tisdag 30 augusti 2011

Tillbaka till bloggandet! Sommar i Sverige

Tillbaka till bloggandet! Har inte skrivit ett inlägg sen i april så nu är det dags :) Faktum är att jag i princip lade ned bloggandet. Min motivation att blogga dog ut mot slutet av året. Lite för att jag inte visste om det var så många som läste. Men nu i sommar så är det så grymt många runt om i Sverige som kommit fram till mig och sagt att de blivit inspirerade av bloggen och sagt att de gärna vill att jag fortsätter. Så nu har min motivation kommit tillbaka :)
Förvänta er fler inlägg här under tiden som kommer och feedback, oavsett vad, är alltid välkommet!

Min sommar i Sverige har varit fantastisk kan jag börja med att säga. Det har varit så kul att få tid att umgås med alla kompisar och få tid att bara vara med min familj. Jag har jobbat i Stockholm med autistiska, men sen har jag åkt så ofta jag kunnat till Boden för att vara med min kära familj. Det har verkligen varit värdefullt att kunna få spendera tid med dem. Har hunnit med att kolla på många filmer med brorsan och även spelat en del dataspel tillsammans. Kommer att bli tufft att vara utan honom ett år. Vi kommer bara närmare och närmare varandra. Alla som känner honom vet att han är speciell p.g.a. sitt handikapp. Men för mig är han inte en autistisk person utan min bror. Han har lärt mig mycket om att uttrycka kärlek.

Har även rest runt i landet på lite konferenser och annat så jag har ständigt varit på resande fot. När jag inte bott hemma i Boden så har jag bott hemma hos vänner i Stockholm på lite olika håll. Är väldigt tacksam för alla ni som har huserat mig!

Har också lagt trummor på en EP med min vän Natanael Horn. Inspelningen gick hur bra som helst och vi lade gitarr, bas, trummor och keyboard live utan klick! Ser verkligen fram emot att höra slutresultatet! Det kommer att bli riktigt grymt så håll utkik efter det! Kommer förmodligen att finnas tillgängligt på Spotify och iTunes någon gång under hösten som kommer. Svängig soul/pop med västafrikanska influenser som tillsammans Natanaels fantastiska låtskrivar talanger och röst kommer att bli grymt!

Om det är något jag blivit varse om den här sommaren så är det att Gud verkar överallt. Vissa människor (och kanske även jag själv på något vis) tänkte kanske att alla mirakler, helande osv. inte skulle ske när jag kom hem och att jag skulle sakna Bethel. Men jag har sett mer genombrott i helande i Sverige än under hela året på Bethel. Det var som att något lossnade när jag kom till Sverige. Något som hade satts igång under min missionsresa. Nu förväntar jag mig mirakler, vilket jag inte gjorde tidigare för typ ett år sen. Då tänkte jag mer: "ja det är värt ett försök, men troligtvis händer inget". Men när man har varit med om att Gud har helat människor gång på gång mitt framför ögonen på en så förändras ens inställning. Gud verkar inte mindre bara för att man är i Sverige, därför att Gud verkar genom oss människor så då har det ingen betydelse om vi fysiskt förflyttar oss. Helige Ande bor i oss när vi tagit emot Jesus. Däremot ska jag säga att Bethel har varit ovärderligt på många sätt och har viktigt för mitt tankesätt att förändras och jag har fått mycket gratis genom att ha varit där och få tagit del av andra människors genombrott. Det vill jag inte förminska på något sätt och jag har lärt mig massor på så många plan. Men Gud gör stora saker i Sverige. Läs bara Pernilla Wahlgrens blogginlägg för några veckor sedan:
http://pernillawahlgren.se/pernillas-blogg/under-kan-tydligen-ske.html

I sommar var jag bl.a. på New Wine-konferens och där skedde så många helanden. Bara jag var med och bad för 7-8 pers som blev helade. Ben som var för korta växte ut, värk försvann, en ungdom med brutan tå blev helad och mycket mer. Även en tjej som hade skolios tror vi blev helad. Hon behöver verifiera det hos läkaren först, men vi var flera som kände att någonting rörde på sig i hennes ryggrad när vi bad för henne och hon kände att hon inte var sne efter att vi bad. Så grymt!! Jag blev såå uppmuntrad av ungdomarna som var där. De går efter Guds kraft på ett sätt som ungdomar för några år sen. Det är en helt ny generation av ungdomar som växer upp just nu.
Var även och pratade om helande i en liten församling i Lindesberg. Jag berättade av det jag varit med om och hur enkelt det är att be för helande. Jag aktiverade de i församlingen att be för helande. Först för några med ryggproblem, men ingenting hände (så vitt jag vet). Sen bad de för en man som hade så ont i sina händer efter en bilolycka att han inte kunde öppna dem och ens läsa en bok. Så fort han försökte öppna dem fick han spasmer i hela kroppen. De bad och han blev 100% helad och kunde öppna och stänga händer utan smärta!!! Dagen efter var han fortfarande lika bra. Helt fantastiskt!!!

En kvinna på mitt jobb som hade stukat sin fot haltade runt med stödbandage. Hon lät mig för henne och hon kände inget då, men en timme senare var hon helt helad och kom och tackade mig för att jag helat henne! Jag sa att det var Gud som gjort det genom mig. En vecka senare var hon precis lika bra som hon var då. Jag gillar verkligen när man får möjlighet att följa upp så att man ser att de fortfarande är bra en tid efter att de känner att blev helade. Många skeptiker brukar tala om placeboeffekt, men om det skulle ske så skulle ju smärtlindringen tillslut gå över. Det har det inte gjort i de här två fallen som jag nämnde.

Under sommaren har jag läst en bok som vi alla måste läsa inför 2:a året på Bethel. Den heter:
"John G Lake - His Life, His Sermons, His Boldness of Faith" - helt fantastiskt bok och en av de bästa jag någonsin läst!! Den handlar om hans liv och består till stor del av predikningar och artiklar han skrivit. Exakt hur bra som helst och om du vill läsa en bok skriven av en man som fick uppleva radikala helanden (och då menar jag helt fantastiska som jag aldrig hört på maken om tidigare) så kan jag rekommendera den! Den handlar också väldigt mycket om identitet och vad Jesus uppgift på jorden verkligen var och hur den relaterar till oss. Det finns även kapitel om hur läkare gjorde tester och röntgade de han bad för och de fick se vad som verkligen skedde i människan under bönen. Ni bara måste läsa den!!! Jag har aldrig varit med om att känna Guds närvaro så starkt när jag läst en bok. Jag minns att jag satt på ett tåg en gång och läste och bara skrattade och blev helt whacked.

Nu blev det mycket helande i detta blogginlägg, men det är för att Gud har gjort så mycket i mig och lärt mig så mycket om det i sommar. Hade inte alls väntat mig det, men det var det Han ville göra. Och det är genom personliga erfarenheter man lär sig bäst. Att läsa om det kan vara inspirerande, men vi är inte kallade att snacka om helande utan att göra det. Jag delar gärna med mig om vittnesbörd för att inspirera andra och det kan ni också göra för man blir väldigt peppad av det, men för att få ett vittnesbörd måste man ju först göra :)

En annan grej som jag verkligen känt stor skillnad på nu i sommar är att leva i nuet. Jag har inte längtat bort när jag varit i olika sammanhang utan njutit av det jag varit. Har faktiskt inte saknat Bethel. Kanske för att jag vet att ska tillbaka. Har saknat vänner där, men jag har njutit så mycket av att vara i Sverige att jag bara trivts i nuet. Det känns som ett mycket bättre sätt att leva på för tidigare har det varit mer att jag tänkt på nästa grej och nästa grej osv. Men det är så mycket roligare att leva om man bara njuter av alla småsaker. Det har gjort att jag haft mycket roligare på jobbet också och andra saker som kanske anses "mindre roliga".

En annan höjdpunkt var att leda lovsång med mina vänner på TEJP. Helt fantastiskt att få leda lovsång med Mathias, Emil, Elin, Daniel, Jenny och Olow. Ni är grymma och det är magiskt att spela ihop med er!

Kommer att sakna er alla vänner och familj i Sverige!! Älskar er allihop och ni betyder så mycket för mig! Kommer även att sakna lösviktsgodis, tystnaden, cykelturer i Boden, matprodukter utan konserveringsmedel och FIL (höll på att äta ihjäl mig på fil när jag kom tillbaka till Sverige haha)

Det finns så mycket mer jag skulle skriva om sommaren, men det får räcka för nu. Kanske skriver jag om fler saker sen om det dyker upp.

Nu är det inte länge kvar innan jag sätter mig på flyget för att bege mig från Stockholm till Redding!! Åker tidigt i morgon bitti. Ser verkligen fram emot att träffa alla vänner igen och att återigen få vara en del i den kärleksfulla och fria miljön fullt av Guds närvaro som finns på Bethel!! Det kommer att bli det bästa året hittills. Jag bara känner det och jag har stoooor förväntan.

onsdag 13 april 2011

Livsförvandlande missionsresa till L.A. - sista delen

Här kommer sista delen om det som hände på missionsresan. Helt klart det bästa enligt mig! Nu kommer vi till "the good stuff"!! =D

På torsdagen var vi runt om i L.A. Såg en man med brutet ben på kryckor så jag frågade om jag fick be för honom. "Be till vem?" frågade hans kompis. "Jesus" svarade jag. "Aaah ni är bara Jesus freaks!" sa han. Men mannen med det brutna benet verkade öppen för bön, fast när han började gå så sa jag att jag gärna bad för honom där och då. Det hade han inte riktigt väntat sig, men när jag förklarade att det bara tog 10 sekunder så då ville han det. Bad jättekort och hans smärta försvann i foten och han kunde röra sina tår utan problem! Blir spännande för honom att se vad som händer när han tar bort gipset hehe.
Profeterade även över en kvinna som jobbade i en affär. Hade helt fel i min profetia, men hon blev så grymt glad för ingen hade någonsin gjort det för henne tidigare. "Vilka är ni!?" frågade hon och vi sa att vi gick på en skola som heter Bethel School of Supernatural Ministry. "Ge mig adressen. Jag tänker kolla upp er!" Det spelar ingen roll om vi råkar få det fel när vi profeterar. Människor blir berörda när de märker att anledningen att man gör det är p.g.a. kärlek och inget annat. Och med uppmuntrande ord kan det aldrig gå fel. Det är ju inte spådom det handlar om.

Under fredagen var vi på rundtur hos Aimee Semple McPherson gamla hem som är känd "revivalist" (vad heter det på svenska?). Vi lovsjöng vid hennes gamla piano och Guds närvaro var sååå stark när vi gjorde det!
Vi åkte även till ett område mitt i centrala i L.A. Där träffar vi på en äldre man från Rumänien som inte hade några ben. Han tog sig fram med hjälp av hantlar gjorda av trä. Vi stannade och pratade med honom. Det var en väldigt vänlig man med stort hjärta. Vi pratade ganska länge med honom och talade in gott i hans liv. Vi bad sen för hans ben och vi kunde känna värme vid hans benstumpar medan vi bad. Vi lämnade honom och gick sen vidare. Ca 20 minuter senare då vi kom tillbaka samma väg fick vi se svaret på våra böner!! Under den korta tid vi varit borta så hade någon okänd person (utan koppling till mannen överhuvudtaget) gett honom en rullstol värd tusentals dollar och sen bara försvunnit iväg!!! Mannen åkte runt i cirklar med sin nya rullstol och vi skrek och dansade runt och firade med honom! De som jobbade i affärerna runt omkring kom ut och sa: "Vi såg allt som hände - att ni bad för honom och att bönerna besvarades. Ni måste be för vår affär!" Några vakter som stod i närheten var helt slagna av häpnad också. Nedan kan ni se en bild på oss med mannen i hans nya rullstol. Gud är så god och våra böner gör sån skillnad!!



På lördagen var vi inbjudna till en väldigt prestigefylld bal på det berömda Biltmore Hotel. Det var ett event som heter fusion och hade judar, messianska judar (judar som tror på Jesus) och kristna alla på ett och samma ställe! Det är väldigt ovanligt att sånt förekommer så det var väldigt banbrytande. Mer sånt! Har ingen ANING om hur vi kunde lyckas bli inbjudna. Festen var full av riktiga "höjdare" inom filmindustrin och annat. Pratade bl.a. med en kvinna som jobbade som producent på Cartoon Network. Hennes kompis var med i Expression 58 och ville att jag skulle profetera över henne så jag gjorde det. Alltid kul att uppmuntra människor :)
Större delen av kvällen spenderade jag med att prata med en äldre man som var manusförfattare i Hollywood. Han har jobbat på några av mina favoritfilmer och framför allt mycket med regissören James Cameron (som gjorde Titanic och Terminator-filmerna). Just nu jobbade han med manuset till Avatar 2 och 3 tillsammans med Cameron. Vi pratade i säkert 2 timmar och det var så intressant att höra om filmbranchen, vad som gör ett manus bra, utmaningar när man skriver manus och hur det var att jobba med James Cameron. Han hade även gjort en tredjedel av ljudeffekterna till "Aliens" så det var intressant att höra honom berätta om hur han hade gjort för att skapa de olika ljudeffekterna t.ex. alienskriket. Han var en sån intressant och djup person och vi pratade om allt möjligt i livet. Han hade en sån barnslig fascination av film att jag var helt fångad av allt han berättade om. Han hade en sån passion för det! Finns inget intressantare att höra någon som är så skicklig på det han gör, har varit i branchen i alla år och fortfarande har en sån passion för det. Lärde mig mycket nytt som jag inte visste tidigare. Jag profeterade även över honom om saker som jag såg honom vara kallad till att göra inom filmbranchen och runtomkring de som jobbade där och han sa att det jag sa stämde precis. Han var kristen också och tyckte det vi gjorde på Bethel var helt fantastiskt. Ett möte jag aldrig någonsin kommer att glömma. Grym kväll för övrigt. Har aldrig varit på en liknande fest förut.

Jag, Isaiah och Brandon på maskerad på Biltmore Hotel


På hemresan stannade vi på McDonalds i Sacramento som är några timmar från Redding. Vi stannade för att köpa mat och för att få ett break. När vi står där inne känner jag plötsligt Gud säga till mig: "gå ut från McDonalds." Ok, tänker jag och går ut. "Ok Gud, now what?" Det är mörkt ute och jag tittar runt omkring på parkeringen men det är inte någon där. Jag får då syn på någon som sitter på en bänk vid en busshållsplats och jag känner att jag ska gå fram till honom. Vet inte varför, men bara att Gud leder mig till att göra det. Det visar sig att det är en ung kille typ 19-20 år. Han sitter med sin skateboard och väntar på bussen och vi pratar lite. Då kommer min ledare Ben förbi (han letade nog efter mig) och frågar killen: "hey, vill du se Guds kraft?". "Vad menar du?" frågar killen. Vi berättar då att vi precis kommit tillbaka från missionsresa i L.A. och att vi sett Gud hela människor och göra fantastiska saker. Han verkade väldigt intresserad. Just då får jag tanken "knä" så jag frågar han om han råkar ha ont i sina knän. "ja" säger han och jag svarar: "det är det högra eller hur?". "Ja det är det, hur visste du det?" "Jag vet inte, Gud ger oss sån information när Han vill hela någon (vilket Gud alltid vill!)" svarade jag. Hade inte funnits något sätt för mig att se att han hade ont i knät eftersom han suttit ned hela tiden. Det visar sig att hans knä hade vridit sig. Förmodligen en skateboard olycka. Jag frågar om jag får be för knät och det vill han. Jag lägger min hand på hans knä och medan jag ber känner jag hur knät vrids tillbaka i min hand!!! "Kände du det där" frågade jag och han svarar: "ja". Jag ber han ställa sig upp testa om han har någon smärta kvar. Han är först lite motvillig för han vill inte gör något som gör ont, men han märker snart att han inte har något smärta kvar alls! Woohoo!
Vi erbjuder honom sen skjuts hemåt. Alla i vår van profeterar över honom och om det goda som Gud har för honom i framtiden. Det visar sig att killen gått till kyrkan som ung, slutat och börjat med droger. Han hade dock varit fri från droger i över ett år nu, men hade tappat bort Gud. Innan vi släpper av honom ber vi för honom och jag börjar känna tårarna komma för mig för jag känner verkligen vilket fint hjärta han har. Jag öppnar mina ögon och tårarna bara rinner ned från hans ansikte. Gud berörde honom så starkt. Han var orolig att Gud kanske skulle vara besviken på honom eftersom han slutet be, men vi förklarade för honom vi inte behöver göra någonting alls som kristna för att Gud ska bli nöjd med oss och att Han inte är arg på honom på något sätt. Killen frågar mig: "varför kom du fram till just mig och inte till någon annan?" och jag svarar bara att Gud highlight:ade honom för mig. Gud vill möta honom den kvällen och timingen var perfekt. Vi bytte telefonnummer och jag har varit i lite kontakt med honom sen dess. Han har kunnat åka skateboard utan något problem i sitt knä sen dess!
Tänk vad som hände bara på grund av en sån enkel grej som att Gud säger åt mig att gå ut från McDonalds. Det är bara att lyssna efter Hans "lugna, stilla röst" inom dig så kommer Han att leda dig till fantastiska saker och möten med människor. Det är bara att våga ta en risk. Det är det allt handlar om. Du behöver inte ens höra Hans röst. Testa! Gud älskar när man stiger ut och gör saker som får en att se ut som dåre om Han inte dyker upp. Gud letar inte efter den mest begåvade eller smarta personen - bara den som är mest villig att låta sig användas av Honom och som vågar riskera att tappa sitt eget ansikte och stå där som ett fån. Vi gör vårt jobb så får Gud göra sitt. Om du tar risker så kan jag garantera att du kommer att få se saker som du inte trodde var möjligt. Men ge inte upp om det går emot. Det är bara att fortsätta så kommer Gud att belöna din tro. Jag har ju gett er godbitarna under resan. Jag har bett för många människor som inte blivit helade under senaste året. Men jag vet att det är en gåva som jag kan växa i och jag vet att jag bara sett början på de fantastiska saker som Gud kommer att göra i mitt liv. För Han är ingenting omöjligt. Var tacksam för det du har och förvalta det så kommer Gud att låta det växa.

Missionsresan förändrade verkligen mitt liv på så många sätt. Det hände så mycket! Men det största var det Gud gjorde inom mig under resan. Gud uppenbarade och frigjorde så många saker inom mig. Hade inte räknat med att det skulle hända. Känner mig mer "mig själv" än jag nånsin gjort tidigare.  Det är en sån skön känsla. Det är verkligen intressant att det är i relation till andra människor som man lär sig mest om sig själv och inte av att "se in" i sig själv. Introspektion kallas det och det leder aldrig till något positivt. I alla fall inte för mig. Vi hade ett sånt fantastiskt team med en sån familjekänsla. Var en väldigt speciell resa på många sätt. Bland det bästa och roligaste jag någonsin gjort!

Eric, Jordan, Joanna och jag

Om du undrar varför det i princip bara är positiva saker som står i bloggen så är det helt enkelt för att jag hellre vill fokusera på det goda som sker i mitt liv än det dåliga. Bloggen är till för uppmuntran till er där hemma och sen så är även vissa saker för privat att skriva om. Det har ofta varit frestande att skriva om det, men jag tror det är bättre att jag håller vissa saker för mig själv. Vi kan ta en fika one-on-one någon gång och prata om de sakerna istället :)
Det händer jobbiga saker också som jag inte alls blundar för och som behövs ta itu med. Smärta är det viktigt att man inte stänger ögonen för och ofta kan man lära sig mycket genom det och det finns saker man behöver gå igenom och bearbeta. Smärta är inte nödvändigtvis något dåligt. Avskyr när man låtsas som allt är bra när det inte är det. Däremot är Gud så mycket större än ens problem och Han slutar aldrig att vara god! Han kan helt enkelt inte hjälpa det för det är den Han är :)

måndag 4 april 2011

Livsförvandlande missionsresa till L.A. - del 4

Min mamma har alltid sagt att jag ser ut som saxofonisten i mupparna i de där solbrillorna och jag tror att hon har rätt..


Tisdag

På tisdagen åkte vi till olika stadsdelar i L.A för att välsigna människor. Jag åkte med ett gäng till Rodeo Drive. Ni vet de där fina kvarteren där Julia Roberts går och shoppar i filmen "Pretty Woman" :)
Vi snackade med lite olika människor. Generellt var det lite svårare att få chans att prata med människor. Eller folk var inte lika öppna kändes det som. Vi hade dock kul när vi gick runt och uppmuntrade bl.a. en ung tjej som vi såg genom några ord vi gav henne.
Vi träffade en hemlös kvinna och erbjöd att köpa mat till henne. Hon sa först nej eftersom hon trodde att vi var turister och hon ville inte störa oss. Men när vi förklarade att vi var i staden för att hjälpa och välsigna människor sa hon "OK!" direkt och vi tog henne till Subway för att fixa lunch åt henne. Medan vi väntade frågade en av killarna i vår grupp om hon behövde bön för sin fot (det syntes att det var något fel på den) och hon sa: "don't mess with the foot". Något verkade märkligt med att hon sa det. Killen sa dock att han inte behövde röra vid foten så hon gick med att han bad för den. Så fort han började be och förlösa Guds närvaro över foten så började hon bete sig väldigt konstigt. Hon började skaka och hennes ögon for fram och tillbaka och hon var tvungen att sätta sig ned. Och min kompis hade inte ens rört vid henne. Det var uppenbart att hon hade någon typ av ond ande som plågade henne som inte gillade när vi bad... "Whoa, vänta nu. Vad snackar han nu om?".... Jag förstår att det säkert finns flera av er som läser inte tror på onda andar och sånt, men faktum är att de existerar och vill förstöra människor. Men de har ingen makt över kristna alls. Vi har fått makt över dem så de är ingenting att oroa sig eller vara rädd för. Om vi inte väljer att tro på deras lögner förstås. För det är det enda de kan göra - ljuga. Och det är vad oförlåtelse är - en lögn. Jag har personligen inte så mycket erfarenhet av att driva ut onda andar, men vi har fått undervisning om det i skolan och det är inte svårt. Kvinnan verkade vara väldigt orolig i hela hennes kropp och person. Hela hennes beteende förändrades. Jag upplevde då som att Gud sa att hon hade varit gift och att hon var besviken på sin man och att hon behövde förlåta honom. Jag tvekade om jag skulle säga något för hon verkade inte alls vara i stånd att prata så jag tänkte att det nog inte var någon idé. Jag var inte heller säker på om jag hört rätt,  men jag tänkte att jag måste försöka ändå så jag frågade henne:
"Har du en före detta man som du är besviken på?"
"Ja det har jag"
"Vill du förlåta honom?"
"Ja"

Blev förvånad av hennes respons! Men jag förstod att det var det här som var problemet eller iaf en del av problemet så jag ledde henne i en bön i att förlåta hennes exman. Var inte den elegantaste bönen direkt då det var första gången jag ledde någon i förlåtelse, men det spelar ingen roll. Efter det var det som att något lyfte ifrån henne och hon verkade må mycket bättre! Hon fick sen sin mat och vi sa hej då till henne. Kan inte säga att jag vet exakt vad som hände, men jag tror att hon hade onda andar som plågade henne p.g.a. att hon hade oförlåtelse i sitt hjärta för sin exman. När hon sen förlät honom kunde de helt enkelt inte stanna i henne eftersom hon blev fri från det genom förlåtelsen.
Oförlåtelse är sån big deal. Den absolut vanligaste orsaken till att människor blir plågade eller besatt av onda andar är att man har oförlåtelse i sitt hjärtan till någon person (en kristen kan dock inte bli besatt, men kan bli plågad om man tror på deras lögner). Gud ser väldigt allvarligt på det eftersom Han vet hur mycket det plågar oss själva när vi känner bitterhet. Läs t.ex. Matteus 18:21-35 om ni vill veta mer om förlåtelse. Det står där i vers 35 att Gud personligen överlämnar en till fångvaktare (så att man hålls fången) om man inte förlåter. Ganska saftigt Bibelställe. Det finns ett uttryck som säger: "Harbouring bitterness and unforgiveness in your heart is like drinking poison and expecting someone else to die." Personen man är bitter på blir inte skadad av att man inte förlåter denne (trots att det är det man vill) utan bara en själv. Bitterhet äter upp en inifrån. Så om du har någon familjemedlem, vän, eller kanske t.o.m. någon som har gjort något fruktansvärt mot dig så är det väldigt viktigt för din egen skull att du förlåter denna personen. Förlåtelse innebär t.ex. INTE att man börjar lita på personen igen, utan bara att man släpper taget om personen och kommer till freds med att den personen inte kommer (eller kanske inte ens är kapabel till) att betala tillbaka sin skuld till dig. Man lämnar över domen åt Gud. Förlåtelse är att släppa taget om att man kunde haft ett bättre förflutet och omfamna hoppet om en bättre framtid! Frihet!

Senare på tisdagen hade vi SOZO med olika personer som ville. Vi hade det innan ett kvällsmöte med Expression 58 så de som ville ha en sån session fick komma tidigare innan mötet. SOZO är ett typ av inre helande lett av den Helige Anden. Det är ett effektivt och snabbt sätt att gå till roten med olika typer av problem som kanske kommer ända från barndomen för att ge en frihet från saker som har bundit en och som man kanske inte ens är medveten om. Skrev ett blogginlägg om SOZO för någon månad sen om ni vill läsa mer om det. Det var intressant att få chans att tränas i det. Har aldrig lett något sådant tidigare. Vi var tre stycken så jag observerade mest och stack in lite saker här och där där jag upplevde Guds ledning. Vi hade en äldre kvinna i min grupp som var erfaren av sånt så jag lärde mig mycket av henne. Det här är något jag verkligen är intresserad av och vill fortsätta att lära mig mer av. Tycker det är så fantastiskt att se människor bli fria från saker som hållit dem fångna i många år och se dem bli mer "sig själva".
Efter det var det kvällsgudstjänst och det skedde flera helanden. Flera från vår grupp predikade om olika saker. Det var så kul att höra dem och vi var alla stolta över dem.
 

Onsdag

Tidigt onsdag morgon hade vi först en rundvandring på stadsmissionen i L.A. De tog sen oss på en tur runt staden och pratade om de olika stadsdelarna och byggnaderna för att vi skulle få en känsla för historian i staden. Intressant, men jag har ofta svårt att hålla koncentrationen uppe på såna guidade turer och riktigt lyssna på allt som sägs. Jag är lite för mycket av en dagdrömmare :) Men det var kul att få se olika delar av staden. Amerikanarna tyckte det blev mycket traskande och blev fort trötta. De är inte riktigt lika vana att gå mycket som vi är i Sverige :) ... eller Europa i allmänhet för den delen.

Vi besökte ett ställe som heter "Homeboy Industries" som är ett företag där de anställer före detta gängmedlemmar. Ibland är de fortfarande med i gängen när de börjar t.o.m. Det är svårt för dem att få vanliga jobb eftersom de ofta har kroppen fullt av tatueringar. Homeboy Industries har ett café, stort bageri och säljer även kläder och annat. De erbjuder även tatueringsborttagning helt gratis för de som jobbar där och de har toppmodern utrustning för det. Var verkligen fascinerad över deras företag och det fantastiska jobb de gör! Så bra att gängmedlemmarna får ett hederligt arbete och hjälp med att komma på fötter genom "mental health counseling", 12-stegsprogram och annat. Kolla in deras hemsida på: http://www.homeboy-industries.org/

Vi åkte till sist till Little Tokyo som var en riktigt fin stadsdel. Vi besökte platsen där de hade"the Azusa Revival" för er som känner till den. Vi skulle egentligen avslutat kvällen med "Homeless Karaoke" som tydligen brukar vara en upplevelse, men det blev tyvärr inställt. Jag åkte hem och gjorde en hyfsat tidig kväll en efter lång dag.




Jag och Ben



Jag och Isaiah

söndag 3 april 2011

Livsförvandlande missionsresa till L.A. - del 3

På söndagen var vi i L.A. Expression 58 och ledde söndagsgudstjänsten. De träffas i en gammal teater i Hollywood. En norsk kille i vårt team predikade om "leva utifrån vila istället för prestation" och våra ledare Ben och Joanna pratade också. Vi tog sen en stund och var och en av oss i vårt team profeterade över olika människor i församlingen. Vi stod alla på en rad längst fram och var och en av oss gav några ord till någon som vi såg - vem än det var som Gud lade på ens hjärta. Det kul att se hur alla i teamet hade sånt självförtroende när de gav orden. Många blev så berörda att de började gråta. Det är så kraftfullt när någon, som man vet inte har en aning om något om vem man är eller gör, talar rätt in i en och det stämmer mitt i prick. Det är som att Gud talar direkt till en.
Vi hade även några "kunskapens ord" om olika saker som människor behövde helande för. Flera människor blev helade från olika typer av besvär.


Ben och Joanna

Efter kyrkan åkte vi till en Maroccansk restaurang. De hade egentligen stängt på söndagar men öppnade bara för vår skull eftersom vi var ett stort gäng. Det var god mat med magdansare och hela klabbet haha! En intressant upplevelse...



Joanna, Eric, Jag, Isaiah och Christiann

Jag och Chloë

På måndag hade vi en ledig dag. Våra ledare lade stor tyngpunkt vid att det var viktigt att vi vilade mycket och det var nog klokt att ta en ledig dag i början av vår resa. Vi visste att veckan som låg framför skulle bli intensiv på många sätt. Jag, Ben och några andra valde att ta en "freestyle"-dag så vi tog det lite som det kom. Vi gick runt i Hollywood och njöt av det fina vädret. Vi bad för flera människor och en kille som gick på kryckor med ont i benet (tror det var brutet) blev av med sin smärta. Vi träffade även en ung kille och tjej som vi profeterade över och uppmuntrade och talade om hur värdefulla de var i Guds ögon. En kille i vårt team profeterade över killen om att han hade en business (vilket stämde) och han sa något i stil med: "Gud vill att du ska ha en laptop i den där väskan" och det visade sig att de precis var på väg till hans mormor för att be henne om en laptop! Han blev profeterad över rätt länge och gav oss en kram efteråt.

Jag, Keith, Ben, Louis och Daniel





Vid ett tillfälle träffade vi på en kvinna med en skylt om att jorden skulle gå under om 69 dagar (yikes! så snart?!). Vi stannade och pratade med henne. Jag tänkte att "nu kommer det säkert att bli en intensiv diskussion", men istället för att börja diskutera/argumentera mot henne så började Ben att bara uppmuntra henne. Det totalvände hela atmosfären och hon började öppna upp. Det var ingen tvekan om att denna kvinna älskade Jesus, men hon hade bara hamnat snett och fått saker om bakfoten. Rädsla hade fått alldeles för stor påverkan på henne. Det var så intressant att se hur positiva ord kan vända den mest dömande personen och få henne att lysa upp och framför allt öppna upp! Vi stod och pratade med henne ett tag. Man vinner inte människor genom diskussioner, bara genom kärlek.



Senare framåt seneftermiddagen åkte vi till Santa Monica för att titta på solnedgången.Väldigt vackert. Var en skön känsla att sitta på stranden som man sett i så många filmer. Vi satt där och bara njöt. Perfekt avslutning på dagen.



Jag, Louis, Ben och Kamilah



To be continued...

fredag 1 april 2011

Livsförvandlande missionsresa till L.A. - del 2

Nu fick jag äntligen tillfälle att fortsätta skriva om resan. Trodde att jag skulle få tillfälle att göra det tidigare, men det blev en massa annat som kom i vägen :)

Vi bodde under vår vistelse i L.A. på ett ställe som hette Banana Bungalow som var ett enklare vandrarhem. Funkade väldigt bra. Rummen var fräscha och stället låg mitt i Hollywood ett kvarter från Hollywood Walk of Fame, så det var bra läge :) Kan varmt rekommendera det om ni är i L.A. och vill ha ett bra och centralt boende som inte är så dyrt!

Vi kom på fredagen så vi var framme ganska sent i L.A. Vi åt thai-mat och gick och lade oss i princip.

Våra värdar för missionsresan var "Expression 58" som är en församling som ligger i Hollywood. De är en ganska nystartad församling som har 3 grundvärderingar, så kallade "core values": kärlek, rättvisa och kreativitet. De var de som hade ordnat hur veckan såg ut for oss, vad vi skulle göra och var vi skulle åka.

På lördagen åkte vi till Venice Beach och gick strandpromenaden där. Vi snackade med människor vi mötte, uppmuntrade dem och erbjöd att be för helande för de som ville. Jag gick med en kille som hette Louis och en tjej från en annan församling. Louis stannade ett gäng killar och frågade dem: "do you guys want to see the power of God?" De frågade vad vi menade och vi sa att vi ser Gud hela många människor och undrade om de hade ont nånstans i kroppen eller liknande som de behövde helande från. De sa att de inte hade några problem. Just då dök en "tanke" upp hos mig om att någon hade smärta i en fot så jag frågade om ingen av dem hade smärta i foten. En av killarna sa då att han faktiskt hade det. Vi frågade om vi fick be för honom och det fick vi. Vi bad men inget hände så vi frågade om vi fick be igen. De skrattade lite hånande då de förmodligen trodde vi var knäppa som tror på helande. När vi bad andra gången frågade vi om han kände någon skillnad och all hans smärta var i princip borta i foten! De var förvånade men väldigt glada!
Några andra i vår grupp satt med gitarr och djembe och sjöng låtar om folk som gick förbi om hur bra de var och hur mycket Gud älskade dem :) Alltid uppskattat och människorna som gick förbi såg glada ut!
En annan grupp i vårt team stötte på en kvinna med MS (multipel skleros). Hon skakade väldigt våldsamt och de hade fått bära henne dit. De bad för henne och beordrade skakningarna att sluta i Jesu namn och hon slutade då skaka! Hon kunde då gå därifrån utan problem vilket hon inte kunde stunden innan!! Det här var bara några av de saker som hände på stranden.
Inte helt felt att ha ministry där i det fina vädret :)

På kvällen var vi på några av de farligare områdena i L.A. Vi var bl.a i MacArthur Park. Jag och två tjejer som heter Chloë och Kalley gick runt och pratade med lite människor. Ingen av dem behövde något fysiskt helande så vi lyssnade mest på vad de hade att berätta och talade in det goda som Gud såg hos dem. Ofta när man pratar med människor så dyker det upp tankar i huvudet - man kan kalla det för information som man inte skulle kunna veta. I Bibeln kallar man det för att "profetera" och det är när man säger uppmuntrande ord på hur Gud ser dem och vilka specifika talanger han har lagt ned i människor. Man kanske t.ex. säger "Gud vill använda din förmåga att dansa" osv. utan att man egentligen "vet" om de gör de dansar eller inte. Ibland stämmer det inte, men jag slutar aldrig förvånas av hur Gud ger information som man inte kan veta om människor och hur ofta det faktiskt stämmer.  Ibland är det väldigt specifikt. Vissa skulle väl kalla det för att gissa, men ju mer man gör det och tränar i att höra från Gud desto mer precision får man i sitt profeterande. Ofta är den första tanken som dyker upp från Gud har jag märkt. Det krävs dock att man vågar säga det och riskera att ha fel. Härom dagen dök t.ex. namnet "Jason" upp i huvudet när jag pratade med en kille jag aldrig träffat. Jag frågade om han hette Jason och det visade sig att han gjorde det! Hur kunde jag veta att han hette det? Han hade ju kunnat heta vad som helst! Det var bara ett exempel på information som Gud kan ge en. Allt är ju för att visa för personen att Gud är verklig och verkligen och bryr sig om personen. Det är olika vad Gud vill säga från gång till gång. Ofta känns dock tanken man får inte som något märkvärdigt och helt naturlig för en själv så det är lätt att tänka: "det är säkert bara jag som tänker så det stämmer säkert inte". Det är ofta först när man vågar tala ut orden som man märker om det faktiskt är rätt. Och är det inte det så gör inte det något. Det här är något man kan växa i och det är bara att träna och ha kul! Spelar ingen roll om man har fel. Alla människor gillar uppmuntran oavsett!

Det var ett sidospår men om jag använder ordet profetera så vet ni i fortsättningen vad jag menar :) Det handlar helt enkelt om att Gud talar till en om människor och så förmedlar man det vidare till dem. Det är nästan alltid i form av uppmuntrande ord och man ska vara extremt försiktig om man får något som inte är uppmuntrande

Några andra i vår grupp ledde några killar till tro på Jesus i MacArthur efter att de själva fått uppleva Guds påtagliga närvaro när de bad. Killarna var där för att dricka sig full på alkohol, men när de gick därifrån hörde vi hur de hällde ut all alkohol. Och ingen av dem hade sagt någonting om att de drack sig fulla på alkohol. De är inte vårt jobb som kristna att döma folk eller att säga åt dem vad de ska göra. Bara visa dem kärlek, respektera dem och framför allt förmedla Guds kärlek till dem. Sen sköter Gud resten.





Fortsättning följer... Ska försöka uppdatera varje dag de närmsta dagarna om missionsresan så håll utkik efter fler blogginlägg!

Förresten så vill jag verkligen uppmuntra er till att ge mig er feedback! Hör gärna av er om det är något ni tycker är bra, vill veta mer om eller inte förstår, något som verkar konstigt, oklart eller som ni finner stötande. Vill hela tiden växa och bli bättre och jag behöver er feedback ni som läser! Har inte så bra koll på vilka det är som läser bloggen alltid och jag vill att den ska kännas relevant för alla människor.

onsdag 23 mars 2011

Livsförvandlande missionsresa till L.A. - del 1

Sent i söndags kom jag hem från en missionsresa till L.A. som vi hade med skolan. Alla åker på en missionsresa och man har möjlighet att åka runt hela världen - Afrika, Sydamerika, Centralamerika, Australien, Asien etc. Jag valde att åka till L.A. eftersom jag kände mig dragen dit av Gud. Hade aldrig kunnat föreställa mig vilken fantastisk resa det skulle bli!! Det förändrade mitt liv på så många sätt!! Har hört att missionsresorna är det viktigaste på året för de flesta elever och att det är en tid av stort genombrott. Hade väl inte riktigt förstått innebörden av det, men nu gör jag verkligen det. Det finns väldigt mycket att skriva om så det kommer nog att bli flera blogginlägg.

Vi åkte med bilar ned till L.A. tidigt fredag den 11 mars. Ledare på resan var Joanna Finchum (som är min lovsångspastor och en väldigt kär vän till mig) och Ben Church. Ben förändrade verkligen mitt liv. Han slutar aldrig leta efter människor att välsigna och han gör det på ett sånt naturligt sätt och alla människor känner sig verkligen sedda och älskade av honom. Har varit med om kristna där det blir "awkward" när de går fram till främlingar på gatorna, men det blir det aldrig med honom. Det finns såklart många andra som gör det på ett väldigt bra och naturligt sätt. Det har jag verkligen sett, men Bens avsaknad av rädsla och ivrighet att ge människor kärlek påverkad mig starkt. Han slutar aldrig oavsett var vi är och är alltid öppen för vad Gud vill göra dygnet runt. På vägen till L.A. stannade vi t.ex. på en bensinmack och Ben fick ett kunskapens ord (när Gud ger information som man inte kan veta) om att en kvinna hade ont i benen. Han gick fram till henne och sa bara: "det här låter kanske lite konstigt, men du råkar inte ha ont i benen?". Det visade sig att hon hade det och att hon hade en sjukdom som gjorde att hon hade problem i sina ben. Ben bad en kort bön för henne och hon började känna hur det kittlade i benen! Det är ofta ett tecken på att Gud håller på att hela! Vi kunde dock inte verifiera om hon blev helad eftersom vi var tvungen att åka vidare, men jag tror att hon blev det! Detta skulle bara bli starten på många möten med människor. De hände fantastiska saker på resan!

När man tänker på missionsresa så tror jag många människor tror att det handlar om att man ska åka runt och konvertera människor. Det var inte alls vad vi gjorde. Prioritet nr. 1 var att älska människor. Ibland betyder det att be för ett helande, en annan gång att profetera över någon och ta fram det goda som finns hos dem, eller att bara uppmuntra någon och tala om hur mycket Gud älskar dem eller finnas där som ett lyssnande öra. Allt handlar om vad personen behöver för det är ju för deras skull vi finns där. Om en person är öppen för det så kan man erbjuda dem att ta emot Jesus eftersom det kommer att förändra deras liv! Men ingenting tvingas på någon utan det är frivilligt. Om någon inte vill bli besvärad så tackar man bara och går vidare. Det finns ingen agenda att "sälja något" eller värva någon och jag är definitivt inte intresserad att övertala någon till att komma till tro på Jesus. Det måste komma från dem själv och jag vill hellre att de får möta Gud själva och ha sin egen personliga upplevelse av Honom. Det är ju det det handlar om! Ett sätt är ju t.ex. helande eftersom man inte kan förklara bort det. Har någon ett brutet ben och sen efter att någon ber en bön så blir de helade så får man bevis på att Gud finns. Den personen blir mött av den Gud som de inte trodde på. Vilket är kraftigare än något argument som jag någonsin skulle kunna komma på i en diskussion.

Det finns mycket mer att skriva om och det hände många fantastiska helanden, människor som kom till tro, blev fria, uppmuntrade, tröstade och mycket mer. Kommer att skriva mer om det i nästa blogginlägg så håll utkik efter det! Det finns så många fantastiska saker som hände som jag vill berätta om! Nu måste jag dra till skolan.

söndag 6 mars 2011

Tripp till akuten

Hej igen! Nu har det varit ett bra tag sedan jag skrivit på denna blogg. Det är inte för att det inte funnits grejer att skriva om, men av flera olika anledningar har jag inte gjort det. Och redan från början bestämde jag också att bloggen inte skulle vara någon press på mig utan bara när jag själv ville det. Just nu är jag bara hemma och vilar så då tänkte jag att jag skulle skriva ett inlägg om det som hänt senaste tiden.

