Relationship week, dag 2

Andra dagen på relationsveckan var riktigt bra.

Dann Farrelly pratade om att förbereda sig för äktenskap. Det han sa om förälskelse ("the crush") var intressant. Han sa att förälskelse är viktigt att ha för det ger oss drivkraft att våga riskera saker vi annars inte brukar, men att det kan också vara farligt. Känslorna vill säga oss att vi inte kan kontrollera dem och inte kan göra något åt dem, men det är en lögn. Om man är förälskad eller väldigt intresserad av en viss person så är det viktigt att fortfarande ha gränser och inte tappa dem bara för att man har starka känslor för någon. Då kan det gå riktigt illa. Han pratade också om projicering - att man tillskriver drömegenskaper hos någon som man vill att personen ska ha fastän man faktiskt inte känner personen. Det är väldigt osunt och något jag själv gjort många gånger i mitt liv. Man bygger då upp en bild av en person i sitt huvud som förmodligen inte alls stämmer med verkligheten.
Det där med känslor är en svår grej för att alla människor är olika och vissa människor har en förmåga att känna saker djupare än andra så att kontrollera sina känslor kan vara lättare sagt en gjort. Men jag tror helt klart att det är möjligt... eller jag vet att det är det. För vissa människor är det bara en större utmaning bara... mig själv till exempel :).

Det finns dock några saker som sas som jag inte riktigt håller med om. Bl.a. uppfattningen om "the one" inte existerar utan att allt är helt och hållet människors val vem vi väljer att gifta oss med. Jag håller till viss del med, men jag har sett alldeles för många exempel på människors som träffats på sätt som helt uppenbart var genom Guds ledning. Jag tror Gud redan vet vem ens fru/man är innan man träffar denne. Däremot så har man ett fritt val och man kan välja att säga nej till den person Gud presenterar för en. Det betyder inte att man har missat sin enda chans och jag tror att Gud helt klart kan föra in en annan människa i ens liv om något skulle gå galet. Guds nåd är alltid större än våra misstag och snedsteg. Så på så sätt kan det finnas flera som är "the one" i ens liv, men aldrig samtidigt. Det är min högst personliga åsikt dock och inte nödvändigtvis bibliskt förankrat. Vem man väljer att gifta sig med ett det viktigaste beslutet man någonsin fattar i livet förutom frälsning så jag kan bara inte tro att Gud inte har ett finger med i spelet och bara lämnar oss till att helt välja själva. Vi har ett val, men eftersom Gud leder oss i alla möjliga viktiga beslut i livet borde han väl definitivt leda oss i denna fråga?

Kris Vallottons son Jason hade ett snack om dejting också. Många bra poänger. Han pratade om hur viktigt det är att bara dejta om man är redo för äktenskap. Målet med dejting är att hitta någon att gifta sig med, inte att bara ha lite kul (även om det såklart ska vara kul att dejta :)). På det sätt som större delen av vårt samhälle dejtar så lär man sig att bygga band med människor för att sen bryta dem. Inte särskilt bra träning om man vill ha en livslång relation. Jason pratade också om att målet i början ska vara att bygga förtroende och inte intimitet: "You start at the outside and slowly work yourselves in." Intimitet ska vara något som kommer naturligt alltefter att man litar på en människa och förtroendet måste komma stegvis och långsamt. Annars finns det stor risk att man kan bli väldigt sårad eller också kanske man upptäcker att man faktiskt inte kan tänka sig leva med den andra personen och så måste man bryta en väldigt intim relation man byggt. Det är viktigt att ha gränser och att skydda dem. Han sa också att man måste lära sig att behärska sina känslor. Det är en utmaning , men det är väldigt viktigt att göra det och inte låta känslorna dra iväg med en.
En annan viktig grej som togs upp är hur viktigt kommunikation är. Säg saker innan du gör det och kommunicera det: "känns det ok för dig att hålla händer?" "är vi på samma ställe i vår relation?" "hur känner du inför si och så" m.m. Kyss t.ex. inte bara någon utan att först ha kommunicerat det. Om man kommunicerar saker tydligt innan man handlar så skapar det trygghet i relationen, särskilt för kvinnan. Kvinnor behöver en trygg miljö för att kunna bygga upp förtroende för mannen. 

En annan viktig poäng i det att inte styras av sina känslor är att kärlek och känslor är inte samma sak. Kärlek är "commitment" och ett beslut. Känslor är en väldigt viktig del av det, men de får inte styra det man väljer att göra. Känslor kommer och går i ett äktenskap. Känslor är väldigt ofta en följd av saker man gör. Det har jag hör många gifta par säga; att om man tar sig tid för varandra så kommer känslorna som följd av det. Man inte förvänta sig att de ska komma automatiskt eller att de alltid finns där som när man är förälskad.

Jason poängterade återigen hur viktigt det är att mannen beskyddar kvinnan och varför han ansåg det var en stor anledning till varför det är mannen som uppvaktar kvinnan och inte tvärtom. Anledningen ansåg han var att kvinnor är mer sårbara och oftast betydligt mer emotionellt drivna. Han sa också han trodde att män hade lättare att skaka av sig besvikelser och att snabbare gå vidare. Vet personligen inte om det stämmer. Behöver fråga några av mina tjejkompisar om det först, men det låter vettigt eftersom kvinnor i regel är betydligt mer komplexa än män och har en tendens att oftare verkligen ge sitt hjärta till en man på ett djupt plan (men det finns dock undantag med män som är precis lika emotionella som de flesta kvinnor. Men det finns fortfarande andra skillnader på oss). Kvinnor behöver därför känna sig trygga innan de kan öppna upp och vara sårbara. Mannen måste därför skapa en trygg miljö där det kan ske genom att de visar att de går att lita på. Förtroende är något man förtjänar, inte något man bara får automatiskt. Att lita på någon innan den personen visat sig vara värdig det är oklokt - just det står i Bibeln på många ställen.