på människors som träffats på sätt som helt uppenbart var genom Guds ledning. Jag tror Gud redan vet vem ens fru/man är innan man träffar denne. Däremot så har man ett fritt val och man kan välja att säga nej till den person Gud presenterar för en. Det betyder inte att man har missat sin enda chans och jag tror att Gud helt klart kan föra in en annan människa i ens liv om något skulle gå galet. Guds nåd är alltid större än våra misstag och snedsteg. Så på så sätt kan det finnas flera som är "the one" i ens liv, men aldrig samtidigt. Det är min högst personliga åsikt dock och inte nödvändigtvis bibliskt förankrat. Vem man väljer att gifta sig med ett det viktigaste beslutet man någonsin fattar i livet förutom frälsning så jag kan bara inte tro att Gud inte har ett finger med i spelet och bara lämnar oss till att helt välja själva. Vi har ett val, men eftersom Gud leder oss i alla möjliga viktiga beslut i livet borde han väl definitivt leda oss i denna fråga?
Kris Vallottons son Jason hade ett snack om dejting också. Många bra poänger. Han pratade om hur viktigt det är att bara dejta om man är redo för äktenskap. Målet med dejting är att hitta någon att gifta sig med, inte att bara ha lite kul (även om det såklart ska vara kul att dejta :)). På det sätt som större delen av vårt samhälle dejtar så lär man sig att bygga band med människor för att sen bryta dem. Inte särskilt bra träning om man vill ha en livslång relation. Jason pratade också om att målet i början ska vara att bygga förtroende och inte intimitet: "You start at the outside and slowly work yourselves in." Intimitet ska vara något som kommer naturligt alltefter att man litar på en människa och förtroendet måste komma stegvis och långsamt. Annars finns det stor risk att man kan bli väldigt sårad eller också kanske man upptäcker att man faktiskt inte kan tänka sig leva med den andra personen och så måste man bryta en väldigt intim relation man byggt. Det är viktigt att ha gränser och att skydda dem. Han sa också att man måste lära sig att behärska sina känslor. Det är en utmaning , men det är väldigt viktigt att göra det och inte låta känslorna dra iväg med en.
En annan viktig grej som togs upp är hur viktigt kommunikation är. Säg saker innan du gör det och kommunicera det: "känns det ok för dig att hålla händer?" "är vi på samma ställe i vår relation?" "hur känner du inför si och så" m.m. Kyss t.ex. inte bara någon utan att först ha kommunicerat det. Om man kommunicerar saker tydligt innan man handlar så skapar det trygghet i relationen, särskilt för kvinnan. Kvinnor behöver en trygg miljö för att kunna bygga upp förtroende för mannen.
En annan viktig poäng i det att inte styras av sina känslor är att kärlek och känslor är inte samma sak. Kärlek är "commitment" och ett beslut. Känslor är en väldigt viktig del av det, men de får inte styra det man väljer att göra. Känslor kommer och går i ett äktenskap. Känslor är väldigt ofta en följd av saker man gör. Det har jag hör många gifta par säga; att om man tar sig tid för varandra så kommer känslorna som följd av det. Man inte förvänta sig att de ska komma automatiskt eller att de alltid finns där som när man är förälskad.
Jason poängterade återigen hur viktigt det är att mannen beskyddar kvinnan och varför han ansåg det var en stor anledning till varför det är mannen som uppvaktar kvinnan och inte tvärtom. Anledningen ansåg han var att kvinnor är mer sårbara och oftast betydligt mer emotionellt drivna. Han sa också han trodde att män hade lättare att skaka av sig besvikelser och att snabbare gå vidare. Vet personligen inte om det stämmer. Behöver fråga några av mina tjejkompisar om det först, men det låter vettigt eftersom kvinnor i regel är betydligt mer komplexa än män och har en tendens att oftare verkligen ge sitt hjärta till en man på ett djupt plan (men det finns dock undantag med män som är precis lika emotionella som de flesta kvinnor. Men det finns fortfarande andra skillnader på oss). Kvinnor behöver därför känna sig trygga innan de kan öppna upp och vara sårbara. Mannen måste därför skapa en trygg miljö där det kan ske genom att de visar att de går att lita på. Förtroende är något man förtjänar, inte något man bara får automatiskt. Att lita på någon innan den personen visat sig vara värdig det är oklokt - just det står i Bibeln på många ställen.
onsdag 17 november 2010
Relationship week, dag 1
Igår hade vi första dagen på "Relationship week" som är temat för hela den här veckan. Har verkligen sett framemot det eftersom jag är grymt passionerad på detta område! =D Det är något som är viktigt för alla lära sig om för det är ju det livet handlar om: relationer. Relation till människor, sig själv och till Gud.
Danny Silk pratade om äktenskap. "Don't look for the right person, be the right person. Become someone worth marrying."Då kommer resten av sig själv - dvs. den kvinna eller man som man alltid drömt om, istället för att man ska slösa energi på att ständigt leta efter den rätta.
Han visade också en lista på "10 most important characteristics for a future mate" både för män och kvinnor. Stereotyper för visso, men intressant och jag tror det ligger mycket i det han sa.
10 most important characteristics for a future mate for a woman
10 most important characteristics for a future mate for a man
Anledning att sex inte stod med på kvinnornas lista var för att kvinnor och män ser på sex på olika sätt. För kvinnor är det viktigaste det känslomässiga bandet som bildas mer än kanske just den fysiska akten.
Ni får gärna komma med feedback eller tankar angående denna lista. Tycker ni att det stämmer? För mig personligen så tycker jag listan stämmer på vad jag vill ha i en framtida fru.
Han sa också att varje kvinnas fråga är: "är jag älskvärd och värd att slåss för?" och varje killes fråga är: "har jag det som krävs?" Tycker ni det stämmer?
Både Danny Silk och Dann Farrelly pratade om sexualitet också. Det var inte lika ingående som det snack Kris hade för några veckor sedan som jag skrev om, utan handlade mer om sexualitet i stort. Bl.a. så ställde han frågan: "varför ska man inte ha sex före äktenskapet?" För många vet faktiskt inte det. "För att Bibeln säger så". Eeh, ok, visst, men varför. Sex är ett band mellan en man och kvinna, en "covenant" (som betyder avtal eller löfte, fast i det engelska ordet ligger det så mycket mer i det. Det betyder i princip att man ingår i något som inte kan brytas) och när man inte är redo för det commitment (aah ber om ursäkt för alla engelska ord, men det är svårt att översätta många ord till svenska och få deras fulla betydelse) som krävs. Det som händer dessutom när man har sex före äktenskapet, alltså utanför det skyddade och trygga miljö som Gud tänkt för sex, så tapper killen respekt för tjejen avsevärt. Jag har sett det hända så många gånger hos människor runt omkring mig. Betalningen sker alldeles för långt i förväg att man sen inte har motivation att jobba för det, som Danny sa. Tjejer, jag kan säga att om ni värdesätter er "purity" och är beslutsamma om att skydda den till varje pris så kommer killar ha enormt mycket respekt för er. Djupt inne så tycker en kille det är väldigt attraktivt om han måste kämpa för tjejen. Det låter kanske knäppt, men priset blir så mycket mer värt om det krävdes blod, svett och tårar för att få det. Och killar för oss killar, vårt jobb är att beskydda tjejerna från oss själva och inte leka med deras hjärtan genom att flörta eller spela spel. Utnyttja aldrig en kvinnas sårbarhet, utan gör det till ditt jobb att beskydda hennes hjärta. Däremot är det också vårt jobb "to pursue the woman" och försöka vinna hennes hjärta, men bara när vi är redo för det.
Jason Vallotton pratade också om hur viktigt det var att trivas med sig själv och att älska sig själv. "The better you feel about yourself the bigger blessing you will be to other people." Det är inte alls drygt eller självupptaget att tänka så. Det handlar bara om att hålla med om vem Gud säger att man är och i Hans ögon är vi fantastiska och perfekta! Tror jag sagt det förut men det tåls att upprepas: En människa som inte tycker om sig själv kommer inte kunna ge lika mycket kärlek till andra. Man kan inte ge något till andra som man själv inte har.
Hemma i Sverige har jag av vissa setts som "relationskillen", men när jag kom hit kände jag att jag inte visste så mycket som jag trodde. Är det nånting jag verkligen lärt mig mycket om här så är det hur man har hälsosamma relationer.
Danny Silk pratade om äktenskap. "Don't look for the right person, be the right person. Become someone worth marrying."Då kommer resten av sig själv - dvs. den kvinna eller man som man alltid drömt om, istället för att man ska slösa energi på att ständigt leta efter den rätta.
Han visade också en lista på "10 most important characteristics for a future mate" både för män och kvinnor. Stereotyper för visso, men intressant och jag tror det ligger mycket i det han sa.
10 most important characteristics for a future mate for a woman
· Romance
- Pursuit - That she is being pursued by her lover.
· Commitment
· Emotional engagement
· Security / provision
· Protection
· Open & honest communication
· Respected
- In a sense of being valued and listened to.
· To be desired by her mate
· Cherished
· Known by their partner
10 most important characteristics for a future mate for a man
· Respect
- Allow him to lead
· Trusted
· Believed in
· Cooperation
· Sex
· To be sexually satisfying
· Loyalty
· Supportive
· Self confidence / esteem
· Beautiful
Anledning att sex inte stod med på kvinnornas lista var för att kvinnor och män ser på sex på olika sätt. För kvinnor är det viktigaste det känslomässiga bandet som bildas mer än kanske just den fysiska akten.
Ni får gärna komma med feedback eller tankar angående denna lista. Tycker ni att det stämmer? För mig personligen så tycker jag listan stämmer på vad jag vill ha i en framtida fru.
Han sa också att varje kvinnas fråga är: "är jag älskvärd och värd att slåss för?" och varje killes fråga är: "har jag det som krävs?" Tycker ni det stämmer?
Både Danny Silk och Dann Farrelly pratade om sexualitet också. Det var inte lika ingående som det snack Kris hade för några veckor sedan som jag skrev om, utan handlade mer om sexualitet i stort. Bl.a. så ställde han frågan: "varför ska man inte ha sex före äktenskapet?" För många vet faktiskt inte det. "För att Bibeln säger så". Eeh, ok, visst, men varför. Sex är ett band mellan en man och kvinna, en "covenant" (som betyder avtal eller löfte, fast i det engelska ordet ligger det så mycket mer i det. Det betyder i princip att man ingår i något som inte kan brytas) och när man inte är redo för det commitment (aah ber om ursäkt för alla engelska ord, men det är svårt att översätta många ord till svenska och få deras fulla betydelse) som krävs. Det som händer dessutom när man har sex före äktenskapet, alltså utanför det skyddade och trygga miljö som Gud tänkt för sex, så tapper killen respekt för tjejen avsevärt. Jag har sett det hända så många gånger hos människor runt omkring mig. Betalningen sker alldeles för långt i förväg att man sen inte har motivation att jobba för det, som Danny sa. Tjejer, jag kan säga att om ni värdesätter er "purity" och är beslutsamma om att skydda den till varje pris så kommer killar ha enormt mycket respekt för er. Djupt inne så tycker en kille det är väldigt attraktivt om han måste kämpa för tjejen. Det låter kanske knäppt, men priset blir så mycket mer värt om det krävdes blod, svett och tårar för att få det. Och killar för oss killar, vårt jobb är att beskydda tjejerna från oss själva och inte leka med deras hjärtan genom att flörta eller spela spel. Utnyttja aldrig en kvinnas sårbarhet, utan gör det till ditt jobb att beskydda hennes hjärta. Däremot är det också vårt jobb "to pursue the woman" och försöka vinna hennes hjärta, men bara när vi är redo för det.
Jason Vallotton pratade också om hur viktigt det var att trivas med sig själv och att älska sig själv. "The better you feel about yourself the bigger blessing you will be to other people." Det är inte alls drygt eller självupptaget att tänka så. Det handlar bara om att hålla med om vem Gud säger att man är och i Hans ögon är vi fantastiska och perfekta! Tror jag sagt det förut men det tåls att upprepas: En människa som inte tycker om sig själv kommer inte kunna ge lika mycket kärlek till andra. Man kan inte ge något till andra som man själv inte har.
Hemma i Sverige har jag av vissa setts som "relationskillen", men när jag kom hit kände jag att jag inte visste så mycket som jag trodde. Är det nånting jag verkligen lärt mig mycket om här så är det hur man har hälsosamma relationer.
tisdag 16 november 2010
Identitet
Något jag velat skriva om ett bra tag nu är identitet. Kris Vallotton hade en väldigt bra undervisning om det i torsdags. Han pratade om hur viktigt det är att inte ha sin identitet i det vi gör utan i den vi är: "You have to be a human being before you can be a human doing". För om vi får vårt värde i det vi gör så kommer vi att känna oss misslyckade så fort vår karriär eller det vi presterar inte går bra. Vårt samhälle är så drivna av prestation och värderar det mycket högre än intimitet i relationer. Det är inte ett bra byte. Det lämnar oss otillfredsställda därför att hur bra det än går i våra karriärer så kommer det aldrig att kunna fylla det tomrum vi har inom oss om att bli accepterade och älskade för de vi är. Alla människor längtar till att bli älskade för de vi är och inte det vi gör. Bara Guds villkorslösa kärlek kan fylla det tomrumet inom oss.
Jag har precis avslutat boken "Experiencing Father's Embrace" av Jack Frost. Det är den tredje boken vi läser i skolan och det är faktiskt en av de bästa böcker jag läst! Kan verkligen rekommendera den! Den berättar om Jack Frosts historia om hur han var driven av ambition, stolthet och tävlingsmentalitet hela sitt liv. Han satte sin ministry före hans familj och detta gjorde hans äktenskap och relation till sina barn väldigt ohälsosamt. Han uppfyllde inte deras behov villkorslös kärlek och han var inte heller särskilt närvarande i hemmet. Jack hade sedan ett stark möte med Guds kärlek då han bröt ihop och allt förändrades. Han insåg att han inte kunde göra något för att förtjäna Guds kärlek och att han behövde bara ta emot den och släppa taget om sitt strävande och dömande attityd. Detta förändrade totalt hans relation till sin familj till det positiva. Väldigt ärligt berättat och det fanns så många viktiga lärdomar i boken. Så mitt tips är: Läs den!! Tror verkligen alla människor kan ha glädje och nytta av att den.
Det fanns ett parti i boken som handlade om varför han trodde att feminitet har blivit så attackerat genom alla tider och setts som något svagare än maskulinitet. Han menade att djävulen känt sig mer hotad av den feminina sidan p.g.a. att det handlar om intimitet och närhet i relationer snarare än det maskulina som handlar mer om att göra, bygga och prestera saker. Djävulen har inget problem med religion (som det maskulina lätt kan leda till om vi inte är försiktiga) eftersom det tar ifrån oss det kraftfullaste vapnet vi har mot ondska: intimitet med Gud och andra människor. Tyckte det var så grymt intressant och bra!!! Vill inte på något sätt säga att maskulinitet är dåligt. Vi behöver båda delarna och Guds personlighet har båda i sin varelse. Både män och kvinnor behöver bejaka både sin feminina och maskulina sidor. Däremot tycker jag det är tragiskt att vi försökt göra oss av mycket av det feminina i dagens samhälle och istället värderar prestation och ambition mer än intimitet och medkänsla. Om vi gör det så har vi inte förstått hur kraftfullt äkta feminitet är. Många människor jag vet vill inte alls höra talas om att det skulle finnas något som heter feminitet och maskulinitet och att det faktiskt är skillnad på män och kvinnor. Jag tycker det är en stor tragedi och jag tror faktiskt att en stor del av varför många kämpar så mycket med ohälsosamma relationer är just att man har stor förvirring på detta område. Man tänker att män och kvinnor är likadana och sen när verkligheten kommer i fatt skapar det förvirring och frustration vilket gör att många relationer går i kras. Det är vad jag tror i alla fall.
Har denna veckan stått inför valet att fortsätta göra AMTs (Advanced Ministry Training som är en typ av valbara kurser) eller välja en "track", vilket innebär att man väljer ett spår som man kör på resten av året. Man kan välja: children's ministry, youth ministry creativity in arts, worship, counseling, church planting m.m. De tracks jag var mest intresserad var: youth ministry och counseling. Worship också, men tror inte att jag ska gå "fullt ut" på det spåret. I alla fall inte just nu. Finns många saker jag är intresserad av. Kände dock att jag inte skulle söka till någon särskild track i det jag känt att Gud talat till mig om. Just nu är jag i en period då jag försöker släppa taget om allt och bara vila i Guds närvaro. Mitt liv har varit fullt av strävande, hårt arbete och ambition så jag behöver ta ett steg tillbaka för en tid för att låta det jag gör flöda ut från en relation till Gud och inte försöka göra en massa saker och ha min identitet i det. Man måste lära sig vara innan man kan göra som Kris sa så jag håller verkligen på att hitta en vila och frid i mitt liv som jag tidigare inte upplevt. Det är väldigt befriande.
Det finns mycket mer jag skulle skriva om identitet. Det är faktiskt det som är det största temat under första året här på Bethel. Kommer säkert att återkomma till ämnet fler gånger för jag tycker det är så otroligt viktigt att vara stabil i sin identitet - den Gud säger att man är. Då spelar det ingen roll vad andra människor tycker eller säger för man vem man är och det ger en frihet att fatta bra beslut i livet utifrån det. Världen behöver fler stabila och trygga människor.
Denna vecka (med start imorgon) kommer vi att ha "Relationship week"(!!!). Alla som känner mig vet att jag är väldigt passionerad på det här området så jag ser verkligen framemot det och vad de kommer att prata om!! Verkar som att hela skolan är väldigt förväntansfull inför detta. Räkna med bloggposter om detta under veckan!
Jag har precis avslutat boken "Experiencing Father's Embrace" av Jack Frost. Det är den tredje boken vi läser i skolan och det är faktiskt en av de bästa böcker jag läst! Kan verkligen rekommendera den! Den berättar om Jack Frosts historia om hur han var driven av ambition, stolthet och tävlingsmentalitet hela sitt liv. Han satte sin ministry före hans familj och detta gjorde hans äktenskap och relation till sina barn väldigt ohälsosamt. Han uppfyllde inte deras behov villkorslös kärlek och han var inte heller särskilt närvarande i hemmet. Jack hade sedan ett stark möte med Guds kärlek då han bröt ihop och allt förändrades. Han insåg att han inte kunde göra något för att förtjäna Guds kärlek och att han behövde bara ta emot den och släppa taget om sitt strävande och dömande attityd. Detta förändrade totalt hans relation till sin familj till det positiva. Väldigt ärligt berättat och det fanns så många viktiga lärdomar i boken. Så mitt tips är: Läs den!! Tror verkligen alla människor kan ha glädje och nytta av att den.
Det fanns ett parti i boken som handlade om varför han trodde att feminitet har blivit så attackerat genom alla tider och setts som något svagare än maskulinitet. Han menade att djävulen känt sig mer hotad av den feminina sidan p.g.a. att det handlar om intimitet och närhet i relationer snarare än det maskulina som handlar mer om att göra, bygga och prestera saker. Djävulen har inget problem med religion (som det maskulina lätt kan leda till om vi inte är försiktiga) eftersom det tar ifrån oss det kraftfullaste vapnet vi har mot ondska: intimitet med Gud och andra människor. Tyckte det var så grymt intressant och bra!!! Vill inte på något sätt säga att maskulinitet är dåligt. Vi behöver båda delarna och Guds personlighet har båda i sin varelse. Både män och kvinnor behöver bejaka både sin feminina och maskulina sidor. Däremot tycker jag det är tragiskt att vi försökt göra oss av mycket av det feminina i dagens samhälle och istället värderar prestation och ambition mer än intimitet och medkänsla. Om vi gör det så har vi inte förstått hur kraftfullt äkta feminitet är. Många människor jag vet vill inte alls höra talas om att det skulle finnas något som heter feminitet och maskulinitet och att det faktiskt är skillnad på män och kvinnor. Jag tycker det är en stor tragedi och jag tror faktiskt att en stor del av varför många kämpar så mycket med ohälsosamma relationer är just att man har stor förvirring på detta område. Man tänker att män och kvinnor är likadana och sen när verkligheten kommer i fatt skapar det förvirring och frustration vilket gör att många relationer går i kras. Det är vad jag tror i alla fall.
Har denna veckan stått inför valet att fortsätta göra AMTs (Advanced Ministry Training som är en typ av valbara kurser) eller välja en "track", vilket innebär att man väljer ett spår som man kör på resten av året. Man kan välja: children's ministry, youth ministry creativity in arts, worship, counseling, church planting m.m. De tracks jag var mest intresserad var: youth ministry och counseling. Worship också, men tror inte att jag ska gå "fullt ut" på det spåret. I alla fall inte just nu. Finns många saker jag är intresserad av. Kände dock att jag inte skulle söka till någon särskild track i det jag känt att Gud talat till mig om. Just nu är jag i en period då jag försöker släppa taget om allt och bara vila i Guds närvaro. Mitt liv har varit fullt av strävande, hårt arbete och ambition så jag behöver ta ett steg tillbaka för en tid för att låta det jag gör flöda ut från en relation till Gud och inte försöka göra en massa saker och ha min identitet i det. Man måste lära sig vara innan man kan göra som Kris sa så jag håller verkligen på att hitta en vila och frid i mitt liv som jag tidigare inte upplevt. Det är väldigt befriande.
Det finns mycket mer jag skulle skriva om identitet. Det är faktiskt det som är det största temat under första året här på Bethel. Kommer säkert att återkomma till ämnet fler gånger för jag tycker det är så otroligt viktigt att vara stabil i sin identitet - den Gud säger att man är. Då spelar det ingen roll vad andra människor tycker eller säger för man vem man är och det ger en frihet att fatta bra beslut i livet utifrån det. Världen behöver fler stabila och trygga människor.
Denna vecka (med start imorgon) kommer vi att ha "Relationship week"(!!!). Alla som känner mig vet att jag är väldigt passionerad på det här området så jag ser verkligen framemot det och vad de kommer att prata om!! Verkar som att hela skolan är väldigt förväntansfull inför detta. Räkna med bloggposter om detta under veckan!
tisdag 9 november 2010
Profetisk dröm m.m.
Var med om häftig grej härom dagen. Jag var ute och gick och pratade med Gud och bad att Han skulle ge mig vägledning och riktning angående en särskild sak som jag tänkt mycket på senaste tiden. Jag har aldrig haft profetiska drömmar förut... eller det har jag kanske, men jag har inte varit medveten om det iaf så nu bad jag specifikt om det. Kris Vallotton har pratat om det på skolan och jag blev fascinerad av det. Samma kväll hängde vi ett stort gäng hemma hos oss och lekte roliga lekar. När alla var på väg att dra sig hemåt säger en av dem helt taget från ingenstans: "you're gonna have a prohetic dream tonight". Direkt blev jag riktigt exalterad för jag visste att Gud talade genom honom eftersom han inte hade en aning om det samtal jag haft med Gud under dagen. Hade inte berättat för någon om det. Placerade min dagbok och penna bredvid sängen när jag gick och lade mig. Hade flera drömmar den natten, men av dem stod ut. Trots att den var symbolisk så visste jag att den handlade om det jag hade bett Gud om tidigare under dagen p.g.a. detaljerna i den (och även det faktum att jag faktiskt hade bett Honom om drömmar angående just det). Berättade för några vänner och de hade samma tolkning av drömmen. Kan tyvärr inte berätta om vad den handlade om. Skulle gärna vilja men det handlar om saker som jag just nu inte är redo att dela med mig av. En dag kommer jag säkert att kunna berätta om det dock. Behöver bara få lite perspektiv först. Den gav mig dock frid och positiva tankar angående något som hade besvärat mig ett tag. Var såå glad att Gud hade gett mig drömmen samma dag som jag hade bett Honom om det. En av mina kompisar sa: "du beter dig som att Gud inte skulle ge dig det du ber om". Hon hade helt rätt! Det är en uppfattning jag har som måste ändra på för den stämmer inte. Det står ju i Joh 14:14 "Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det." Kanske dags att verkligen börja tro på verser som denna? Gud är intresserad av allt som vi brottas med och Han vill vara delaktig i varje liten detalj av våra liv. Ha tro på att han kan, vill och kommer att göra det.
Vill dock säga att profetiska drömmar inte är till för att kontrollera en eller ens få en att fatta ett visst beslut nödvändigtvis. De är oftast till för att uppmuntra en och ge en vägledning och klarhet i situationer och saker man går igenom. Misstaget man kan göra är att överanalysera dem för mycket och det kan lätt bli osunt. Mitt tips är att om du har en dröm som du tror vill säga dig något: skriv ned drömmen, detaljerna och hur den fick dig att känna. Fråga sen den Helige Anden om en interpretation direkt, kanske fråga någon kompis om vad de tror den kan handla om också. Lämna den sen och gå vidare. Gör inte misstaget (som jag gjorde) att komma tillbaka till drömmen senare under dagen för att hitta fler vinklar och detaljer för att kunna kram ur mer ur den. Det kan släppa in tvivel och negativa känslor, vilket det gjorde för mig. Fick bara inse att det var en dålig idé och sluta med det och istället hålla fast vid det jag faktiskt upplevde att Gud ville säga till mig genom drömmen när jag först tolkade den. Det var inte alls särskilt komplicerat, bara uppmuntrande och gav mig en frid jag själv inte hade kunnat framkalla. Är väldigt tacksam för det! :)
Tycker helt klart att det är intressant med profetiska drömmar och det är definitivt något nytt för mig.
Förutom det så har det varit intensivt senaste tiden. Inte med skolan nödvändigvis, men de förändringar som händer inom mig. Mycket "junk" som jag bär på börjar komma upp till ytan. För mig handlar det mycket om att släppa taget på mina kontrollbehov. Mitt liv har varit fullt av strävande och hårt arbete. Det kan vara positivt för jag får saker gjort, men samtidigt kan det lätt bli osunt för jag har en tendens att fokusera för mycket på en viss sak åt gången. Jag kan lätt trötta ut mig både fysiskt, mentalt och känslomässigt. Det är inte bra. Lär mig att jag inte kan kontrollera vissa saker och måste våga släppa taget och lita på att Gud har kontrollen. Den förändringen gör ont för det betyder att delar av mig måste dö, men jag vet att det är värt det. Lever hellre ett liv där jag inte oroar mig för saker som jag ändå inte kan göra någonting åt och är hellre balanserad när det gäller att inte fokusera för mycket på en viss sak.
Idag hade vi Worship AMT. Jenn Johnson och Kim Walker-Smith gästade och berättade om saker som fanns på deras hjärta angående lovsång och svarade på frågor. Riktigt bra grejer. Kim är otroligt passionerad. Men som hon sa: "passion comes easy when you know the love of God." En stor förmån att få undervisning av några av de främsta lovsångsledarna som finns.
Ikväll hade jag första mötet angående min missionsresa. Kommer att åka till L.A. och jag tror det kommer att bli helt grymt!! Kan berätta mer detaljer om resan längre fram, men det kommer handla om allt från street ministry, till att nå ut till ungdomar vars föräldrar inte tar hand om dem, treasure hunts, tjejer som är fast i trafficking och mycket annat. It's all about loving on people :) Resan kostar 800 dollar så om någon vill hjälpa till att bidra till resan så skulle det definitivt uppskattas! Man kan gå in på:
https://www.ibssm.org/?action=donate&target=missions&student_id=211495
och donera vilken summa man än känner för. Är tacksam för alla bidrag! =)
Vill dock säga att profetiska drömmar inte är till för att kontrollera en eller ens få en att fatta ett visst beslut nödvändigtvis. De är oftast till för att uppmuntra en och ge en vägledning och klarhet i situationer och saker man går igenom. Misstaget man kan göra är att överanalysera dem för mycket och det kan lätt bli osunt. Mitt tips är att om du har en dröm som du tror vill säga dig något: skriv ned drömmen, detaljerna och hur den fick dig att känna. Fråga sen den Helige Anden om en interpretation direkt, kanske fråga någon kompis om vad de tror den kan handla om också. Lämna den sen och gå vidare. Gör inte misstaget (som jag gjorde) att komma tillbaka till drömmen senare under dagen för att hitta fler vinklar och detaljer för att kunna kram ur mer ur den. Det kan släppa in tvivel och negativa känslor, vilket det gjorde för mig. Fick bara inse att det var en dålig idé och sluta med det och istället hålla fast vid det jag faktiskt upplevde att Gud ville säga till mig genom drömmen när jag först tolkade den. Det var inte alls särskilt komplicerat, bara uppmuntrande och gav mig en frid jag själv inte hade kunnat framkalla. Är väldigt tacksam för det! :)
Tycker helt klart att det är intressant med profetiska drömmar och det är definitivt något nytt för mig.
Förutom det så har det varit intensivt senaste tiden. Inte med skolan nödvändigvis, men de förändringar som händer inom mig. Mycket "junk" som jag bär på börjar komma upp till ytan. För mig handlar det mycket om att släppa taget på mina kontrollbehov. Mitt liv har varit fullt av strävande och hårt arbete. Det kan vara positivt för jag får saker gjort, men samtidigt kan det lätt bli osunt för jag har en tendens att fokusera för mycket på en viss sak åt gången. Jag kan lätt trötta ut mig både fysiskt, mentalt och känslomässigt. Det är inte bra. Lär mig att jag inte kan kontrollera vissa saker och måste våga släppa taget och lita på att Gud har kontrollen. Den förändringen gör ont för det betyder att delar av mig måste dö, men jag vet att det är värt det. Lever hellre ett liv där jag inte oroar mig för saker som jag ändå inte kan göra någonting åt och är hellre balanserad när det gäller att inte fokusera för mycket på en viss sak.
Idag hade vi Worship AMT. Jenn Johnson och Kim Walker-Smith gästade och berättade om saker som fanns på deras hjärta angående lovsång och svarade på frågor. Riktigt bra grejer. Kim är otroligt passionerad. Men som hon sa: "passion comes easy when you know the love of God." En stor förmån att få undervisning av några av de främsta lovsångsledarna som finns.
Ikväll hade jag första mötet angående min missionsresa. Kommer att åka till L.A. och jag tror det kommer att bli helt grymt!! Kan berätta mer detaljer om resan längre fram, men det kommer handla om allt från street ministry, till att nå ut till ungdomar vars föräldrar inte tar hand om dem, treasure hunts, tjejer som är fast i trafficking och mycket annat. It's all about loving on people :) Resan kostar 800 dollar så om någon vill hjälpa till att bidra till resan så skulle det definitivt uppskattas! Man kan gå in på:
https://www.ibssm.org/?action=donate&target=missions&student_id=211495
och donera vilken summa man än känner för. Är tacksam för alla bidrag! =)
torsdag 4 november 2010
Road trip till San Francisco
Igår gjorde jag, Toby, Brandon och Frans en galen road trip till San Francisco. Vi var lediga från skolan tis-ons denna veckan p.g.a. en ledarskapskonferens på Bethel. Vi åkte vid midnatt på tisdag kväll (!). Anledningen till den konstiga tiden var att vi skulle släppa av en kille vid San Franciscos flygplats. Det tar ca 4 timmar att åka till San Fran från Redding så man kan lätt göra en dagstur. Vi var i stan vid 5-tiden och åkte till ett garage mitt i stan (Union Square) och sov i bilen i några timmar. Sån tur var så har Toby en stor bil så man kan fälla ned sätena och sova ganska bekvämt... men knäppt ändå haha.
När vi kom ut från garaget och såg dagsljuset visade det sig att Giants hade vunnit världsserien i baseball så det var en stor parad med massa människor och ståhej mitt i stan. Vi gick till världens första Levi's affär och shoppade lite. Sen tog vi de berömda spårvagnarna nedför de branta backarna till hamnen och åt lunch på Bubba Gump Shrimp Co. där de har sea food. Namnet kommer från filmen Forrest Gump och hela restaurangen är baserad på filmen. Filmen visades på en skärm i bakgrunden och servitriserna gjorde trivia-frågesporter med gästerna. Inte dumt ställe alls.
Vi stötte lustigt nog på några norska tjejer från Bethel när vi gick runt i hamnen. Vad är oddsen i stad med 3 miljoner invånare? =)
Det var drygt 5 år sen jag var i San Francisco med min kära vän Daniel, men allt är sig likt. Stan är en av de äldre i USA så det finns en del gamla hus och sånt som många amerikanska städer inte har. Gillar verkligen atmosfären i staden och den är som ett enda konstverk med hur den är uppbyggd. Vi rörde oss även mot China Town, vilket är den största China Town i världen utanför Kina. Är alltid en häftig känsla att komma in där och plötsligt bara se kineser överallt. Alltfrån kinesiska affärer till kinesiska bibliotek och skolor. Folk är väldigt trevliga där också. En man stannade och frågade om vi behövde hjälp med att hitta dit vi skulle så fort vi vecklade ut kartan.
Vi gick också ned för den klassiska "the windy road". Sen började vi ta oss tillbaka till vår bil för att sist men inte minst uppleva Golden Gate bron. Något som jag inte hann med att göra sist jag var här. Det är ett antal arbetare som året runt målar om bron och ser till att den är röd. Det var en häftig upplevelse att få se den. På andra sidan bron kunde man stanna på en plattform och få se en helt enormt vacker vy av hela San Francisco, Alcatraz och Golden Gate bron. Vi gick även ut på bron och njöt och tog en massa bilder. Solnedgången med alla dess färger gjorde det hela så vackert. En grym avslutning på en underbar dag med fantastiska killar!
Stort tack till Toby som tog bilderna nedan!
När jag kom hem blev jag varmt välkomnad av min vänner James och Ashley. Finns inget bättre än att bli välkomnad av sin familj när man har varit borta. De finns alltid där för mig och frågar hur allt går för mig och stöttar mig i mina tankar och funderingar. Uppskattar dem så mycket!
Det slog mig återigen igår kväll när jag skulle gå och lägga mig hur tacksam jag är att jag är här. Hade aldrig kunnat föreställa mig hur spännande det här året skulle bli. Skolan, vännerna och kulturen (på Bethel mestadels, men även USA) är såå bra. Det största som händer är dock på insidan av mig och inte sånt som jag kan att skriva om här, iaf inte än. Men jag kan säga att det är livsförvandlande och helt fantastiskt! Den grund som Gud lägger i mig här är något som kommer att påverka resten av mitt liv. Allt ifrån vilka beslut jag tar, vad jag prioriterar, till hur jag ser på problem, andra människor och mig själv. Kommer också att ha vänner för livet genom de jag träffat här!
Så tack så mycket Gud för att du har lett mig hit. Ser framemot resten av det äventyr vi kommer ha tillsammans Du och jag resten av livet och som kommer att fortsätta i evighet!
När vi kom ut från garaget och såg dagsljuset visade det sig att Giants hade vunnit världsserien i baseball så det var en stor parad med massa människor och ståhej mitt i stan. Vi gick till världens första Levi's affär och shoppade lite. Sen tog vi de berömda spårvagnarna nedför de branta backarna till hamnen och åt lunch på Bubba Gump Shrimp Co. där de har sea food. Namnet kommer från filmen Forrest Gump och hela restaurangen är baserad på filmen. Filmen visades på en skärm i bakgrunden och servitriserna gjorde trivia-frågesporter med gästerna. Inte dumt ställe alls.
Vi stötte lustigt nog på några norska tjejer från Bethel när vi gick runt i hamnen. Vad är oddsen i stad med 3 miljoner invånare? =)
Det var drygt 5 år sen jag var i San Francisco med min kära vän Daniel, men allt är sig likt. Stan är en av de äldre i USA så det finns en del gamla hus och sånt som många amerikanska städer inte har. Gillar verkligen atmosfären i staden och den är som ett enda konstverk med hur den är uppbyggd. Vi rörde oss även mot China Town, vilket är den största China Town i världen utanför Kina. Är alltid en häftig känsla att komma in där och plötsligt bara se kineser överallt. Alltfrån kinesiska affärer till kinesiska bibliotek och skolor. Folk är väldigt trevliga där också. En man stannade och frågade om vi behövde hjälp med att hitta dit vi skulle så fort vi vecklade ut kartan.
Vi gick också ned för den klassiska "the windy road". Sen började vi ta oss tillbaka till vår bil för att sist men inte minst uppleva Golden Gate bron. Något som jag inte hann med att göra sist jag var här. Det är ett antal arbetare som året runt målar om bron och ser till att den är röd. Det var en häftig upplevelse att få se den. På andra sidan bron kunde man stanna på en plattform och få se en helt enormt vacker vy av hela San Francisco, Alcatraz och Golden Gate bron. Vi gick även ut på bron och njöt och tog en massa bilder. Solnedgången med alla dess färger gjorde det hela så vackert. En grym avslutning på en underbar dag med fantastiska killar!
Stort tack till Toby som tog bilderna nedan!
 | ||
3 amigos på en av de berömda spårvagnarna
|
 |
| Jag och min bas-sidekick och vän Toby |
 |
| Lunch på Bubba Gump's |
 |
| Windy Road |
 |
 |
| Frans vid ingången till China Town |
 |
| Aaah China Town... gotta love it. |
När jag kom hem blev jag varmt välkomnad av min vänner James och Ashley. Finns inget bättre än att bli välkomnad av sin familj när man har varit borta. De finns alltid där för mig och frågar hur allt går för mig och stöttar mig i mina tankar och funderingar. Uppskattar dem så mycket!
Det slog mig återigen igår kväll när jag skulle gå och lägga mig hur tacksam jag är att jag är här. Hade aldrig kunnat föreställa mig hur spännande det här året skulle bli. Skolan, vännerna och kulturen (på Bethel mestadels, men även USA) är såå bra. Det största som händer är dock på insidan av mig och inte sånt som jag kan att skriva om här, iaf inte än. Men jag kan säga att det är livsförvandlande och helt fantastiskt! Den grund som Gud lägger i mig här är något som kommer att påverka resten av mitt liv. Allt ifrån vilka beslut jag tar, vad jag prioriterar, till hur jag ser på problem, andra människor och mig själv. Kommer också att ha vänner för livet genom de jag träffat här!
Så tack så mycket Gud för att du har lett mig hit. Ser framemot resten av det äventyr vi kommer ha tillsammans Du och jag resten av livet och som kommer att fortsätta i evighet!
lördag 30 oktober 2010
Vår första "treasure hunt" och fredagskvällsgudstjänst!
I torsdags hade vi treasure hunts! Så grymt glad att jag har det som activation! Det handlar om att ta risker och utmana sig själv och att älska människor på gatorna. Vi fick först undervisning om hur treasure hunts går till och hur man ska och inte ska göra. De poängterade att det handlar att se människorna och visa dem kärlek, inte att försöka pracka på dem något. Att ära människor (honor) är något som är en väldigt viktig värdering på Bethel. Om människor säger nej eller inte har tid så ska man inte pusha på utan respektera det. Grundläggande grejer som inte borde vara så svårt att räkna ut, men många kristna har inte riktigt skött det så bra genom tiderna, särskilt ute på gatorna, så det är ändå viktigt att säga. De gick även igenom hur det kunde gå till på en typisk treasure hunt för att kunna göra det på ett naturligt sätt. De gav alla olika tips på hur man kunde få människor att känna sig trygga. T.ex. att man inte kommer 4-5 mot någon utan att man kanske är 2 st och helst en kille och en tjej. Såna grejer.
Treasure hunts går till så att man skriver ned ett antal ledtrådar om platser, människors utseende, kännetecknen, olika skador eller besvär de kan behöva helande för osv. på en "karta". Man åker sen iväg till de platserna och letar efter dessa människor eller "skatter" för dessa människorna är Guds skatt som man letar efter. Därav namnet treasure hunts. Vi blev placerade i team på 6-7 pers med två andraårselever i varje och gav oss ut för första gången. Eftersom vi först hade ganska mycket undervisning innan vi fick gå ut hade vi lite tid kvar av vår activation, bara 25 minuter. Vår grupp delade upp oss i två grupper. Min del av gruppen fick möjlighet att prata med några människor, men de hade antingen inte tid eller sa att de behövde inte bön för något särskilt. Kul var det iaf och vi fick välsigna dem genom att bara prata med dem och se dem. Den andra delen av vår grupp däremot fick vara med om något helt fantastiskt! De såg en kvinna i rullstol och hon hade något eller några av de kännetecknen som de skrivit ned. En av tjejerna, Heather (som aldrig varit på treasure hunts förut), gick nevöst fram och frågade om vad som var fel på henne. Det visade sig att hon var paralyserad från midjan ner och kunde inte ens ta sig ur sängen utan hjälp. Heather tänkte för sig själv: "Gud, kunde du inte get mig en stukad fot eller något på min första treasure hunt!? :)". Hon bad iaf en enkel bön för helande. Kvinnan i rullstolen sa att hon började känna något som kittlade i kroppen. Heather bad en kort bön igen och frågade om hon trodde att hon kunde stå. Kvinnan reste sig då upp ur rullstolen och började gå!!! Hennes dotter som var brevid var helt chockad: "mamma du kan gå!". Hon lämnade rullstolen på trottoaren och gick hem tillsammans med sin dotter och man. Är inte det helt fantastiskt!!!?? Jag var så gasad resten av dagen och min tro sköt i höjden! Trots att jag inte var där personligen så vet jag och tror att det bara är en tidsfråga innan jag får se något liknande. Gud är sååå god!! Tycker det är fantastiskt vittnesbörd om hur lite det handlar om vad vi kan göra och om vad Gud kan göra. Det spelar ingen roll vilken erfarenhet vi haft innan eller hur nervösa vi är. Allt han behöver är någon som är villig.
Hade en träff igår med en av tredjeårseleverna Merlin, så kallade "interns" som hjälper revival group pastorerna. Alla har någon intern som man ska träffa minst en gång i månaden. Kändes jättebra och jag gillar verkligen Merlin skarpt. Han är 21 år gammal och en väldigt glad, sansad och uppmuntrande person. Tror jag kommer att få ut mycket av våra träffar och verkligen bli upplyft av honom. Det är jättebra att ha någon man prata med som sjäv gått igenom första året på Bethel som kan ge en tips och vägledning.
I fredags kväll fick jag och ett av mina lovsångsteam (team 3, inte "team snuggle" :) förmånen att leda lovsång på Twin View som är ett till campus som Bethel har. I regel är det bara andraårselever som får leda lovsång på Bethelgudstjänster, men denna gång hade de inget team och Joanna vår lovsångspastor gav oss priviligiet att leda lovsången under kvällen. På fredagkvällarna är det "prayer and intercession" vilket innebär att det inte är någon predikan utan fokus på bön, Guds närvaro och tillbedjan. Det är konstant lovsång hela tiden i ca 2.5/3 timmar och då kommer någon upp och delar något ord eller så. Väldigt fritt och i princip inga regler att följa. Som lovsångsmusiker blir det långa låtar, mycket improviserat och även en del solon (trumsolo! =D) och spontana texter och annat. Allt handlar om att vara känslig för hur den Helige Ande vill leda kvällen. Det var verkligen en helt grym kväll med en sån frihet! Älskar såna sammanhang när man bara kan spela och lovsjunga ohämmat utan begränsningar och bara följa flödet och vara i Guds närvaro.
Träffades frukost på Black Bear Diner med större delen av team snuggle i morse. Tycker så mycket om att träffa dem och att vi kan dela våra liv tillsammans som familj. Det är särskilt viktigt då någon av oss har jobbiga saker som pågår i livet. Vi kan stötta varandra och dela med oss av livet med varandra, både det bra och det dåliga som händer. Träffar också de i det andra teamet (team 3) ofta, men det är oftast med delar av teamet och inte alla. Tycker väldigt mycket om dem också!
Ikväll ska jag på 2 st födelsedagsfester. Blir kul!
Treasure hunts går till så att man skriver ned ett antal ledtrådar om platser, människors utseende, kännetecknen, olika skador eller besvär de kan behöva helande för osv. på en "karta". Man åker sen iväg till de platserna och letar efter dessa människor eller "skatter" för dessa människorna är Guds skatt som man letar efter. Därav namnet treasure hunts. Vi blev placerade i team på 6-7 pers med två andraårselever i varje och gav oss ut för första gången. Eftersom vi först hade ganska mycket undervisning innan vi fick gå ut hade vi lite tid kvar av vår activation, bara 25 minuter. Vår grupp delade upp oss i två grupper. Min del av gruppen fick möjlighet att prata med några människor, men de hade antingen inte tid eller sa att de behövde inte bön för något särskilt. Kul var det iaf och vi fick välsigna dem genom att bara prata med dem och se dem. Den andra delen av vår grupp däremot fick vara med om något helt fantastiskt! De såg en kvinna i rullstol och hon hade något eller några av de kännetecknen som de skrivit ned. En av tjejerna, Heather (som aldrig varit på treasure hunts förut), gick nevöst fram och frågade om vad som var fel på henne. Det visade sig att hon var paralyserad från midjan ner och kunde inte ens ta sig ur sängen utan hjälp. Heather tänkte för sig själv: "Gud, kunde du inte get mig en stukad fot eller något på min första treasure hunt!? :)". Hon bad iaf en enkel bön för helande. Kvinnan i rullstolen sa att hon började känna något som kittlade i kroppen. Heather bad en kort bön igen och frågade om hon trodde att hon kunde stå. Kvinnan reste sig då upp ur rullstolen och började gå!!! Hennes dotter som var brevid var helt chockad: "mamma du kan gå!". Hon lämnade rullstolen på trottoaren och gick hem tillsammans med sin dotter och man. Är inte det helt fantastiskt!!!?? Jag var så gasad resten av dagen och min tro sköt i höjden! Trots att jag inte var där personligen så vet jag och tror att det bara är en tidsfråga innan jag får se något liknande. Gud är sååå god!! Tycker det är fantastiskt vittnesbörd om hur lite det handlar om vad vi kan göra och om vad Gud kan göra. Det spelar ingen roll vilken erfarenhet vi haft innan eller hur nervösa vi är. Allt han behöver är någon som är villig.
Hade en träff igår med en av tredjeårseleverna Merlin, så kallade "interns" som hjälper revival group pastorerna. Alla har någon intern som man ska träffa minst en gång i månaden. Kändes jättebra och jag gillar verkligen Merlin skarpt. Han är 21 år gammal och en väldigt glad, sansad och uppmuntrande person. Tror jag kommer att få ut mycket av våra träffar och verkligen bli upplyft av honom. Det är jättebra att ha någon man prata med som sjäv gått igenom första året på Bethel som kan ge en tips och vägledning.
I fredags kväll fick jag och ett av mina lovsångsteam (team 3, inte "team snuggle" :) förmånen att leda lovsång på Twin View som är ett till campus som Bethel har. I regel är det bara andraårselever som får leda lovsång på Bethelgudstjänster, men denna gång hade de inget team och Joanna vår lovsångspastor gav oss priviligiet att leda lovsången under kvällen. På fredagkvällarna är det "prayer and intercession" vilket innebär att det inte är någon predikan utan fokus på bön, Guds närvaro och tillbedjan. Det är konstant lovsång hela tiden i ca 2.5/3 timmar och då kommer någon upp och delar något ord eller så. Väldigt fritt och i princip inga regler att följa. Som lovsångsmusiker blir det långa låtar, mycket improviserat och även en del solon (trumsolo! =D) och spontana texter och annat. Allt handlar om att vara känslig för hur den Helige Ande vill leda kvällen. Det var verkligen en helt grym kväll med en sån frihet! Älskar såna sammanhang när man bara kan spela och lovsjunga ohämmat utan begränsningar och bara följa flödet och vara i Guds närvaro.
Träffades frukost på Black Bear Diner med större delen av team snuggle i morse. Tycker så mycket om att träffa dem och att vi kan dela våra liv tillsammans som familj. Det är särskilt viktigt då någon av oss har jobbiga saker som pågår i livet. Vi kan stötta varandra och dela med oss av livet med varandra, både det bra och det dåliga som händer. Träffar också de i det andra teamet (team 3) ofta, men det är oftast med delar av teamet och inte alla. Tycker väldigt mycket om dem också!
 |
| Större delen av team snuggle |
Ikväll ska jag på 2 st födelsedagsfester. Blir kul!
onsdag 27 oktober 2010
"You look a little toasty there dude"
Träffade min Revival Group Pastor John idag på ett möte. Vi hade ett väldigt personligt samtal. John är intressant person. Han är 62 år gammal, har varit baptistpastor hela sitt liv fram tills för 5-6 år sedan då han och hans fru började på Bethel School of Ministry. Han tyckte mycket av de saker han såg var konstiga och gillade det inte alls, t.ex. att bli "full på den Helige Anden". Han blev helt whacked och Gud vände upp och ned på många av hans uppfattningar. Nu kallas han för "drunk John" =D. Han är en person som så starkt bär på Guds närvaro och glädje var han än går. Kände verkligen den Helige Anden tungt när jag snackade med honom. Hade t.o.m. lite svårt att gå när jag skulle gå därifrån, men det kändes sååå bra. Nån snubbe sa: "you look a little toasty there dude" när jag gick genom fiket på skolan :) Fantastiskt är det iaf för när Guds närvaro kommer över en så försvinner alla rädslor och problem och allt känns fantastiskt. Vill verkligen leva i det varje dag. Det betyder inte att man alltid är "full". Det är olika för olika människor och olika varje dag. Det behöver inte alltid synas utåt sätt (men det känns). Mitt liv har varit fullt av ambitioner och strävande, men när det kommer till Guds närvaro funkar inte det har jag märkt. Det handlar mer om att sluta försöka och bara ge upp och låta Honom göra det Han vill. Det är gratis och ingenting vi kan sträva efter att få. Handlar bara om att öppna upp sitt hjärta och ta emot. Jag har mycket att lära där, men jag lär mig varje dag.
Idag fortsatte Kris Vallotton att prata om sex och relationer och vi hade frågor & svar om sex. Elever fick ställa vilka frågor de ville och det handlade om allt till hur man ska prata med sina barn om sex till onani och oral sex - är det rätt eller fel? Flera av svaren tror jag förvånade många. Han har många sunda åsikter tycker jag som är väldigt långt ifrån fyrkantiga. Det märks att han haft mycket äktenskapsrådgivning och liknande för han har en stor förståelse och ser saker på ett vidsynt sätt.
Kris har överhuvudtaget inga problem att prata helt öppet om sex i en lokal fylld med 800 elever och han gör det på ett väldigt roligt sätt. Många skratt blev det minst sagt. Antar det är ofrånkomligt när det rör sig om det ämnet =).
Idag fortsatte Kris Vallotton att prata om sex och relationer och vi hade frågor & svar om sex. Elever fick ställa vilka frågor de ville och det handlade om allt till hur man ska prata med sina barn om sex till onani och oral sex - är det rätt eller fel? Flera av svaren tror jag förvånade många. Han har många sunda åsikter tycker jag som är väldigt långt ifrån fyrkantiga. Det märks att han haft mycket äktenskapsrådgivning och liknande för han har en stor förståelse och ser saker på ett vidsynt sätt.
Kris har överhuvudtaget inga problem att prata helt öppet om sex i en lokal fylld med 800 elever och han gör det på ett väldigt roligt sätt. Många skratt blev det minst sagt. Antar det är ofrånkomligt när det rör sig om det ämnet =).
måndag 25 oktober 2010
Kväll hos Christensens och kyrksöndag
I lördags var vi hemma hos "Christensens", alltså hemma hos vår granne Matts föräldrar. De brukar fixa mat varje lördag för de som vill komma och umgås. Ofta med något roligt tema. Förra helgen var det dr. Seuss tema t.ex. och nu åt vi italienskt. Det var ca 15 pers där och flera av de jag brukar umgås med, bland annat våra grannar Matt och Joel, Frans från Sydafrika, Adrian från England och min vapendragare Toby från Australien (som även är med i båda mina lovsångsteam). Ashley och James var också med. Vi kollade också på "Gladiator". Alltid trevligt att hänga hos familjen Christensen. Fin familj.
Igår var det "kyrksöndag" för mig. Alla elever går på två gudstjänster i veckan som man blir tilldelad och mina ligger på söndag morgon och söndag kväll.
Söndag morgon pratade Bill om hur viktigt det är att ära de ledare som Gud använt förr i tiden, även om vi inte håller med om allt de gör. Ett viktigt budskap. Har upplevt att många människor verkar oroa sig för vilka som är på rätt sida eller fel sida om Gud så att säga. Vilka är the good guys och vilka är the bad guys? Tror vi måste sluta oroa oss för det. Ingen människa är perfekt och vi måste lära oss att "eat the meat and spit out the bones".
Kvällsgudstjänsten var riktigt bra. Hade en fantastisk lovsångsstund. Vissa gånger känner jag att hjärtat inte riktigt är med, men denna gång var jag helt inne i det och menade vartenda ord jag sjöng. Guds närvaro var stark och jag försvann bort en stund med Honom =). Lovsångsteamet var fantastiska. Och det är inte för att de är bra musiker (även om de är proffs) utan för att de skapar en plats där det är så enkelt att tillbe. En öppen himmel.
Några av ledarna i kyrkan gav några "kunskapens ord" om olika skador som folk hade. Bland annat om en som hade en skada i ett revbenen på höger sida. Den killen råkade sitta brevid mig så jag och några till bad för honom. Vi fick be tre gånger tror jag, men sen sa han att blev 70% bättre! Bad även för en kvinna som satt bakom oss som hade problem med huvudet sen en olycka och hennes smärta försvann! Flera människor blev helade, bland annat en kvinna som varken hade lukt -eller smaksinne fick tillbaka det!! Hon satt och åt fudge och kunde känna smaken för första gången på länge!
Eric Johnson predikade sen om vad det innebär att vara ett "company of lovers" och att om man är desperat efter Gud så är det en dysfunktionell relation. Är man t.ex. desperat efter att spendera tid med sin fru så är det inte en hälsosam relation. Istället menade han att vi skulle vara "hungriga" för vad gör en hungrig person? Han reser sig upp, går till kylskåpet för att ta sig något att äta. Samma syn måste vi ha i vår relation till Gud. Allt är vårt och han lät t.o.m. sin son dö för att vi skulle få det.
Efter gudstjänsten drog vi till In-and-Out Burger med Toby, Frans och Bethany. Blev snart "Bethel Burger" då massor från Bethel (särskilt BSSM) drar dit efter kyrkan =).
Förrestem, när jag skriver om predikningar och annat så är det i väldigt korta drag (det är oftast minst en timme långa), så om ni har funderingar över något som verkar oklart så är ni alltid välkomna att höra av er till mig!
 |
| Joel och James |
 |
| Ahsley, Frans och James |
 |
| The three stooges! (Jag, Ashley och James) |
Igår var det "kyrksöndag" för mig. Alla elever går på två gudstjänster i veckan som man blir tilldelad och mina ligger på söndag morgon och söndag kväll.
Söndag morgon pratade Bill om hur viktigt det är att ära de ledare som Gud använt förr i tiden, även om vi inte håller med om allt de gör. Ett viktigt budskap. Har upplevt att många människor verkar oroa sig för vilka som är på rätt sida eller fel sida om Gud så att säga. Vilka är the good guys och vilka är the bad guys? Tror vi måste sluta oroa oss för det. Ingen människa är perfekt och vi måste lära oss att "eat the meat and spit out the bones".
Kvällsgudstjänsten var riktigt bra. Hade en fantastisk lovsångsstund. Vissa gånger känner jag att hjärtat inte riktigt är med, men denna gång var jag helt inne i det och menade vartenda ord jag sjöng. Guds närvaro var stark och jag försvann bort en stund med Honom =). Lovsångsteamet var fantastiska. Och det är inte för att de är bra musiker (även om de är proffs) utan för att de skapar en plats där det är så enkelt att tillbe. En öppen himmel.
Några av ledarna i kyrkan gav några "kunskapens ord" om olika skador som folk hade. Bland annat om en som hade en skada i ett revbenen på höger sida. Den killen råkade sitta brevid mig så jag och några till bad för honom. Vi fick be tre gånger tror jag, men sen sa han att blev 70% bättre! Bad även för en kvinna som satt bakom oss som hade problem med huvudet sen en olycka och hennes smärta försvann! Flera människor blev helade, bland annat en kvinna som varken hade lukt -eller smaksinne fick tillbaka det!! Hon satt och åt fudge och kunde känna smaken för första gången på länge!
Eric Johnson predikade sen om vad det innebär att vara ett "company of lovers" och att om man är desperat efter Gud så är det en dysfunktionell relation. Är man t.ex. desperat efter att spendera tid med sin fru så är det inte en hälsosam relation. Istället menade han att vi skulle vara "hungriga" för vad gör en hungrig person? Han reser sig upp, går till kylskåpet för att ta sig något att äta. Samma syn måste vi ha i vår relation till Gud. Allt är vårt och han lät t.o.m. sin son dö för att vi skulle få det.
Efter gudstjänsten drog vi till In-and-Out Burger med Toby, Frans och Bethany. Blev snart "Bethel Burger" då massor från Bethel (särskilt BSSM) drar dit efter kyrkan =).
Förrestem, när jag skriver om predikningar och annat så är det i väldigt korta drag (det är oftast minst en timme långa), så om ni har funderingar över något som verkar oklart så är ni alltid välkomna att höra av er till mig!
lördag 23 oktober 2010
Intimitet med Gud och sex & relationer
Det har varit en riktigt intensiv vecka. Gud gör mycket saker inom mig just nu och det är ganska uttröttande fast på ett bra sätt =).
Jag kan ofta känna att det är svårt att veta vad jag ska skriva på denna blogg. Det händer ofta så mycket under en enda dag att det är svårt att välja ut vad jag ska skriva om. Gud visar hela tiden nya saker så det är svårt att komprimera ned det. Ska i alla fall göra mitt bästa med att försöka uppdatera bloggen oftare, men med kanske kortare inlägg ibland.
Igår ledde vi lovsång i skolan med team 4. Kändes fantastiskt! Våra hjärtan är verkligen connectade med varandra och det känns när vi leder lovsång ihop. Vårt officiella namn är "team snuggle" för alla tycker väldigt mycket om att kramas och gosa med varandra. Har aldrig varit på en plats där människor visar så mycket omtanke genom fysisk beröring. Särskilt killarna. Händer ofta att man sitter brevid någon killkompis och så börjar han stryka en på ryggen. I love it! Många (särskilt killar) tror jag känner sig obekväma med det, men jag tycker det är väldigt befriande! Jag tror det är så viktigt för killar att ha intimitet med varandra. Det är inget konstigt.
Bill pratade också en stund om hur viktigt det är att ständigt gå till Gud om någonting besvärar en för bara Han kan ge en frid och den kärlek man behöver. Har ofta varit med om att Gud totalt vänt mina känslor från negativa till positiva bara genom att spendera en stund med Honom. Ibland räcker det med bara 5 minuter.
Han pratade också lite om politik. Ett sak som stod ut som han sa var:
"Problemet i världen idag är att vi är att vi bryr oss mer om våra rättigheter än vilket ansvar vi har." Tycker det var spot-on!!! Vi måste börja ta ansvar för att de saker vi väljer att göra och säga faktiskt påverkar andra människor istället för att fokusera på vad vi har rätt till att göra!
Kris Vallotton har också pratat om sex och relationer denna veckan på ett väldigt öppet och humoristiskt sätt. Hans humor går ofta över gränsen men han kommer undan med det på något sätt som bara han kan. Många grejer som han säger är sånt som många inte skulle våga ta upp i kyrkan och jag har hört att det bara kommer bli värre :). Ofta när han sagt något tänker man: "sa han just det där?" =D. Men faktum är att Bibeln inte alls skäms för sexualitet. Tvärtom. Läs boken "höga visan" i Bibeln så får ni se. Han pratade också om oskuld genom en lång berättelse om en pojke som verkligen berörde mig. Det handlade om hur han kämpade för att behålla sin oskuld. "The value in your virginity lies in the blood, sweat and tears it takes to get i from the battlefield to the wedding night. Everyone can give away something expensive, but only he who truly knows sacrifice can give away something valuable."
Han pratade också om att återställa det som var förlorat för de som redan gett bort sin oskuld.
Det är säkert många (på Bethel och andra ställen) som känner skuld och skam på det området, men Gud vill ta bort alla de känslorna. Han kan göra allting helt och "pure" igen, även om du gett bort din oskuld. Det är fantastiskt hur Gud kan göra saker hela igen, oavsett vilka misstag vi gjort! Guds nåd och förlåtelse räcker så gå inte och bär på skuldkänslor! Han kan kan återställa din "purity" och du kan ha någonting att ge din fru/man på bröllopsnatten! (hittar inget bra ord på svenska för "purity". "renhet"? hmm... har inte riktigt samma klang =) )
Det som definitivt är det största temat här är intimitet med Gud. Det är därifrån vi hämtar all vår energi och styrka. De genombrott man har i sin personliga relation med Gud när man är helt ensam med Honom är de som kommer att påverka allt annat man gör i livet. Det räcker inte att gå till kyrkan och spendera tid med andra kristna (även om det såklart är värdefullt). Man måste ta sig tid för sin personliga relation till Gud när ingen annan med. Bara du och Honom. Man kan inte jobba för kärlek utan man måste jobba från kärlek. Om man inte spenderar tid med den Helige Ande och låtar Han fylla en med sin kärlek så har man inte lika mycket att ge till andra människor. Tänk själv, när har man som mest kärlek att ge andra människor? När man är deprimerad eller när man känner sig älskad? Man kan bara ge av den kärlek man själv fått och Gud är kärleken personifierad så Han är den största källan där man kan hämta det. Många kristna inser inte det så det är därför det finns så många dömande kristna som inte direkt är kända för sin kärlek till andra människor. Men Gud vill ändra på det!
Så för mig är varje dag en resa i att komma närmare i intimitet med Gud och det blir bara bättre och bättre för varje dag kan jag lova =).
Jag kan ofta känna att det är svårt att veta vad jag ska skriva på denna blogg. Det händer ofta så mycket under en enda dag att det är svårt att välja ut vad jag ska skriva om. Gud visar hela tiden nya saker så det är svårt att komprimera ned det. Ska i alla fall göra mitt bästa med att försöka uppdatera bloggen oftare, men med kanske kortare inlägg ibland.
Igår ledde vi lovsång i skolan med team 4. Kändes fantastiskt! Våra hjärtan är verkligen connectade med varandra och det känns när vi leder lovsång ihop. Vårt officiella namn är "team snuggle" för alla tycker väldigt mycket om att kramas och gosa med varandra. Har aldrig varit på en plats där människor visar så mycket omtanke genom fysisk beröring. Särskilt killarna. Händer ofta att man sitter brevid någon killkompis och så börjar han stryka en på ryggen. I love it! Många (särskilt killar) tror jag känner sig obekväma med det, men jag tycker det är väldigt befriande! Jag tror det är så viktigt för killar att ha intimitet med varandra. Det är inget konstigt.
Bill pratade också en stund om hur viktigt det är att ständigt gå till Gud om någonting besvärar en för bara Han kan ge en frid och den kärlek man behöver. Har ofta varit med om att Gud totalt vänt mina känslor från negativa till positiva bara genom att spendera en stund med Honom. Ibland räcker det med bara 5 minuter.
Han pratade också lite om politik. Ett sak som stod ut som han sa var:
"Problemet i världen idag är att vi är att vi bryr oss mer om våra rättigheter än vilket ansvar vi har." Tycker det var spot-on!!! Vi måste börja ta ansvar för att de saker vi väljer att göra och säga faktiskt påverkar andra människor istället för att fokusera på vad vi har rätt till att göra!
Kris Vallotton har också pratat om sex och relationer denna veckan på ett väldigt öppet och humoristiskt sätt. Hans humor går ofta över gränsen men han kommer undan med det på något sätt som bara han kan. Många grejer som han säger är sånt som många inte skulle våga ta upp i kyrkan och jag har hört att det bara kommer bli värre :). Ofta när han sagt något tänker man: "sa han just det där?" =D. Men faktum är att Bibeln inte alls skäms för sexualitet. Tvärtom. Läs boken "höga visan" i Bibeln så får ni se. Han pratade också om oskuld genom en lång berättelse om en pojke som verkligen berörde mig. Det handlade om hur han kämpade för att behålla sin oskuld. "The value in your virginity lies in the blood, sweat and tears it takes to get i from the battlefield to the wedding night. Everyone can give away something expensive, but only he who truly knows sacrifice can give away something valuable."
Han pratade också om att återställa det som var förlorat för de som redan gett bort sin oskuld.
Det är säkert många (på Bethel och andra ställen) som känner skuld och skam på det området, men Gud vill ta bort alla de känslorna. Han kan göra allting helt och "pure" igen, även om du gett bort din oskuld. Det är fantastiskt hur Gud kan göra saker hela igen, oavsett vilka misstag vi gjort! Guds nåd och förlåtelse räcker så gå inte och bär på skuldkänslor! Han kan kan återställa din "purity" och du kan ha någonting att ge din fru/man på bröllopsnatten! (hittar inget bra ord på svenska för "purity". "renhet"? hmm... har inte riktigt samma klang =) )
Det som definitivt är det största temat här är intimitet med Gud. Det är därifrån vi hämtar all vår energi och styrka. De genombrott man har i sin personliga relation med Gud när man är helt ensam med Honom är de som kommer att påverka allt annat man gör i livet. Det räcker inte att gå till kyrkan och spendera tid med andra kristna (även om det såklart är värdefullt). Man måste ta sig tid för sin personliga relation till Gud när ingen annan med. Bara du och Honom. Man kan inte jobba för kärlek utan man måste jobba från kärlek. Om man inte spenderar tid med den Helige Ande och låtar Han fylla en med sin kärlek så har man inte lika mycket att ge till andra människor. Tänk själv, när har man som mest kärlek att ge andra människor? När man är deprimerad eller när man känner sig älskad? Man kan bara ge av den kärlek man själv fått och Gud är kärleken personifierad så Han är den största källan där man kan hämta det. Många kristna inser inte det så det är därför det finns så många dömande kristna som inte direkt är kända för sin kärlek till andra människor. Men Gud vill ändra på det!
Så för mig är varje dag en resa i att komma närmare i intimitet med Gud och det blir bara bättre och bättre för varje dag kan jag lova =).
fredag 15 oktober 2010
Road trip till Redwoods
Igår fick jag chans att uppfylla en av mina drömmar här i livet - att åka och se världens största träd Redwoods! Ni vet de där som är med när de är på skogsplaneten i Star Wars - Return of the Jedi. Efter som det är konferens på Bethel den här veckan och vi är lediga från skolan tors-fre tänkte vi ta chansen. Vi åkte på morgonen ett gäng på 10-12 pers från min klass mot kusten till Redwood National Park. Det tog bara ca 3-4 timmar att köra dit. Wow, vilken upplevelse det var! Så otroligt mäktiga träd. Man känner sig verkligen liten när man går omkring i de skogarna. Träden är flera meter breda och kan bli över 100 meter långa! Vissa av träden är t.o.m. 2000 år gamla. Var helt fascinerad över att bara gå omkring i skogarna och njuta av den fantastiska naturen. Gud gjorde ett bra jobb =). Åkte med flera från ett av lovsångsteamen jag är med i ("team 3") och vi hade verkligen supertrevligt! Var även en kille med som växte upp som Amish. Väldigt intressant att höra om hans uppväxt utan elektricitet på en farm helt isolerad från samhället. Han hade definitvt koll på hur man skulle tämja en häst, fånga djur och annat om överlevnad ute i naturen. Han sa: "I just wanna take a knife, and go out and survive without anything for 30 days." haha. Han hade en lustig accent också som många Amish har. Lät precis som Randy Quaids karaktär i filmen Kingpin för er som sett den =). Han är dock inte längre som Amish då hans familj blev kristen när han var 12, men det var intressant att höra om hans annorlunda uppväxt.
En lång, men verkligen grym dag. Kommer leva på det länge!
I ons kväll träffades vi och åt middag med "lovsångsteam 4" som jag är med i (det "internationella teamet"). Vi hade så grymt roligt tillsammans! Det har verkligen funnits ett starkt band mellan oss sedan första gången vi träffades. Jag tror jag aldrig har varit med om att bli en familj med en gäng människor på ett sånt starkt sätt så snabbt. Särskilt med tanke på att vi kommer från hela världen: Sverige, USA, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och Frankrike. Jag älskar verkligen varenda en av de människorna så mycket och vi har en stark connection med varandra. Verkligen Gud som satt just oss tillsammans i ett och samma team.
Har hänt en massa annat roligt i veckan som jag också skulle kunna berätta om, men jag måste ta och göra mina läxor nu. Vi har flera böcker som ska vara färdiglästa till veckan.
Här kommer några bilder från Redwoods-trippen:
En lång, men verkligen grym dag. Kommer leva på det länge!
I ons kväll träffades vi och åt middag med "lovsångsteam 4" som jag är med i (det "internationella teamet"). Vi hade så grymt roligt tillsammans! Det har verkligen funnits ett starkt band mellan oss sedan första gången vi träffades. Jag tror jag aldrig har varit med om att bli en familj med en gäng människor på ett sånt starkt sätt så snabbt. Särskilt med tanke på att vi kommer från hela världen: Sverige, USA, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och Frankrike. Jag älskar verkligen varenda en av de människorna så mycket och vi har en stark connection med varandra. Verkligen Gud som satt just oss tillsammans i ett och samma team.
Har hänt en massa annat roligt i veckan som jag också skulle kunna berätta om, men jag måste ta och göra mina läxor nu. Vi har flera böcker som ska vara färdiglästa till veckan.
Här kommer några bilder från Redwoods-trippen:
 |
| Jonathan, jag och Sean |
 |
| Stammarna på två redwood träd |
 |
| Så vackert... |
 |
| Jag och Brandon |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)