I tisdags (1:a mars) vaknade jag upp med feber. Jag tänkte inte att det var något särskilt utan bara att jag skulle vara tvungen att vara hemma från skolan och vila. Framåt lunchtid började jag få ont i min urinblåsa och det blev svårt för mig att tömma den eftersom det gjorde väldigt ont. Jag åkte och köpte medicin på Walmart som ska fungera som smärtlindring för urinvägsinfektion vilket jag misstänkte att det var. Det hjälpte dock inte alls och smärtan blev bara värre och värre. Tillslut var smärtan så intensiv att jag hyperventilerade och hade så ont att jag inte visste vad jag skulle göra. Vid 16-tiden skjutsade min rumskamrat iväg mig till akuten. De fick tömma min blåsa på över en liter vätska som jag inte hade kunnat få ut -  ett smärtsamt och obehagligt ingrepp vet ni som varit med om det. När de gjorde det gick smärtan över. Det visade sig att jag hade en infektion i urinvägarna så jag fick antibiotika mot det. Däremot kunde de inte förstå varför jag inte kunnat få ut vätskan i min blåsa så de rådde mig att uppsöka en urolog för att ta reda på vad problemet skulle vara. "25-åringar brukar inte ha dessa typer av problem" sa de. Av den anledningen rådde de mig att jag skulle behålla katetern. Har sedan dess varit hemma och vilat. Har känt mig väldigt svag och inte orkat göra något annat än att ligga i sängen. Efter 2-3 dagar försvann dock smärtan helt. Sån tur var har jag fantastiska vänner som kommit hit med mat, hållit mig sällskap, bett för mig och piggat upp mig på alla möjliga sätt.

I förrgår hände dock något väldigt häftigt!
Jag åkte tillbaka till sjukhuset nu i fredags eftersom jag fortfarande inte kände mig bra och min antibiotika var slut. Fick sitta flera timmar inne på sjukhuset och vänta. De tog blodprover och försökte få tag på urologen som skulle avgöra om jag skulle få ta ut katetern. Det hade jag hoppats på då det är obehagligt och ibland gör ont att ha den. Det blir svårt att röra sig och att sova. Min kompis som hade följt mig dit var tvungen att åka efter några timmar så jag var kvar där själv. Gick efter ett tag på toa för att dricka vatten. Kände mig allmänt svag och yr i huvudet när jag gick tillbaka mot sjukhusbritsen. På väg tillbaka frågade en kvinna hur det var med mig. Hon var där med sin syster som var där som patient. Jag berättade att jag kände mig ganska vissen och vi pratade ett tag. Jag frågade hennes syster (som låg på sjukhusbritsen) varför hon var där. Hon sa att hennes käke var låst och att hon hade smärta i vänstra örat och att hon hade ont i det. Jag sa till henne: "det här kanske låter lite konstigt men skulle jag kunna få be för dig?". "Go for it" sa hon så jag lade min hand på henne och befallde hennes öra och käke att bli helad i Jesu namn. Jag frågade sen om hon kände något. "Ja" sa hon. "Vad kände du?" frågade jag. "Jag kan röra min käke. Konstigt, det kunde jag inte förut." Hennes syster frågade mig om jag var någon typ av mirakelman och vilken religion jag kom från. Jag sa att jag trodde på Jesus och genom Honom kan man bli helad. Pratade en stund till med dem och frågade sen kvinnan om hon var 100% helad. Hon verkade osäker så erbjöd mig att be för henne igen. "Kan du göra det?" sa hon och jag svarade att jag kunde be hur många gånger hon ville. Jag bad för henne igen och frågade hur det kändes. Hon sa att svullnaden var helt borta och att hon inte kände någon smärta i örat längre och hennes käke kändes helt bra!! Hon kunde inte stoppa in fingret i örat innan jag bad och nu kunde hon plötsligt det. Hennes syster var förvånad och sa: "sådär kunde du ju inte göra tidigare!". Yay Jesus!! Blev verkligen glad! Framför allt blev hon glad och förvånad minst sagt! Hon gick från att ha ett sammanbitet ansiktsuttryck till att skina upp som en sol! Hennes syster frågade om jag kunde be för henne också. Hon hade tydligen förlorat sin man för ett antal år sen och hon hade försökt ta livet av sig 4 gånger. Jag bad för henne och uppmuntrade henne i hur värdefull hon var och hur nöjd Gud var med henne och vad jag såg i vad hon betydde för människorna runt omkring henne. Vi hade ett väldigt trevligt samtal och de var väldigt glada och åkte strax hem därifrån så snart sjuksystern kom tillbaka.

Är det inte häftigt? Här åker jag till sjukhuset och medan jag väntar på behandling använder Jesus mig för att hela en av patienterna där! Ett riktig slag i ansiktet på djävulen. Det roliga var att anledningen till att jag började prata med dem var för att en av dem frågade hur det var med mig eftersom jag nog såg rätt så svag ut. Men Jesus kan använda alla dåliga omständigheter till att göra någonting gott! Varför inte skicka hem en patient medan man själv väntar på att få vård? :)

Just nu är jag bara hemma och vilar mig. Börjar sakta få tillbaka min energi så vi får se om jag orkar gå till skolan något i veckan. Det är lite besvärligt med katetern dock som jag fortfarande har kvar. Urologen tyckte inte det var en bra idé att jag tog ut den innan jag träffat honom. Har fått tid hos honom på torsdag så vi får hoppas att det inte är något allvarligt. Jag är dock inte orolig. Jag är bara glad att jag har försäkring annars hade detta blivit väldigt dyrt. USA har världens dyraste sjukvård. Om jag ska jämföra Sveriges och USAs sjukvård så kan jag hittills säga att jag föredrar svensk. Den amerikanska sjukvården är absolut bra, men jag tycker att de har lite märkliga "standard procedures" och åsikter om saker och ting. T.ex. förespråkar de omskärelse och mer än hälften av alla amerikanska män är omskurna. Har dock hört att de siffrorna är på väg ned.

Be gärna att jag ska bli helt frisk! Min missionsresa till L.A. är nu på fredag och jag är så grymt taggad på den! Vill absolut inte missa det och det tänker jag inte heller!