Torsdag
Relationsveckan fortsatte tors och fre. Verkar som att mina inlägg angående det har rört upp en del känslor hos mina läsare. Alltid kul att höra vad ni tycker oavsett om det är positivt eller negativt!
Dann Farrelly pratade om "moving towards marriage" och gav många tips på att ha bra relationer som "ending relationships well because you did them well" om man känner att den relationen inte kommer att leda till äktenskap och "If you set your life up as you’re the centre – you’re not fun being married to. If you try to out-serve each other you will have a happy marriage."
Han sa också en intressant och kul grej om män och kvinnor:
"Women tend to feel angry if the relationship they’re in doesn’t lead to marriage. They feel their dreams are delayed. Men know this and they are afraid of disappointing women – which come from their mothers. So they become passive and then they get picked. And they feel resentment and stuck because they didn’t do the picking. Men like to do the hunting. They like to make the choice. That’s why men doesn’t hunt cows." - LOL!... Tycker ni att det stämmer? =)
Treasure Hunt
Efter lektionerna var jag på treasure hunt som vanligt på torsdagar. Vi brukar alltid be för skador för varandra innan vi går ut. Jag fick ett kunskapens ord om att någon hade ont i vänster armbåge (kände en lätt smärta i vänster armbåge) och någon annan fick i höger. Det visade sig att en kille brevid mig hade konstant smärta i båda armbågarna. Jag och några andra lade våra händer på honom och skrattade åt smärtan och förlöste Guds närvaro i Jesu namn. Låter kanske konstigt att skratta, men efter att vi gjort det två gånger försvann smärtan helt. Tänkte på Bibelversen: "Herrens glädje är min styrka" och det fick definitivt den här killen att bli helad.
En liten intressant grej om det där med manligt och kvinnligt (tycker det ämnet är såå intressant) hände när vi var ute och gick på vår treasure hunt. Jag gick med två tjejer, varav en är andraårselev. Jag märkte att de båda frågade om vad jag tyckte när jag frågade dem var vi skulle gå någonstans. Andraårseleven var egentligen den som var ledaren i gruppen, men hon och den andra tjejen lät mig leda. Jag tackade dem för att de lät mig göra det för att det fick mig att känna mig som en man (låter cheesy haha, men så kände jag). De sa att de kände sig trygga att följa min ledning. Det var en väldigt liten grej men det talade djupt till min inre varelse som man. Något jag djupt uppskattade. Det betydde inte att jag bara bestämde vad vi skulle göra bara för att jag var ledaren för det var en kommunikation mellan oss, men de lät mig vara ansvarig och initiativtagaren. Jag hade aldrig tagit den ledarrollen om de inte hade gett den till mig. Då hade jag blivit passiv och så hade de fått göra alla val mer eller mindre. Vet inte varför, men de allra flesta gånger är det så män funkar har jag märkt - de tar ledarrollen om de får det förtroendet, men inte om de inte först får det förtroendet av en kvinnor - då blir vi passiva (har hört så många gifta kvinnor klaga på att deras män inte gör något och är för passiva och att de själva får ta allt ansvar). Och alla tjejer känner inte sig bekväma eller trygga att ge en kille det förtroendet. En väldigt enkel men intressant inblick till vad jag tror är det ledarskap för mannen som Bibeln pratar om. Det krävs dock att både mannen och kvinnan är med på det för att det ska funka. Vissa tänker nog: "men kan inte båda mannen och kvinnan leda samtidigt?". Jag har personligen inte sett det funka utan upplevt att komplementet med mannen som initiativtagare och kvinnan som "responder" funkat bättre. Jag tror att vi snarare behöver ändra på vår syn på ledarskap - dvs. bibliskt ledarskap som är ett tjänande typ av ledarskap som kommer underifrån och tänker på andras bästa före en själv där mannen förväntas lägga ned sitt liv för sin kvinna. Efesierbrevet 5:22-30 beskriver detta om ni är intresserade av att läsa.
Det betyder dock inte att en kvinna inte kan eller får ta initiativ. Det är inte det jag säger. Bara att om vi har naturliga roller som komplementerar varandra så blir det ett bättre samarbete än om två personer ska "slåss" om samma roll. Dessa roller kan såklart ändras ibland också, men grunden tror jag är denna.
Vet att många människor tar illa upp när man pratar om manligt och kvinnligt för de tycker att det inte finns något sådant och att man begränsar människor. Jag känner precis tvärtom. Gud skapade man och kvinnor olika och jag tycker vi ska lära oss uppskatta dessa skillnader och se det positiva i att vi behöver och komplementerar varandra. Det är ju det äktenskap handlar om. Skulle tycka det vore grymt tråkigt om män och kvinnor vore lika. Jag är attraherad av kvinnor för att de finns saker hos dem som jag och mina killkompisar inte har. Annars skulle jag ju lika gärna kunna bli attraherad av en kille, vilket jag inte blir. Visst finns det vissa saker som är färgade av samhället och den kultur vi lever i, men det är ju uppenbart att våra hjärnor och kroppar fungerar olika. Tycker de skillnaderna är väldigt intressanta och något jag vill lära mig mer av för att kunna förstå mig själv, andra män och kvinnor bättre. Det handlar mer om att omfamna den man är innerst inne och den Gud skapat en till att vara än att begränsa oss. Vi kan välja att omfamna det eller fly från det, men inte ändra det. Han är den som skapat oss, inte vi.
Fredag
Dann Farrelly pratade om "brave communication" - många intressanta grejer och saker jag inte tänkt på angående kommunikation, även om jag känner till vissa grejer delvis p.g.a. att min pappa jobbar med såna saker. Gillade det han sa om känslor. Några exempel vad som sas var:
* The ability to feel is GOD GIVEN. He created us and said, “It is good!” He made, values and enjoys this part of us. Feelings are not the problem. They are part of being made in the image of a PASSIONATE GOD! In Scripture we see God has feelings—but they are tempered by other parts of His nature.
* Feelings are not “the real or deepest you” as the enemy and some people would have us believe. Rather, they are only a part of you. You can think about feelings, judge them, ignore them, enjoy them or choose to do other than you feel.
* The reasons behind a feeling might not make sense to you, but the feeling is still real for the individual and very powerful to them. If you value the person, then you must value the depth of the feeling—because they are genuinely experiencing it (though you may not like or understand it).
* Feelings are not always logical or reasonable—but often times they are very logical and reasonable.
* Don’t be afraid of feelings. They come and go. They are temporary. I might feel different in 10 minutes or 10 weeks; or if I get some sleep, eat, pray or connect with someone.
* Your head will often lie to you about what you are feeling—YOUR BODY USUALLY WON’T. (Neither will the Holy Spirit.)
* Having a feeling is reasonable, but expressing it may not be. It’s not necessary that everyone knows about and treats all my feelings tenderly all the time.
* The more hidden your feelings are from yourself and others, the less alive you are.
* It takes as much energy to hide and deny feelings as it does to work through them. And there is no chance the situation will build intimacy, so you might as well spend the energy in connection.
* Telling yourself, “It won’t change the situation or do any good if I talk to them” is a form of not trusting yourself or them. It’s a self-protecting deception that says, “I am a victim.”
* Crisis, pain and loss are not optional in this life. IF YOU CLOSE YOURSELF TO THESE, YOU CLOSE YOUR HEART TO OPPORTUNITY, JOY AND LOVE. These are experienced in the same spot in our heart, and God often works in them to shape us.
Många bra poänger tycker jag. Tycker det är viktigt att förstå våra känslor, särskilt med tanke på hur vi i vårt samhälle låter oss styras av dem på ett ganska ohälsosamt sätt många gånger.
I fredags hade killarna separat Q&A med de kvinnliga pastorerna och tjejerna med de manliga. Vi fick ställa vilka frågor vi ville och alla möjliga frågor ställdes. Bl.a. tyckte de att män som led av Peter Pan-syndromet som inte ville växa upp eller ta ansvar var en "huge turn off".
De poängterade också vikten av kommunicera och att vara tydlig med sina intentioner. Särskilt om man gillar någon särskild. Alltså att man inte spelar en massa spel utan har rak och tydlig kommunikation. Då förhindrar man mycket förvirring och osäkerhet som kan skapa problem.
Några ganska komiska frågor kom också, bl.a. "Why does women make such a big deal about everything?" De svarade: "We act crazy when we don’t feel safe. When you’re not communicating with us you get the worst of us. Women need to have the feelings heard so we’re gonna make it a bigger and bigger deal until we’re heard. So start listening early and we wont make into such a big deal. " Haha, bra råd ;-) Kvinnor är generellt sätt bättre på att kommunicera så därför behöver många män var extra uppmärksamma på att göra det.
De pratade också om manligt ledarskap: "Male leadership is an empowerment to keep us being who we are and let the husbands be whom they are."
Relationsveckan har varit väldigt bra och jag har fått många nya tankar som behöver sorteras och bearbetas. Det var väldigt intensivt så nu känner jag mig mig ganska trött :). Har också en lätt förkylning, men den kommande veckan har vi lov, eller "Thanksgiving break". Ser framemot att fira det med mina vänner och även läsa ikapp lite läxor. Ska se till att ligga lite före för en gångs skull :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar